Fantastik från och om Göteborg

Svensk fantastik, dvs skräck, fantasy och science fiction är relativ ovanligt. Svensk science-fiction är mycket ovanlig. Men trots det finns det ganska många exempel på svensk science-fiction, både etablerade vanliga skönlitterära författare och mer specialiserade SF-författare. När det gäller de senare finns det väldigt lite som jag tycker är bra.

Men när det gäller vetenskapliga författare och skönlitterär författare finns det några som sticker ut. Det är Peter Nilson, som mest har skrivit vetenskaplig litteratur, med bl.a. Arken, Rymdväktaren och Nyaga, några av de bästa svenska SF-böckerna som finns. En annan som sticker ut är Per Wahlöö som skrivit ett par mycket bra böcker, Mord på 31:a våningen och Stålsprånget. Även P.C. Jersild med böcker som DjurdoktornEn levande själ och Efter floden är värd att nämna.

Lars Wilderäng

Lars Wilderäng

I nutid finns dessutom en författare som skrivit ett antal SF-böcker som enligt personer jag känner ska vara väldigt bra. Det är Lars Wilderäng med Stjärnklart, Stjärndamm och Stjärnfall. Det är också böcker som till stor del handlar om Göteborg och Göteborgsområdet av en författare som lever i Göteborg. Böckerna handlar ett samhälle där elförsörjning, livsmedelsdistribution, media med mera slås ut och hur människor reagerar på det. Wilderäng är också samhällsdebattör och driver en mycket läst blogg, Cornucopia.

Från Göteborg har vi också Karin Boye med den mycket välkända Kallocain

Pål Eggert

Pål Eggert

Flyttar vi oss till fantasy och skäck har vi Pål Eggert som romandebuterade med fantasyboken Ars moriendi 1998. Hans andra roman, De döda fruktar födelsen, gavs ut av Järnringen 2010 och hans tredje roman Borde vara död gavs ut på Styxx Fantasy 2013. I år har Dödfödd utkommit på förlaget Swedish Zombie. Förutom författarskapet har Pål Eggert arbetat med missbrukare och andra som tidigare varit hemlösa. Han bor i Göteborg.

Det är ungefär det jag kan hitta i Göteborg med utvidgar vi författarbegreppet lite kan vi inkludera de som skriver för rollspel av olika slag. Då har vi exempelvis SF-lajvet Monitor Celestra som ägde rum i Göteborg och de som skrev för detta (om nu någon av dem var göteborgare) och de som skrivit för SF-lajven The Solution och Do Androids Dream varav Simon Svensson och Anna-Lisa Muckas Gustavsson är från Göteborg. I det senare lajvet var även Carl Nordblom inblandad och han har skrivit i andra sammanhang. Just nu håller teamet bakom Do Androids Dream på med att förbereda ytterligare ett lajv som kan klassas som SF, Echo Chamber.

Det finn säkert en massa fantasy-lajv med koppling till Göteborg som jag inte har koll på och därmed troligen också författare till dem i Göteborg. Det får jag skriva om nån annan gång.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Deckare i solsystemet – The Expanse

4 out of 5 stars (4 / 5) The Expanse är en polisserie och deckare som utspelar sig i solsystemet på asteroider och planeter. Jorden och Mars är två konkurrerande makter i solsystemet, Asteroiderna är koloniserade och används som råvaruproducerande kolonier, handelsstationer och straffkolonier av de två stora supermakterna där Mars verkar vara den mer välorganiserade staten och Jorden verkar vara styrt av storbolagsintressen, formellt dock med FN vid makten. Centralt för handlingen är asteroiden Ceres och dess roll för solsystemet, Mars och Jorden.

TV-serien bygger på en bokserie av James S.A. Corey (pseudonym för Daniel Abraham och Ty Franck). Det finns många likheter mellan The Expanse som TV-serie och Firefly liksom med Killjoys. Liten grupp av kvinnor och män kämpar mot övermäktiga fiender. Dock inga vilda Västern-inslag. Det är uppenbart att Firefly blivit stilbildande på många sätt då serien mycket tydligt utgör en inspiration för såväl The Expanse som Killjoys. Invånare i asteroidbältet (belters) som underdogs och i utanförskap är också lite av en stapelvara i SF-litteratur, för att inte säga i SF-rollspel.

En spännande serie om en megastor konspiration som det till en början kan vara lite svårt att hänga med i. Klarar Bechdeltest såväl som Rasbechdeltestet och Chavez-Perez-testet. Komplexa personligheter och bra skådespeleri av framförallt Dominique Tipper som spelar Naomi Nagata (en kvinnlig tekniker, väldigt mycket Firefly där). Thomas Jane som snuten på Ceres tycker jag inte gör sin roll lika bra och Steven Strait som Jim Holden är en lite stereotyp roll vilket också gäller Wes Chatham som Amos Burton (motsvarigheten till Jayne i Firefly).

[imdblt]The Expanse[/imdblt]

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Fantastik på Bokmässan

Kring SF-bokhandelns monter brukar enligt Bokmässan inbitna fantasyentusiaster trängas med dem som bara är där för att plocka upp senaste Harry Potter-boken. I år satsas det stort och i en hel gränd vid SF-bokhandeln samlas bland annat rollspelsförlaget Fria Ligan, förlag som Andra världarAnnorlunda förlag, Antares Bokförlag, Catoblepas förlag, Fantasi-Förlaget, Horneman Förlag, Mörkersdottir förlag, Ordspira förlag, Poopuu förlag, Seraf Förlag, Tiratiger förlag, Undrens Tid Förlag, Vesuvius Förlag och zenzat, spelförbundet Sverok samt författare som Annah Nozlin.

14e96892-4133-48a4-a906-c9cb72f37e68

Malin Hole från Sverok har intervjuats av Olle Råde som skriver för Bokmässan om den nya satsningen:

Tidigare har utställarna i Fantastikgränd varit utspridda på mässan. Med årets satsning hoppas man att alla samlas i närliggande montrar.

