Stargate Universe – Stargate för vuxna

3 out of 5 stars (3 / 5) Stargate SG-1 är en TV-serie för ungdomar. För unga och barn. Den går att se även för en vuxen. Men det är lite för US-amerikanskt, lite för välartat och ordentligt. Stargate Universe (SGU) är en serie för vuxna. Mer sex, gråare, inte så svart-vitt. Mörkare. Inte så svart-vita kartaktärer. Säkerligen inspirerad av och påverkad av Battlestar Galactica. Men ändå lyckas den inte riktigt fängsla mig. Inte så som Battlestar Galactica eller Firefly. Och jag hatar de där bytena av kropp som gör att de kan förflytta sig till jorden, fram och tillbaka. Det känns inte trovärdigt och är inte ett bra berättartkenisk grepp som jag ser det.

Tamara Johansen

Tamara Johansen

Ronald Greer

Ronald Greer

Stargate Universe sändes bara 2 säsonger, sen lades serien ner. Jag tror problemet var att den inte tilltalade den grupp av människor som gillade SG-1 samtidigt som den inte var tillräckligt bra för att skapa en egen krets av fans. Tonåringarna och unga vuxna i USA gillade SG-1, men inte det mer europeiska SGU. Kanske var programidén inte tillräckligt bra för att hålla i längden.

Personligen tycker jag dock att SGU är en bättre serie än SG-1. Tre stjärnor istället för två.

Stargate SG1:2 out of 5 stars (2,0 / 5)
Stargate Atlantis:3 out of 5 stars (3,0 / 5)
Stargate Universe:3 out of 5 stars (3,0 / 5)

[imdbltid]1286039[/imdbltid]

Intressant?
Mer: MGM, Stargate Wiki, Gateworld, Io9_1, 2, Scificool, TVOM,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Äkta människor – en bättre serie än förväntat

Bea4 out of 5 stars (4 / 5) Det är dags för en andra säsong av den svenska SF-serien om de människoliknande robotorna, hubotarna. Som ju egentligen är det som i SF-litteraturen kallats för androider.

Första säsongen av Äkta människor var i slutändan betydligt bättre än vad jag trodde från början. Engagerande, spännande och nyskapande kring relationerna mellan människor och hubotar/androider/robotar. Samma saker som utforskas i det som nog är världen bästa SF-tv-serie, Battlestar Galactica.

Fast i Äkta människor görs det i vår värld, inte i rymden. På jorden, på ytan här och nu. Det handlar om rasism, främlingsfientlighet, våld, terrorism, oetiska experiment osv. Samtidigt var serien en deckare. Med personer, förlåt hubotar, som är lite som Saga Norén i Bron. Ändå trovärdigare än hon. Ärligt sagt var första säsongen Äkta människor trovärdigare än Bron, trots förekomsten av androider, av robotar. Till och med som poliser är hubotarna trovärdigare än Brons mänskliga hubotvariant (som grovt överdrev och felrepresenterade aspergerpersoners problem att förstå andra människors känslor).

Jag ser fram mot att följa andra säsongen av Äkta människor. Med tanke på första säsongen så borde det kunna bli bra även denna gång. Och återkommer med en kort blänkare om första avsnittet.

[imdbltid]2180271[/imdbltid]

Intressant?
Mer: Robotnyheter, Headweb, GP, Onyanserat,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Star Trek – originalserien – inget som håller idag

Enterprise2 out of 5 stars (2 / 5) Star Trek: TOS brukar man förkorta den ursprungliga TV-serien Star Trek. TOS står för The Original Series. Har nu sett de första avsnitten inklusive pilotavsnitten. Det är efter det lätt att förstå att TV-bolagen inte ville köpa serien efter den först piloten, The Cage, men däremot efter den andra, Where No Man Has Gone Before.

Trots att typer som påminner om grå utomjordingar dyker upp i The Cage är avsnittet osebart. Det innehåller dessutom ingen Kapten Kirk, ingen Uhura, men däremot Spock spelad av Leonard Nimoy. Where No Man Has Gone Before som kronologiskt är avsnitt 4 är mycket bättre än The Cage, men håller ändå inte idag. Utöver de avsnitten såg jag också på avsnitt 2 och 3 i kronologin och en del avsnitt i slutet av säsong 1och av säsong 2 och säsong 3.

