Cynism och utnyttjande – Ender’s Game

4 Stars (4 / 5) Efter att en utomjordisk ras anfallit Jorden, förbereder den internationella flottan sig för nästa invasion genom att utbilda de bästa barnen för att hitta framtidens ledare för den internationella flottan. Utomjordingarna kallas Formics då de är myrliknande både vad det gäller samhällets organisation, artens fortplantning och utseende. Ett annat namn för dem är Buggers (vilket kommer från ett nedsättande ord i engelskan, ursprungligen ett franskt ord för bulgariska kättare, katharer).

Ender Wiggin (Asa Butterfield), en blyg men strategiskt briljant pojke, tas ur sin skola på Jorden för att arbeta med International Fleet och studera på den legendariska Stridsskolan i rymden. Efter att ha bemästrat de allt svårare krigsspelen och utmärkt sig och vunnit respekt bland sina kamrater, blir Ender snart rekommenderad av överste Graff (Harrison Ford) som militärens nästa stora hopp.

Detta resulterar i hans befordran till Befälskolan. Väl där tränas han av Mazer Rackham (Ben Kingsley) för att leda militären i ett krig som kommer att avgöra framtiden för Jorden och mänskligheten.

Filmen baseras på en mycket känd bok av Orson Scott Card med samma titel, skriven år 1985. Boken berättar dock en mer komplex och intressant historia än filmen.

Det  är en välspelad och välgjord film om barnsoldater, mänsklig cynism, utnyttjande av barn och folkmord. Det är kriget i Kongo förvandlat till en science-fictionfilm som utspelar sig i framtiden. Eftersom boken är skriven långt innan det nuvarande kriget i Kongo startade kan det väl kanske istället ses som om verkligheten bekräftar det användande av barnsoldater som beskrivs.

Cyniska krigsherrar styr, barnen utnyttjas i sammanhang de saknar förmåga att egentligen relatera till. Ender’s Game berättar en ruggig historia om folkmord, men på nåt sätt är den gjord så att det kan gå tittaren förbi. Det är fullt möjligt att bli manipulerad precis som barnen i filmen. Det är bara ett spel, inte verklighet. Vilket ju delvis stämmer också. Det är bara en film, bara en bok. Inte verklighet. Men det filmen handlar om är verklighet i dagens Kongo och var för några år sen verklighet i Liberia och Sierra Leone också.

Det finns kritik mot boken och filmen för att Ender Wiggin begår obeskrivligt fruktansvärda handlingar, men ändå är moraliskt ren och en hjälte. Det är så i både boken och filmen, men det är inget att kritisera. Han är ett barn och är inte ansvarig för sina handlingar. De som är ansvariga är de vuxna som utnyttjar honom, bedrar honom och ljuger för honom. De vuxna som gör honom till en barnsoldat. Träningen i boken och filmen ses på en del amerikanska militär utbildningsanstalter som föredömligt. Det är däremot värt att kritiseras. Hjärntvätt, psykiska och fysiska övergrepp är inte okej. De är aldrig oje och än mindre så mot barn.

Ender's Game
Ender's Game

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,