– Tanken är att försöka hålla ihop ett gemensamt tema. För de som är intresserade av de här ämnena så är det ett jättebra område att bege sig till. Det blir även en liten scen i vår monter med panelsamtal om rollspel och en workshop om fan fiction, säger Malin Hole.

Jagbrukar gå en sväng till området kring SF-bokhandeln varje år men jag känner mig alltid väldigt främmande där och inte välkommen där. i Deras vanliga butik är den känslan inte alls lika stark och tydlig. Antagligen för att min ålder och min klädsel sticker ut. Får väl se om det nya upplägget kan ändra på detta också.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Kommande SF-böcker i början av 2016

Även när det gäller SF-böcker så föredrar jag space opera och andra typer av SF-böcker platsar inte på min lilla lista över kommande SF-böcker detta år. För den som vill kolla in fler böcker och böcker som inte är space opera så hänvisar jag till sajten io9, Guardian och SF-bokhandeln.

Ancestral MachinesEn bok som jag tycker verkar intressant är Ancestral Machines av Michael Cobley. Det är en fristående roman som utspelar sig i samma universum som serien Humanity’s Fire.

Vidare så verkar Ken MacLeods The Corporation Wars: Dissidence som handlar om en AI-kultur som har uppstått långt från jorden. Företag från denna kultur har sen skickat AI-styrda maskiner till jorden för att utvinna råvaror.

Även nästa bok i James R.A. Coreys Expanseserie, Babylon’s Ashes, är förstås intressant. Det ska vad jag förstår också komma några Star Wars-böcker från uppmärksammade Chuck Wendig.

Andra böcker som är intressanta är Stephen Baxter och Alastair Reynolds The Medusa Chronicles, Transgalactic av James Gunn, Gentleman Jole and the Red Queen av Lois McMaster Bujold, Alastair Reynolds Poseidon’s Wake och Visitor av C. J. Cherryh för att nämna några av de böcker som kommer de första fyra månaderna.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Merovingen Nights – delat universum som är del av ett större

C.J. Cherryh är en SF-författare som jag gillar. Hon är mycket bra på att skapa trovärdiga intelligenta arter som kommer från andra planeter osh stjärnsystem. Dessutom är hon bra på att framställda dem på ett begripligt sätt och göra berättelserna om deras mellanhavanden med andra intelligenta varelser eller med människor trovärdiga. Mina favoritböcker är de tre böckerna om de kringvandrande Mri, eller ska vi säga kringresande som drar från planet till planet och förstör dem. Eller. Är det nån som förföljer dem och förstör planeterna. Böckerna är en trilogi, The Faded Sun: Kesrith (1978), The Faded Sun: Shon’Jir (1978) och The Faded Sun: Kutath (1979) – The Faded Sun Trilogy (UK, 1987 and US, 2000).

Det finns också uppenbara referenser mellan dessa böcker och en annan bra SF-bok från 1970-talet, nämligen Dune. För en läsare idag kanske böckerna också påminner oss om konflikterna i Mellanöstern och om att vi är på väg att delvis förstöra vår egen planset.

Angel with a SwordUnder samma historiska period i C.J. Cherryhs Alliance-Union Universum utspelar sig också berättelserna om Merovingen Nights. Dessa berättelser är een del av sitt universum som Cherryh öppnat upp för andra författare att skriva om. I huvudsak är det kvinnor som skrivit berättelser som ingår i böckerna om Merovingen Nights. Det är författare som Lynn Abbey, Nancy Asire, Robert Lynn Asprin, Leslie Fish, Mercedes Lackey, Chris Morris, Janet Morris, Roberta Rogow och Bradley H. Sinor. Flera av dem är också politiska aktivister vilket gör det lite extra intressant även om de kanske inte har samma uppfattningar som jag har i många frågor. Leslie Fish är anhängare av de US-amerikanska vapenlagarna och libertarian, Janet Morris är rådgivare till den US-amerikanska militären. De verkar båda ha varit radikalare som unga på 1970-talet dock och det gäller även de andra nämnda författarna. Just böckerna om Merovingen Nights har jag inte läst, men misstänker att också de är bra böcker liksom de flesta av Cherryhs egna böcker som jag läst.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Inlägg om andra delade universum: Isaac Asimovs Robot & Foundation, Larry Nivens Known Space, Anne McCaffreys Federated Sentient Planets,

McCaffreys delade universum

Anne McCaffrey har skrivit den mycket populära serien av romaner och berättelser om planeten Pern. Historierna framstår på ytan främst som fantasyberättelser då det på planeten finns drakar med telepatiska förmågor. Men samtidigt är det SF då planeten Pern koloniserats av människor som rest från Jorden. Drakarnas telepatiska egenskaper är skapade genom att de förändrats genetiskt av de tidiga kolonisterna. Med tiden har de tekniska och biologiska kunskaperna gått förlorade på Pern och samhället utvecklats till något som påminner om medeltiden på Jorden. Som bakgrund i Pern-böckerna finns ett universum som har namn efter den ledande interstellära statsbildningen, Federated Sentient Planets (FSP). Pern är dock inte medlem i Federationen.

Anne McCaffrey har också skrivit andra böcker som utspelar sig i samma universum och som är att betrakta mer typisk science fiction. Framförallt gäller det böckerna om så kallade brainships i den serie som kallas Brain & Brawn Ships men även en del andra bokserier utspelar sig i samma universum.

De bokserier där Anne McCaffrey låtit andra författare skriva berättelser i innefattar Pern-böckerna och Brain & Brawn Ship-böckerna. När det gäller Pern är det än så länge bara sonen Todd McCaffrey som skrivit böcker som handlar om planeten Pern men när det gäller böcker om brainships så är det flera författare som skrivit böcker ihop med Anne McCaffrey. Dessa författare är Margaret Ball, Mercedes Lackey, S.M. Stirling och Jody Lynn Nye. De två sistnämnda har också skrivit var sin egen roman. Jody Lynn Nye har också skrivit böcker till spel som utspelar sig på Pern liksom böcker ihop med Anne McCaffrey om Pern-världen.