Med tanke på kvaliteten på de första avsnitten finns inte en chans att jag skulle klara att se hela serien. De andra avsnitten jag såg gjorde inte heller det hela mer attraktivt. Jag har dock tidigare sett andra avsnitt lite här och där i serien och då konstaterat samma sak som denna gång. Det är rätt segt och rätt tråkigt. Ålderdomligt. Alla dominerande och betydelsefulla rollfigurer är manliga även om det finns kvinnliga medlemmar som har centrala funktioner i besättningen på Enterprise. Vita män dessutom. Huvudsakligen även om Spock och Sulu väl inte kan räknas dit. Lite präktigt, ganska töntigt och det duger inte att se på idag. Detta även om senare avsnitt i större utsträckning går att se på än de tidigaste.

På 1960-talet kanske det kunde upplevas som tillräckligt bra, men inte idag. Lite kult är det väl, men jag orkar inte se flera säsongen bara på grund av kultvärdet. En stjärna för det moraliska filosofiska värdet av serien och en för att det är kult. men jag kommer inte att se hela serien. På internetsajter där allmänheten kan rösta har Star Trek på grund av trogna och lojala fans alltid mycket höga betyg.

[imdbltid]0060028[/imdbltid]

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Star Trek – film från 2009 med för mycket tidsresor

3 out of 5 stars (3 / 5) En film som utspelar sig i det universum som filmen är uppkallad efter. Utspelar sig före det första avsnittet i originalserien i TV från åren 1966-69. Men den utspelar sig i en annan tidslinje än den ursprungliga serien för att möjliggöra en film som inte behövde ta hänsyn till allt som redan filmats och skrivits. Exempelvis är ju inte Uhura med i den ursprungliga besättningen på Enterprise i originalseriens två pilotavsnitt The Cage och Where No Man Has Gone Before (kronologiskt det fjärde avsnittet), då hon först dyker upp i originalseriens första reguljära avsnitt, The Man Trap. I den nya filmen, där hon spelas av Zoe Saldana (Neytiri i filmen Avatar), är hon med. I pilotavsnittet The Cage, som utspelar sig före The Man Trap, finns inte ens kapten Kirk med. Zoe Saldana imponerar inte i rollen som Uhura. Chris Pine som spelar kapten Kirk tycker jag gör bra ifrån sig och Zachary Quinto som gör den nutida Spock duger (fast nog är Spock en skittråkig träskalle).

Star Trek från 2009 är en action-film och full med tidsresor. Sålunda möter Kapten Kirk en framtida Spock. Den framtida Spock möter också den i filmen nutida Spock som har ihop det med Uhura. En framtida Scott åker tillbaks och får hjälp av den framtida Spock för att uppfinna en del saker som han senare ska bli känd för. Jag gillar inte sånt. Det är för besvärligt att hänga med och känns mindre trovärdigt än SF generellt (en del måste ju bara accepteras när man ser på SF, även om det inte har med verkligheten att göra, men detta har jag svårt att klara av). Däremot gillar jag att filmen är en actionrulle. Kirks bakgrund finns med i filmen och det är ju intressant i sig. Samtidigt är det en annan sorts Kirk vi får se än den som finns i originalserien. En någorlunda intressant film, kanske inte direkt i traditionell Star Trek-anda, utan istället en modern film.

[imdbltid]0796366[/imdbltid]

Intressant?
Mer: Aftonbladet, Arbetarbladet, Barometern, Ciné.se, Cinema, City, Corren, Dagens Nyheter, Expressen, Filmforum, Gefle Dagblad, Gomorron Sverige, Göteborgs-Posten, Helsingborgs Dagblad, Moviezine, Nerikes AllehandaSlitz, Sundsvalls Tidning, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan, TV4 Nyhetsmorgon, Upsala Nya Tidning
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Värsta företagen i SF-filmer, serier och spel

Weyland-YutaniI SF-filmer och SF-TVserier finns ofta elaka jätteföretag som gör vad som helst för att göra så stor vinst som möjligt. Ett antal är välkända för de flesta. Andra är säkert inte lika kända. Men det är ett vanligt tema i Science Fiction. I nästan alla typer av SF, Space Opera, dystopier, military SF, skräck osv.