Federated Sentient Planets är ett mycket outvecklat universum utan detaljer och djup. Det används bara som en bakgrund i Pern-böckerna men spelar en större roll i böckerna om barinships liksom i den serie böcker som kallas Ireta-serien, vilket är en serie barnböcker om en dinosaurplanet och om rymdpirater.

De olika serierna har i allmänhet i stort sett inget samband med varandra förutom att de utspelar sig mot en bakgrund av vad som verkar vara samma universum. Anne McCaffrey själv tycks inte ha betraktat de olika serierna som om de utspelade sig i samma universum.

De enda av böckerna i de bokserier som här nämns jag läst är Brain & Brawn Ships-böckerna. Det är ganska alldaglig och slätstruken SF som tiden och världen utveckling delvis gjort inaktuella och därmed mindre läsvärda. Jag är för den skull inte beredd att hålla med om den postmoderna identitetspolitiska kritik som framförts mot böckerna från funkisaktivister (aktivister som arbetar med funktionshindrades rättigheter:

In a 2010 essay, ”The Future Imperfect”, published in Redstone Science Fiction, disability rights advocate Sarah Einstein criticizes the Brain & Brawn Ship series — as a stand-in for science fiction in general — for its use of disability. Regarding one novel in the series, The Ship Who Searched (1992) by McCaffrey and Mercedes Lackey, Einstein observes that in fact we have

”many more technological wonders than McCaffrey had imagined. The protagonists in the story would have been much helped, for instance, by a secure communications channel and a GPS system, both of which I have in my battered old car. But most of all, the heroine of this book would have been helped by a future shaped by the actions of today’s disability activists. Because, at its heart, this series of books tells the story of the enslavement of extremely promising children who have the bad luck to be born—or in this one case alone, become—disabled.”

Även förslavandet av funktionshindrade kan vara underlag för bra och helt okej böcker. I berättelser måste även en dålg utveckling kunna beskrivas utan att böcker för den skull döms ut. Men helt klart är att dagens teknologi inneburit att böckernas framtidsvision aldrig kommer att kunna bli verklighet.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Known Space – läsvärt på grund av kzinti

Known Space är ett delat universum som från början skapades av Larry Niven. De flesta av hans böcker och noveller utspelar sig i Known Space och en mängd andra författare har också skrivit böcker som handlar om händelser i Known Space. Niven har bara öppnat upp en speciell historisk period för de andra författarna. Det rör sig om krigen mellan de främmande intelligenta kattlika kzinti och människorna. Genom detta har kzinti förmodligen blivit bäst beskrivna och mest utvecklade utomjordingar. Därmed också kanske de mest intressanta utomjordingarna som beskrivits i Science-Fiction.  Kanske kan vissa utomjordingar i rollspelet Traveller och cylonerna (cylons) i Battlestar Galactica tävla om den utnämningen.

Kzinti

Larry Nivens bästa egna  böcker är dock kanske  inte de böcker som utspelar sig under kriget mellan kzinti och människor. Istället är det böckerna som handlar om Ringvärlden (Ringworld) som är de mest kända och de som anses vara bäst. Det handlar inte om några radikala böcker. Niven har en ganska konservativ, för att inte säga reaktionär samhällssyn. Utifrån det är inte hans böcker så läsvärda utan det är de på grund av att han prövar många intressanta tekniska, biologiska och sociala koncept. En del av dem är också riktigt spännande. Som thrillers eller deckare. Detta gäller också många andra författares berättelser som kzinti. Det senare är förstås också en följd av att de handlar om krig, dess orsaker, följder och konsekvenser.  Personligen anser jag dock att serien böcker om krigen mellan människor och Kzinti är de mest läsvärda. Kanske på grund av det inte bara är Niven som skrivit dem.

Noterbart är att även de flesta av de andra författare som vid sidan av Niven som skrivit böcker som berör kriget mellan kzinti och människor, Man-Kzin Wars, är konservativa författare. De som skrivit böcker och noveller om Man-Kzin Wars är S.M. Stirling, Jerry Pournelle, Poul Anderson, Dean Ing, Donald Kingsbury, Greg Bear, Thomas T Thomas, Warren W. James, Mark. O Martin, Gregory Benfrod, Hal Colebatch, Paul Chafe, Jean Lamb, Matthew Joseph Harrington, Jessica Q. Fox, Jane Lindskold, Charles E. Gannon, Alex Hernandez och David Bartell.

Flera av dessa författare har också skrivit böcker som utspelar sig i ett annat delat universum, några som Donald Kingsbury, Greg Bear och Gregory Benford för Asimovs Stiftelse-universum och i egna universum som dock sällan är delade universum.

Författare som skrivit mycket för delade universum är bl.a. Jerry Pournelle (vars universum, CoDominium också är ett delat universum med bland annat Larry Niven som en av författarna), Greg Bear (förutom Known Space också Star Trek, Halo och Star Wars) och S.M. Stirling som också berättelser som utspelar sig i CoDominium-universat, i Anne McCaffreys Federated Sentient Planets, David Webers Honorverse och Babylon 5-universat.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,


Stiftelsen – Asimovs delade universum

Stiftelsen/FoundationIsaac Asimov är en av världens mest produktiva författare av alla kategorier. Han har skrivit skönlitterära böcker i stort sett alla genrer som finns samt en mängd fackböcker.

Han mest kända skapelse är nog ändå den framtidshistoria han skapade genom sina Stiftelsetrilogin (Foundation trilogy). Från början var det bara tre böcker med en viss koppling till tre andra böcker som handlade om samma universum men i en helt annan tid. Böcker som kallas Imperieserien.

Inget samband fanns mellan hans Stiftelse- och Imperieböcker och hans böcker om robotar, böcker där han skapade robotikens tre lagar såväl som ordet robotik (robotics).