Time Magazine har listat några företag från SF-filmer, först på listan är Weyland-Yutani från Alien-filmerna, fast de har märkligt nog stavat fel. Därefter följer (namn, film):

Umbrella Corp, Resident Evil
Omni Consumer Products (OCP), RoboCop
International Genetic Technologies, Inc. (InGen), Jurassic Park
Multi-National United (MNU), District 9
Tyrell Corporation, Blade Runner
Engulf & Devour, Silent Movie
Cyberdyne Systems, Terminator 2: Judgment Day
Initech, Office Space
Soylent Corporation, Soylent Green

Cyberdyne SystemsIO 9 har en egen lista på 15 företag som inkluderar en del av ovanstående (Weyland-Yutani, Cyberdyne, OCP, Tyrell, Soylent Corp men även LexCorp (DC Comics), Primatech (Heroes), Blue Sun (Firefly and Serenity), Merrick Biotech (The Island), Fatboy Industries (The Middleman, TV series), Buy n Large Corporation (WALL-E), Veidt Industries (Watchmen), Yoyodyne (The Crying of Lot 49 and V.by Thomas Pynchon), Earth Protectors (Up, Up, and Away, 2000 TV movie) och GeneCo (Repo! The Genetic Opera).

Det finns förstås fler som Time och IO9 inte listar:

Jennings & Rall, Jericho
Biffco Enterprises, Back To The Future Part II
Rekall – Totall Recall
The ICS Network, The Running Man
ZORG Industries, The Fifth Element
RDA Mining and Energy Corporation, Avatar
Benthic Petroleum, The Abyss

I datorspel finns det också en del skumma bolag som Union Aerospace Corporation i Doom, TriOptimum Corporation i System Shock, Liandri Mining Corporation i Unreal Tournament och Black Mesa i Half Life. Bland kommentarerna på artikeln på IO9 finns det ytterligare en mängd företag som folk nämner liksom på Hollywood.com.

Alternet listar istället ett antal filmer där det finns bolag med dåliga, vidriga eller onda avsikter. Av bolagen så onekligen MNU i District 9 och Jennings & Rall samma typ av företag. Kanske kan man säga det om Weyland-Yutani också. Det sistnämnda företaget finns också i Firefly och inte bara i Alien-filmerna. Vanligast förekommande på listorna verkar Weyland-Yutani, Cyberdyne, MNU och OCP vara. Det finns dock nästan hur många eleka bolag som helst i science fiction och i andra typer av filmer, spel, serier, böcker och TV-serier. Dessutom mängder med sajter som har listor. Här är några fler än de jag redan nämnt: IGP, Topless Robot, Movies.com, HuffPost, IGN, Shiretalk, Bizmology, Wonderslist, Cracked, Rankopedia, Weirdland, .

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Göteborg en viktig stad i framtidsvision

4 out of 5 stars (4 / 5)

I den dystopiska framtidsbild som porträtteras i TV-serien Jericho har delar av världen, delar av USA mer exakt, tagits över av ett privat företag efter att de ödelagt 23 US-amerikanska städer med kärnvapen. Den nya staten Allied States of America (ASA) har sin huvudstad i Cheyenne, Wyoming, och är egentligen bara en täckmantel för företaget Jennings & Rall.  USA har sitt regeringssäte i Columbus, Ohio.

Jennings & RallJennings & Rall är ett stort företag som sysslar med det mesta, allt från livsmedel, kollektivtrafik, IT-verksamhet, skeppsbyggnadbyggnadsverksamhet, finansverksamhet, säkerhet och bevakning i dotterbolaget Ravenwood, tillverkning av vapen med mera:

Jennings & Rall holdings include below 30% holdings in metal (bauxite, tungsten, iron ore) mining, electronics (including chip and solenoid manufacturing). Equal holdings in L.E.D. and nano-capacitance development and production (Kei-Huah-Shon Guanzhou, China). Full acquisitions awaiting integration into the J&R family tree include the Kom-Ma Shipyards, the formerly nationalized ship-building enterprise of North Korea, undamaged in their recent attacks.

I kärnvapenattacker har ASA ödelagt och förstört Nordkorea och Iran, men vissa områden tycks alltså vara oskadade.