På 1980-talet skrev Isaac Asimov till slut ett antal böcker som kopplade samman Robot- och Stiftelseserierna så att de utspelar sig i samma universum. Så långt var det också bara han som skrivit böcker för detta universum. Men i slutet av sitt liv tillät Asimov att andra författare skrev böcker som utspelade sig i hans universum. Precis som hans egna nyare böcker så fyllde de nya böckerna av andra författare ut hål och löste motsättningar i hans framtidshistoria men utvecklade egentligen inte det hela vidare. Efter hans död har hans arvtagare tillåtit ytterligare författare att skriva för det universum som skapats av Asimov.

Så skapades till slut ett delat universum (shared universe) som genom att det skapats av en person som skrivit en mängd böcker och korta berättelse om och för att hålla ihop det hela blivit ganska sammanhållet och enhetligt. Författarna som skriver böcker placerade i Stiftelse-universat vet vad de ska och måste hålla sig till. Sådant som psykohistoria, robotikens tre lagar, en redan utlagd historielinje som bara behöver fyllas ut osv.

De författare (förutom Asimov) som skrivit romaner eller noveller som handlar om Stiftelse-universat är Robert Silverberg, Hal Clement, Poul Anderson, Orson Scott Card, Harry Harrison, Mike Resnick, Sheila Finch, Pamela Sargent, Robert Scheckley, Harry Turtledove, George Zebrowski, Roger Macbride Allen, Mark W. Tiedemann, Alexander C. Irvine, Mickey Zucker Reichert, Gregory Benford, Greg Bear, David Brin, Michael P. Kube-McDowell, Mike McQuay, William F. Wu, Arthur Byron, Rob Chilson, Stephen leigh, Cordell Scotten, Robert Thurston, Jerry Oltion och Bruce Bethke. En ganska lång lista med end el mycket kända författare och en del ganska okända.

Att så många skrivit böcker och noveller i stiftelseuniversat visar på den respekt Asimov åtnjutit och efter sin död fortfarande åtnjuter bland SF-författare och SF-fans. Asimov har kanske inte skrivit de mest spännande SF-böcker som finns , men utan Asimov vore science-fictiongenren sannolikt inte likadan som den idag är. Hans framtidshistoria är också den mest genomtänkat och omfattande som skapats. Den lämpar sig för andra författare att skriva i och ger utrymme till att utforska en mängd olika frågeställningar kring människa och maskin, kring rymden och rymdresor. Böckerna av Gregory Benford, Greg Bear, David Brin, Roger Macbride Allen och Mark W. Tiedemann anser jag vara klart bättre skrivna, mer lättlästa och mer spännande än Isaac Asimovs egna böcker.

The Best Isaac Asimov Books

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Delade universum – gemensamma universum

Shared universe som det heter på engelska, är skapade universa som delas av flera. En mängd olika författare, filmare, företag etc kan vara inblandade i skapandet av händelser, karaktärer och annat i det delade universat eller gemensamma universat. Det är mycket vanligt inom science-fiction och fantasy, men mindre vanligt i andra typer av romanförfattande även om det undantagsvis förekommer.

Välkända gemensamma universum är TV- och filmuniversa som Battlestar Galactica, Doctor Who, Stargate, Star Wars och Stark Trek. Andra välkända gemensamma/delade universum inom science fiction är Dune UniverseKnown Space, CoDominium, Asimov’s Foundation & Robots, Federated Sentient Planets (Brain & Brawn Ships), Warhammer 40K och Isaac’s UniverseDelade världar i fantasy inkluderar Federated Sentient Planets (Dragonriders of Pern), Witch World och Drifting Isle Chronicles etc.

Dessutom fungerar många spelvärldar som delade universa, exempel på detta är Eberrron och Warhammer inom fantasy-genren, Warhammer 40K, Traveller, Stardrive och slutligan har vi de japanska mecha-seierna med filmer, anime, manga, spel och mycket mer. Exempel på sådana gemensamma världar är Battletech/Mechwarrior, Macross II, Mekton och Armored Troopers Votoms.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Nya fantasynoveller från Mix förlag

Den 17:e juni släppte MIX förlag två fantasynoveller – en av välkände Henrik Larsson, Eldmakerskan, och en av vinnaren i Science Fiction bokhandelns och Mix Förlags novelltävling 2013 – KG Johansson, Våldets förbund. Dessutom gav de ut tre science fiction-noveller, Oskar Källners Tills tiden skiljer oss åt, Andreas Blombergs Ursprung 357, Johan Fricks Kepler Boulevard och Kadi Viks Biogruvan.

Mix Förlag

Henrik Larsson – Eldmakerskan

Genom det varma och fuktiga Sjölandet närmar sig två tiggarklädda vandrande staden Blöte där den årliga midsommarfestivalen hålls. Med sig har de en order från kungen – att döda drottningens unge älskare. Det ska bli Sildas sista prövning innan hon blir en äkta eldmakerska. Men allt är inte vad det ser ut och vara …

Henrik Larssons fantasynoveller rör sig i utkanten av samma värld som han skriver om i sin trilogi ”Blodsarvet” som hyllas av fantasyfans.  

KG Johansson – Våldets förbund

”Med svärdet från en svärdfisk drypande av deras blod mördar jag min väg upp till nästa våning i Arkens smutsiga monsterkropp. Här nere i mörkret hos oss fiskare finns bara våld, värk och för tidiga dödar – vi har fått nog. Vad som berättas idag om Noa och hans ark stämmer inte. Det här är den sanna historien.”

Våldets förbund är en brutal historia som kastar ett nytt, rått ljus över historien om Noas Ark. En berättelse om ett blodigt uppror som omges av orättvisor och fiskstank. KG Johansson, vinnare av MIX novelltävling, ger liksom filmen Noah en alternativ bild av legenden om tiden när jättar och änglar fortfarande gick på jorden.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Biomech – Giger och Alien-filmerna

Biomech är i SF-världen och konstvärlden bland annat en förkortning av Biomechanical Art. Den mest kände företrädaren för stilen är den alldeles nyss avlidne H.R. Giger (1940-2014). Kanske går det att säga att Giger var den som skapade konstformen och de biomekaniska uttrycken inom konsten genom sitt arbete med Alien-filmerna.  De två första i serien håller jag fortfarande som några av de allra bästa SF-filmerna som gjorts.

Space Jockey

Space Jockey från filmen Alien.

Biomech verkar vara speciellt vanligt inom tatueringsvärlden där populariteten dock tycks ha varit störst på 1990-talet. Andra konstnärer inom genren verkar mycket starkt påverkade av Giger.

Locutus

Locutus, en Borg-entitet i Star Trek. Den assmilierade Jen-Luc Picard

 

Men Giger och Alien-filmerna var knappast först vad det gäller biomekaniska varelser. I Ray Bradburys Fahrenheit 451 måste nog hundarna som jagar böcker och bokägare anses vara biomekaniska skapelser liksom senare också många Borg-entiteter i Star Trek. Giger själv tycks till viss del ha varit inspirerad av H.P. Lovecraft. Ray Badbury har ju också beskrivit en man med levande tatueringar i Den Illustrerade mannen. En av de bästa SF-böcker som finns. Något som ju kanske också kan anses ha vissa beröringpsunkter med BioMech med tanke på hur vanlig konstformen har varit inom tatueringsvärlden.

Biomekanisk jakthund

Biomekanisk jakthund (hunter-killer)

När de invaderande utomjordingarna i Falling Skies förslavar människor så sker det genom att barn och ungdomar förvandlas till en slags biomekaniska varelser för att nämna en nutida användning av biomech inom science-fiction vid sidan av Alien-filmer som Prometheus och i spelvärlden Warhammer 40K där vi nog kan säga att det finns rätt mycket biomech.

Cyborger finns i många fler SF-sammanhang är också biomekaniska varelser men de har väldigt lite med konstgenren biomech att göra. Borg-entiteter som de assimilerade människorna i Star Trek kan också sägas vara en sorts cyborger.

De levande skeppen i Farscape är helt klart biomekaniska varelser, men hur är det med orbitaler, skepp och andra intelligenta maskiner i Culture-universat skapat av Iain M Banks?

Biomekanisk bakgrund

Biomekanisk bakgrund

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Kzinti – bland de bästa utomjordingarna

Kzinti (Kzin i singular) är sannolikt en av de bästa utomjordisk raser eller civilisationer som skapats inom Space Opera. Skapare är författaren Larry Niven, som dock i mångt och mycket är ganska reaktionär. Något som delvis syns i hans böcker. Böckerna som handlar om Kzinti är dock inte några av Larry Nivens bästa, det är istället böckerna om Ringworld och de två böckerna om Moties (Mote in God’s Eye och The Gripping Hand). De senare har Niven skrivit ihop med än mer reaktionär författare, Jerry Pournelle.

Kzin

Trots att Niven och Pournelle är rätt så högervridna så gillar jag många av deras böcker, som ni förstår gillar jag speciellt Ringworld-böckerna och böckerna om Mote in God’s Eye. Inte i någon av dem spelar Kzinti någon större roll. Inte heller är det Larry Niven som utvecklat Kzinti som intelligenta varelser och ras, utan författare som skrivit böcker som utspelar sig i det universum som Larry Niven skapat och som går under namnet Known Space. Det mesta som är skrivet om Kzinti är noveller, en del av senare sammansatta till romaner:

Man-Kzin anthologies

The Man-Kzin Wars (1988, Larry Niven, Poul Anderson, Dean Ing)
Man-Kzin Wars II (1989, Dean Ing, Jerry Pournelle and S.M. Stirling)
Man-Kzin Wars III (1990, Larry Niven, Poul Anderson, Jerry Pournelle and S.M. Stirling)
Man-Kzin Wars IV (1991, Donald Kingsbury, Greg Bear and S.M. Stirling)
Man-Kzin Wars V (1992, Thomas T. Thomas, Jerry Pournelle and S.M. Stirling)
Man-Kzin Wars VI (1994, Donald Kingsbury, Mark O. Martin and Gregory Benford)
Man-Kzin Wars VII (1995, Hal Colebatch, Paul Chafe, Mark O. Martin and Gregory Benford)
Man-Kzin Wars VIII: Choosing Names (1998, Larry Niven, Hal Colebatch, Jean Lamb, Paul Chafe and Warren W. James)
The Best of All Possible Wars: The Best of the Man-Kzin Wars (1998)
Man-Kzin Wars IX (2002, Larry Niven, Poul Anderson, Hal Colebatch, Paul Chafe)
Man-Kzin Wars X: The Wunder War (2003, Hal Colebatch)
Man-Kzin Wars XI (2005, Larry Niven, Hal Colebatch and Matthew Joseph Harrington)
Man-Kzin Wars XII (2009, Paul Chafe, Hal Colebatch and Matthew Joseph Harrington)
Man-Kzin Wars XIII (2012, Hal Colebatch, Jessica Q. Fox, Jane Lindskold, Charles E. Gannon, Alex Hernandez and David Bartell)
Man-Kzin Wars XIV (2013, Hal Colebatch, Jessica Q. Fox, Matthew Joseph Harrington, Alex Hernandez)

Man-Kzin novels

Cathouse: A Novel of the Man Kzin-Wars (1990 Dean Ing)
The Children’s Hour: A Novel of the Man-Kzin Wars (1991, Jerry Pournelle and S. M. Stirling)
Inconstant Star (1991, Poul Anderson)
A Darker Geometry (1996, Mark O. Martin and Gregory Benford)
The Houses of the Kzinti (2002, Dean Ing, Jerry Pournelle, S. M. Stirling)
Destiny’s Forge: A Man-Kzin Wars Novel (2007, Paul Chafe)
Treasure Planet (2013, Hal Colebatch & Jessica Q. Fox)

Other collections

Centaurus: the best of Australian science fiction (1999, The Colonel’s Tiger by Hal Colebatch)
The Space Opera Renaissance (2006, The Survivor by Donald Kingsbury)

Other books

Annals of the Man-Kzin-Wars: An Unofficial Companion Guide (Alan Michaud?, 2001)