Göteborg (som i detta sammanhang inte ska blandas ihop med Gothenburg, Nebraska, en stad inom gränserna för ASA) har återfått sin roll som en av världens stora varvsstäder genom att Jennings & Rall förlagt tillverkning av fartyg liksom huvudkontoret för sin skeppsbyggnadsverksamhet till staden:

With our three major ship building operations in areas too contaminated for full time occupation,  J&R has temporarily moved our shipbuilding headquarters to Gothenburg, where our two critical classes are developed, tankers of all capacities and drafts, and our state-of-the-art Zumwalt destroyers. These sleek, nuclear powered machines employ sealed upperdecks and advanced rail-gun armaments.

Göteborg nämns förstås inte i TV-serien, men staden återfinns på hemsidan för det fiktiva företaget Jennings & Rall. Förutom USA och ASA så finns också Republiken Texas bland de stater som skapats ur det som en gång var USA.

Det är också uppenbart att TV-serien Jericho egentligen handlar om USA:s ockupation av Irak (eller Afghanistan) och hur privata företag tjänar pengar på militär verksamhet och missbrukar sin makt. Jennings & Rall är egentligen Halliburton och Ravenwood egentligen Blackwater.

Till serien hörde också ett onlinespel. Ravenwood förekommer också i andra spel så som Urban Dead.

[imdblt]Jericho[/imdblt]

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Reavers – zombies i rymden

Reavers förekommer i den eminenta TV-serien Firefly. De är människor som slutat vara människor. De våldtar, rövar och äter människor. De är brutala blodiga kannibaler och det är till en början oklart varför de existerar. Hur de har kommit till.

ReaverHelt klart är de att jämföra med zombies i moderna skräckfilmer. De kan också sägas motsvarar indianerna i gamla vilda västern filmer, en jämförelse som ju ligger nära till hands med tanke på att Firefly är en serie om den US-amerikanska vilda västern fast förflyttad till rymden. Reavers lever i utkanten av den mänskliga civilisationen och i filmen Serenity avslöjas att de ä resultat av försök att droga människor till snällhet, att droga människor så att våld och hat skulle upphöra. Resultatet av experimentet blev en katastrof och istället skapades Reavers som en biefffekt.

Människor som uppför sig exakt som Reavers, som ser ut som Reavers och uppvisar ett i stort sett i allt liknande uppförande förekommer i en film som gjordes året innan Firefly. Nämligen Ghosts of Mars. I det fallet handlar det om människor blir besatta av en slags levande väsen som kan ta andra kroppar i besittning. Levande väsen som kan vara resterna av det som en gång var de som levde på Mars, innan liv på planeten utrotades. Men med samma effekt som när det gäller det misslyckade experimentett i Firefly. Zombies i rymden. Eller i detta fall i alla fall på Mars. Ghosts of Mars är dock inte i närheten av att vara bra. Trots att den är gjord av John Carpenter. Det är en film som går att se, men inte mer. En Jason Statham-rulle kan man säga. Periodvis full fart alltså. En småkorkad actionrulle i SF-miljö kan man också säga. Med Natasha Henstridge som debuterade i SF-filmen Species i huvudrollen.

Idén som användes i Firefly med ett experiment att göra människor lydiga och ordningssamma använder Per Wahlöö i en av de bästa svenska SF-böcker, tillika deckare, som skrivits. Stålsprånget, skriven 1968. Också det slutade i katastrof. Civilisationsundergång, våld och kaos. I detta fall dock enbart i Sverige.

Firefly:4 out of 5 stars (4 / 5)
Ghosts of Mars:2 out of 5 stars (2 / 5)

[imdblt]Ghosts of Mars[/imdblt]

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Religion och science fiction

Star TrekHäromdagen pratade jag men en vän som också gillar science-fiction. Han är ett stort fan av Star Trek och gillar också Firefly. Den Star Trek-serie jag tycker bäst om av de många olika som finns, Star Trek: Deep Space 9, tycker han sämst om. Han gillar Inte Babylon 5, en serie som jag inte sett mer än några avsnitt, men de gillade jag. Inte heller gillar han min favorit, Battlestar Galactica. Det han uppgav att han har problem med i dessa tre var att de hade religiösa referenser. Det är inte utan man undrar om inte min uppväxt i en religiös miljö på en liten ö gör att jag tycker med om de tre som har religiösa referenser.