Kzinti är dock allt annat än en sympatisk ras och antalet individer som är sympatiska är väldigt får. Det är en extrem macho-kultur där kvinnor är slavar och har gjorts dumma i huvet genom genteknik och avel kontrollerad av män för att skapa undergivna och ointelligenta kvinnor. Kanske en dröm för mäns om Niven och Pournella, vad vet jag, men en mardröm frö all andra. Skulle Kzinti få makten så handlar det om att det blir ett helvete för alla vid sidan av de dominerande männen.  Ett osympatiskt mardrömssamhälle där krig är något ständigt pågående. Men storheten hos Kzinti är kanske just detta, de är mänskliga men vedervärdiga, de ser ut som jättekatter (okej tigrar) men är helt jävla beräknande, oberäkneliga, aggressiva och våldsamma. Det är nästan förvånande att så många böcker har kunnat skrivas där Kzinti har en viktig roll. Sen finns det minoritetsgrupper inom Kzinti där kvinnor inte är slavar. De lever på undanskymda planeter, men blir mer framträdande efter hand.

Kzinti som ras har blivit så framgångsrik att de adopterats och anpassats också till Star Trek och Starfleet Universe (som i sin tur är en anpassning av Star Trek). Kattlika aliens är rätt så populärt i SF-litteratur och SF-spel. Finns exempelvis också i rollspelet Traveller där de har en framträdande position och i några av CJ. Cherryhs böcker om en del av Alliance-Union-universat för att nämna några.

Till slut. En liten varning. Kvaliteten på novellerna kan variera kraftigt. En del av de mer okända författarna är inte alltid så bra.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Iain Banks – har skrivit några av de allra bästa SF-böckerna

Iain BanksJag har skrivit om Iain Banks tidigare. Han är en av många SF-författare med hjärtat till vänsterHan är enligt min åsikt en av de bästa SF-författarna och har skrivit en lång rad mycket intressanta SF-böcker om en framtida högteknologisk och anarkistiskt kultur, The CultureBanks finns nästan alltid med på listor över de bästa SF-författarna och alltid med på listor över de bästa vänstervridna och socialistiska SF-författarna. Om detta har jag också skrivit:

Red Peppers tio SF-favoriter – en klar dag kan man se revolutionen
SF-författare som är vänster – del 3
50 SF och Fantasyböcker en röd nörd bör läsa
Science Fiction-författare som är vänster

Han har speciella namn på sina rymdskepp. På sina intelligenta rymdskepp. Namn som påminner om de namn som skotska fiskebåtar har. Om han inspirerats av de skotska fiskebåtarna eller inte har jag ingen aning om. Däremot vet jag att vi tyvärr aldrig kommer att få se några mer böcker från hans penna då han dog förra året. Alldeles för tidigt förstås.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om 

, ,

SF-teknik i verkligheten – kryoteknik

Nästan i varenda SF-film som är Space Opera finns det, används det. Nedfrysning av människor vid långa transporter. Exempelvis i Alien-filmerna och Avatar. I andra filmer och TV-serier av Space Opera-karaktär som exempelvis Firefly används det för andra ändamål. I mängder av SF-litteratur förkommer nedfrysning av människor av alla möjliga skäl. I vilket fall som helst funkar det. Ingen dör som nedfryst. I verkligheten funkar det inte. Även om det finns:

Cryonics är den term som vanligtvis används när man hänvisar till området för kryogen konservering av människor. Baseball-legenden Ted Williams är förmodligen den mest kända killen i djupfryst tillstånd och det finns flera kommersiella anläggningar för kryonisk frysning.

 

Att frysa ner folk går bra. Däremot finns det ingen möjlighet att återuppliva dem. Oavsett om de var levande eller döda när de frystes ned.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Ekologi och science-fiction

Science fiction är naturligtvis lämplig för att diskutera, fundera över och analysera miljöproblem liksom ekologiska problem. Den första SF-roman som tog upp sådant och där det var en viktig del av handling och skeenden var förmodligen Frank Herberts Dune från 1965.

The Word for World is ForestAndra tidiga exempel inkluderar Ursula K. Le Guins The Word for World is Forest från 1972 och The Dispossed från 1974, John Brunners Stand on Zanzibar från 1968. En del menar dock att Earth Abides från 1949, skriven av George R. Stewart var den allra första. Här i Norden har vi tidiga böcker som Knut Faldbakkens Oår, Aftonlandet från 1977 och PC. Jersilds Efter floden från 1982.

Tidiga SF-filmer med eko-teman är förstås Mad Max från 1979 och Mad Max 2, The Road Warrior, från 1981 liksom Soylent Green från 1973, Logan’s Run (Flykten från framtiden) från 1976.

Avatar

Nuförtiden är ekologiska frågeställningar legio inom SF. En stor del av alla SF-filmer liksom många böckertar upp det på olika sätt. I själva verket kryllar det av böcker, och av filmer som ta upp ekologi, miljö, miljöförstöring, ekologiska katastrofer (ett exempel är Avatar), det förekommer i avsnitt i de flesta SF-tvserier osv.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Dune – hippieepokens stora SF-berättelse

DuneFrank Herberts Dune kom ut 1965. Jag läste den 1976, på engelska, i Grekland. Jag hade då aldrig läst Science-Fiction, däremot läst Tolkiens Sagan om Ringen.  Jag läste dock enormt mycket som tonåring. Mest deckare av olika slag och jag var periodvis den enkilt största låntagaren på biblioteket i Stenungsund.

Frank Herberts Dune var nåt annat. Nåt nytt. Det var en läsupplevelse i tiden. Religion och droger. Miljö, ekologi och social kamp. Motstånd och diktatur. Urfolk som kämpar, frälsare och banditer. Goda och onda. Imperialism och uppror. Precis vad mycket i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet handlade om. Det var en science-fiction-bok som var väl förankrad i sin tid. Dessutom handlar den om saker som äger allmän giltighet och som diskuteras mycket. Då, men även nu. När jag läste den första gången så blev jag uppslukad. Har läst boken flera gånger sen dess och anser att det är en bra SF-bok. Dessutom en kultbok, ett tidsdokument. Och sannolikt den första SF-bok där ekologi och miljöförstöring spelar en huvudroll. Ekologiska problem är stora och viktiga idag, Klimatförsämringen och medföljande problem innebär att Dune är aktuell än idag. Det är bl.a. sådant som boken handlar om.  En bok som hållit över tiden trots sin djupa förankring i den tid den skrevs. EN bok som förkastar tekniken och omfamnar det spirituella. en bok för politiskt och religiöst intresserade, inte för datanördar.

Dune är en klassisk och episk SF-berättelse som är väl värd att läsa. Detta även om Frank Herbert kanske inte skriver helt lättläst, utan snarare lite tråkigt och styltigt. Vilket iofs inte är så ovanligt när det gäller lite äldre SF och fantasy. Det gäller ju också såna storheter som Isaac Asimov och JRR Tolkien. På grund av Dune och några andra böcker som Whipping Star, The Dosadi Experiment, The Jesus Incident och andra böcker i samma serie så hör Frank Herbert också hemma bland SF-litteraturens riktigt stora.

Dune följdes av en rad uppföljare. Ingen lika bra som den första boken. Några av dem är faktiskt riktigt usla. I sen tid har hans son Brian Herbert tillsammans med Kevin J Anderson skrivit både ”prequels” och ”sequels”, böcker som utspelar sig före händelserna i Dune och efter händelserna i Dune. Dessa böcker är lättlästa och spännande, men kanske inte superintressanta. Mer om det nån annan gång.

Dune

Omslaget på den bok jag läste 1976 i Grekland såg ut så här.

1984 gjordes det också en film med utgångspunkt från Dune. Den ska jag också skriva om. Men inte i detta inlägg. Dessutom gjordes ett par TV-serier.

Intressant?
Mer: Goodreads1, 2, Lennart Svensson, io9,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Provocerande, utmanande och intressant

The Darkness That Comes BeforeRecension, del 1
The Darkness that Comes Before
R. Scott Bakker

Provocerande, utmanande och intressant. Jag skall vara ärlig och avslöja det direkt – The Darkness that Comes Before är en av mina favoritböcker någonsin. Serien, ”The Prince of Nothing” kallad, inleds med denna bok och det är en väldigt mörk värld som Scott Bakker introducerar oss till.

Det är svårt att beskriva handlingen utan att beskrivna tankarna bakom. Handlingen är bara en sorts skådespel för vad som egentligen sker bakom.

Boken handlar om en messiasgestalt, Kellhus, men också om skeptikern, tvivlaren, Achamian. Den handlar också om ett sorts korståg, där ett politiskt krig skall föras mot de otrogna. Det handlar om magi och världens ursprung, om profetior som man inte riktigt vet om de är profetiska eller någons skanderade agenda. Det handlar om mänsklighet kontra djuriskhet och om filosofin bakom fri vilja.

Detta, och mycket mycket mer.

Med Kellhus och Achamian följer också de tre kvinnor. Tre stereotypa kvinnor. Till en början tycktes detta väldigt onödigt och väldigt plumpt, men när man inser att världen verkligen är en beskrivning av vår egen, sedd ur samma sorts ögon som människorna såg på världen genom under antiken, så blir plötsligt stereotyperna verkliga, och det på ett skrämmande sätt. Man inser att de är representationer av de kvinnliga stereotyperna ur bibeln – Madonnan, horan och modern. Bokstavligen. Det finns en gammal skröplig moder som manipulativt styr sin son, kejsaren. Det finns horan, som tas ur sin prostitution, först av tvivlaren och sedan av messias. Det finns madonnan, som höjs till en ikon av messiasfiguren men åtrås av barbaren, den smutsige Cnaiür.

Boken är en beskrivning av vår värld, om alla våra religioners uppfattningar från gammaltestamentlig tid faktiskt vore sanna. Den beskriver världen utifrån dessa premisser. Religionerna är tydligt hämtade från vår egen värld, dock med ett enormt eget djup som bottnar i en extremt rik och välutvecklad värld. Språk, kulturer, filosofi, magi, allting bottnar i en sorts grundtanke som ännu är höljd i dunkel men som vittnar om en komplex logisk struktur där allting hänger ihop.

Mer om själva storyn kommer i  del 2 av recensionen med detaljer om Bakkers språk och världsskapande på en nivå som inte setts på väldigt länge.

Zaramis

Intressant?
Mer: Goodreads, SFsite, SFReviews, SFFWorld, R. Scott Baker, Sandstorm, Chasing Bawa, FRB, Cesspit, DITW, CD, Google, SBR, AL, OFblog, SFFChronicles, Lovetrain, CS, Bookworm,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Köp boken hos Bokus

Köp boken hos Adlibris

Högkvalitativ och stereotyp fantasy

The Blade ItselfRecension
Joe Abercrombie
The Blade Itself
Gollancz

Högkvalitativ och stereotyp fantasy

Lättbegriplig. Schablonartad. Stereotyp. Det fungerar. Joe Abercrombie hämtar ett helt gäng med klassiska fantasyelement för sin The Blade Itself; första delen i en serie. Barbariska nordmän, ett dekadent imperium med hybris, allsmäktiga magiker och vad som verkar vara en McDuffin i antågande.

Det är könsstereotypt, det är manliga män med vapen, det är män av mindre värde som inte har vapen och således inte någon makt att prata om ( om de inte råkar vara magiker ), det är kvinnliga figurer som antingen är undantag – en mäktig krigare eller en frispråkig kvinna från borgarklassen – eller som faller in i de klassiska stereotyperna. Frigid prinsessa eller prostituerad tycks vara de enda närvarande kvinnofigurerna i bakgrunden av berättelsen.