Samtidigt är det så att de tre jag gillar mest, presenterar en mer genomtänkt och komplicerad samhällstruktur än vad de flesta Star Trek-serier gör. På många områden men också när det gäller religion:

Star Wars has very distinct religious themes. Indeed, the most memorable line from Star Wars is surely, ”The Force be with you”, a clear religious reference. Furthermore, the religion is pretty clearly spelled out: God is an impersonal force which pervades the universe, he/it has a ”dark side” and a ”light side” which complement each other, and ordinary people (oops, beings) can tap into this force and manipulate and use it. This is a straightforward New Age teaching. I’ll skip giving examples or justification because I think this is quite obvious and deliberate.

[…]

The religion of Star Trek is more subtle, but still comes out fairly clearly. In the first episode of Next Generation, ”Q” puts humanity on trial. One of his accusations is that humans kill each other in ”disputes over your tribal gods”. Note Picard’s reply. He doesn’t say that some people have used religion for their own personal ends, or that religious freedom is something worth fighting for. No, he replies that humanity has ”outgrown” that – in other words, he apologizes for the existence of religion in human history. In another episode, Picard beams down to a planet with a primitive civilization, and the people mistake him for a god and suddenly decide that they must do all sorts of terrible things to please ”the picard”. He finally solves the problem by returning to the planet and proving that he is just an ordinary person like themselves, and concludes with a speech declaring that the problem with worshipping a deity is figuring out what the deity really wants. (Of course a Jew, a Christian or a Moslem would reply that while there are occasionally difficulties in knowing God’s will in the details, we can easily find out what he wants in at least general principles by reading his book.) I could point to numerous other – admittedly scattered – examples. In short, Star Trek views religion as primitive superstition, something that people will outgrow as they evolve to higher levels. The religion of Star Trek is secular humanism.

[…]

Babylon 5 is more difficult to nail down. The Mimbari are routinely described as ”highly spiritual” and the implication of the series is that this is a positive quality. But few details of their religion are given. They apparently believe in individual souls. In one episode DeLenn explains that they do not believe in God as a person but rather as an impersonal force. The Centauri are polytheistic, but they don’t seem to take their religion very seriously. This seems to be portrayed as a flaw in their culture. G’Kar experiences a religious conversion during the series, from being essentially an agnostic to holding some strong beliefs and writing a book which his people consider sacred. After his conversion he changes from being hateful and violent to a loving peacemaker. But again, we are told little of his actual theology. (Side note: Each of the alien races appears to have only one religion. That ”racial unity” business again.) None of the main human characters has any clearly defined religious belief. They do discuss religion on occasion, but always end up with the sort of vague statements you often hear Americans make, ”I’d like to believe but I just don’t know” and that sort of thing. On the other hand, minor characters with clear religious beliefs do pass through. Several episodes dealt with an order of monks living aboard the station, who seemed to be presented positively. In another episode a Baptist minister is introduced, who is clearly a hero, risking his life to fight oppression. That episode ends with two of the main characters attending his Baptist service, and singing along joyfully with the hymns.

I find the treatment of religion in Babylon 5 the most interesting, perhaps because it is the least clear-cut. My tentative conclusion is that the producers believe that religion and spirituality are good things, but they don’t seem to differentiate between religions. Some things they said indicated that they see religion not as a quest for truth, with right and wrong answers, but rather as a process which is valuable because it enobles the seeker; that it is the looking that is important, rather than the finding. Or perhaps they believe that truth is important, but they are not prepared to acknowledge that any particular group has found it yet, or proven their case. In any event, their view can surely be described as ”tolerant”: Jews, Christians, pantheists, all are accorded respect.

När det gäller andra samhällsområden ska jag komma tillbaks till det i andra inlägg. Star Trek har mindre religiösa teman än många andra SF-serier, men det finns där. Som nämnts kanske främst i DS9:

Vad Profeterna egentligen är kommer inte att preciseras ingående här, detta är nämligen en artikel sig. Helt klart är dock att Bajoranerna ser dem som gudar, andra raser i serien betvivlar inte deras existens men är definitivt mer tveksamma huruvida de är gudar eller inte. Men det viktiga är som sagt inte vad de är utan att alla tolkningar ges utrymme utan att något direkt fördömande återfinns. Som vi såg i början var det religiösa något som pågick hos andra som inte var inkluderade i Federationens världsbild. Det religiösa existerade utanför, i och med Deep Space 9 flyttar det religiösa rakt in i den federationska verkligheten. Det religiösa blir en naturlig del i vardagen där en ständig dialog förekommer. Dessutom får alla vara med och lägga fram sina åsikter.