Men, precis med som så mycket fantasy så fungerar det. Man dras med i handlingen och den nästan självironiska världen, där den adlige hjälten reflekterar över sin fantastiskt snygga hjältehaka och hur han utan självdistans anser sig vara fantasyvärldens svar på Don Juan och Djingis Khan samtidigt. Det är inte utan att jag undrar om bokserien kommer slå hål på några av stereotyperna även i bakgrunden till världen, eftersom figurerna som faktiskt är undantag – speciellt kvinnofigurerna – är uppenbart långt mycket mer kompetenta än de flesta män som är medverkande. Trots det är det männen som till slut löser situationerna, även för de kompetenta kvinnorna, som därmed främst agerar vid sidlinjerna.

Språket är enkelt och humoristiskt, en stil som blandar intern monolog och tankar med ganska korta beskrivningar. Inget överdrivet målande här. Det är våldsamt men inte till excess, och rollfigurerna tycks inte vara oberörda av våldet utan reflekterar över dess närvaro och dess effekter på dem.

En bok som går an att läsa – huruvida dess värderingar eskalerar i problematik eller blir bättre återstår att se i senare delar av bokserien The First Law. Men, allt som allt, inget exceptionellt men boken fungerar som fantasybok sett. Det finns otroligt många fler och otroligt mycket sämre böcker, trots allt.

Z

Läs mer: Goodreads, Best Fantasy, SF SIte, Fantasy Book Review, Tor, First Law Wikia, Forbes,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Köp boken hos Bokus

Köp boken hos Adlibris 

Nyckeln – sista delen i Engelsforstrilogin

NyckelnDet har gått drygt en månad sedan tragedin i Engelsfors gymnasiums gympasal. De utvalda får ingen tid att återhämta sig innan deras värld vänds upp och ner igen. Frågor besvaras. Hemligheter avslöjas. Lojaliteter prövas. Tiden håller på att rinna ut och till slut kan De utvalda bara vara säkra på en sak: Allt kommer att förändras.

Sista delen av Engelsforstrilogin, Nyckeln, har kommit ut. Med Nyckeln är slutstriden i Engelsfors här. Frågor besvaras. Hemligheter avslöjas.

Det tidigare två delarna i trilogin, Cirkeln och Eld tog Sverige med storm. Engelsforstrilogin är en av de största svenska boksuccéerna på många år. Cirkeln blev en stor succé bland både kritiker och läsare och nominerades till Augustpriset 2011. Boken gick som första ungdomsbok någonsin in på DN:s kritikerlista. Serien är såld till sammanlagt trettio länder.

Mats Strandberg, född 1976, debuterade 2006 med Jaktsäsong och har även skrivit romanerna Bekantas bekanta och Halva liv. Sara Bergmark Elfgren, född 1980, är manusförfattare och har arbetat med både film och teve. Förutom Engelsforstrilogin har de två även skapat seriealbumet Berättelser från Engelsfors, tillsammans med tecknarna Kim W Andersson, Karl Johnsson och Lina Neidestam.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Köp boken hos Bokus

Köp boken hos Adlibris 

Värsta företagen i SF-filmer, serier och spel

Weyland-YutaniI SF-filmer och SF-TVserier finns ofta elaka jätteföretag som gör vad som helst för att göra så stor vinst som möjligt. Ett antal är välkända för de flesta. Andra är säkert inte lika kända. Men det är ett vanligt tema i Science Fiction. I nästan alla typer av SF, Space Opera, dystopier, military SF, skräck osv.

Time Magazine har listat några företag från SF-filmer, först på listan är Weyland-Yutani från Alien-filmerna, fast de har märkligt nog stavat fel. Därefter följer (namn, film):

Umbrella Corp, Resident Evil
Omni Consumer Products (OCP), RoboCop
International Genetic Technologies, Inc. (InGen), Jurassic Park
Multi-National United (MNU), District 9
Tyrell Corporation, Blade Runner
Engulf & Devour, Silent Movie
Cyberdyne Systems, Terminator 2: Judgment Day
Initech, Office Space
Soylent Corporation, Soylent Green

Cyberdyne SystemsIO 9 har en egen lista på 15 företag som inkluderar en del av ovanstående (Weyland-Yutani, Cyberdyne, OCP, Tyrell, Soylent Corp men även LexCorp (DC Comics), Primatech (Heroes), Blue Sun (Firefly and Serenity), Merrick Biotech (The Island), Fatboy Industries (The Middleman, TV series), Buy n Large Corporation (WALL-E), Veidt Industries (Watchmen), Yoyodyne (The Crying of Lot 49 and V.by Thomas Pynchon), Earth Protectors (Up, Up, and Away, 2000 TV movie) och GeneCo (Repo! The Genetic Opera).

Det finns förstås fler som Time och IO9 inte listar:

Jennings & Rall, Jericho
Biffco Enterprises, Back To The Future Part II
Rekall – Totall Recall
The ICS Network, The Running Man
ZORG Industries, The Fifth Element
RDA Mining and Energy Corporation, Avatar
Benthic Petroleum, The Abyss

I datorspel finns det också en del skumma bolag som Union Aerospace Corporation i Doom, TriOptimum Corporation i System Shock, Liandri Mining Corporation i Unreal Tournament och Black Mesa i Half Life. Bland kommentarerna på artikeln på IO9 finns det ytterligare en mängd företag som folk nämner liksom på Hollywood.com.

Alternet listar istället ett antal filmer där det finns bolag med dåliga, vidriga eller onda avsikter. Av bolagen så onekligen MNU i District 9 och Jennings & Rall samma typ av företag. Kanske kan man säga det om Weyland-Yutani också. Det sistnämnda företaget finns också i Firefly och inte bara i Alien-filmerna. Vanligast förekommande på listorna verkar Weyland-Yutani, Cyberdyne, MNU och OCP vara. Det finns dock nästan hur många eleka bolag som helst i science fiction och i andra typer av filmer, spel, serier, böcker och TV-serier. Dessutom mängder med sajter som har listor. Här är några fler än de jag redan nämnt: IGP, Topless Robot, Movies.com, HuffPost, IGN, Shiretalk, Bizmology, Wonderslist, Cracked, Rankopedia, Weirdland, .

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,