I avsnittet In the Hands of the Prophets (DS9 #20) tar det hela ordentlig fart i och med Vedek Winn gör sitt intåg som fundamentalistisk bajoranska. Hon hamnar snart i konflikt med stationens undervisning där hon anser att man ska lära ut att Profeterna är gudar och inte en ras bland andra i universumet. Hon menar att man måste sätta tron i första rummet ifall man skall få ett fungerande samhälle med en ljus framtid. Hennes bokstavliga tolkning respekteras och hon inkluderas i en dialog gällande utvecklingen på stationen och Bajor. Nu ska vi inte blanda in Winns politiska rävspel och falskhet, utan det intressanta är att hon som fundamentalist inbjuds utan fördömande till ett samtal. Detta faktum är ett steg ännu längre ifrån Bones tankar. Det räcker inte längre med att det religiösa förekommer även de fanatiska ska få vara med och få samma respekt. Den likvärdighet som man predikade på Kirks tid blir här en konkret verklighet, dvs man säger inte en sak och gör en annan.

Men nu räcker inte detta för författarna bakom serien, utan man kommer att flytta det religiösa in till den direkta framåtskridande intrigen. Det blir gudarna i maskhålet som blir dem som styr utvecklingen i vintergatan (i alla fall i Alpha och Gamma kvadranten). Det religiösa blir den verklighet som styr allt. Detta inleds i och för sig redan i pilotavsnittet Emissary(DS9 #1) där Kapten Sisko utses till Profeternas talesman. Men det blir först i och med redan nämnda Accession i säsong 4. Här måste Sisko återta sin position som det profetiska sändebudet från en religiös rival. Plötsligt blir Sisko medveten om sin roll och sitt ansvar. Det hela når sin kulmen i Image in the Sand (DS9 #151) där Sisko blir medveten om att han själv som person är bördig från profeterna. Sisko blir i sig en förening mellan det världsliga och det religiösa. Kriget med Dominionalliansen blir en underställd konflikt och när det metafysiska är i balans så löser sig allt det andra. Detta gestaltas kanske bäst i och med Siskos återtåg till stationen i Shadows and Symbols (DS9 #152). Alla federationens motgångar vänder i och med att det blir en metafysisk balans.

Oavsett vad man anser om den metafysiska intrigen i Deep Space 9 så är seriens relation med det religiösa mycket seriös, konstruktiv och empatisk. Här finns inga fördömande pekpinnar om vad som är rätt eller fel. Kanske blev det lite för mycket i serien, men med facit i handen kan man nog säga att det var nödvändigt för Star Trekuniversumet. Den religiösa intolerans som fanns i originalet stämmer inte överens med det förenande budskapet i serien. Relationen mellan vetenskapen och det religiösa blev en logisk inkonsekvens man var tvungen att lösa. Genom att vårt älskade universum är så stort är detta inte gjort över ett avsnitt, det är många många trådar som ska knytas samman. Det Deep Space Nine gör är att skapa balans i relationen, i och med detta så kan man flytta det religiösa mer i bakgrunden på Voyager och Enterprise utan att den logiska intoleransen ligger och pyr under ytan. För även om den religiösa sfären är mycket mindre framträdande i de efterföljande serierna så har man en mycket mer hälsosam relation med det religiösa även när det hettar till. I Chosen Realm (ENT #64) så lyckas man lösa en fundamentalistisk konflikt utan att slå ner på deras tro. I stället är det deras handlande i sig som står i centrum. De religiösa kaparna straffas för sina handlingar, deras tro i sig måste kanske omvärderas av dem på grund av konsekvenserna. Men deras grundtro respekterades och tillmötesgick av dem som inte trodde på dem. Avsnittet är ett bra bevis att man kan gå ”hårt” fram ifall man har en sund relation sinsemellan. Eller enklare sagt, man kan gräla på riktigt med sin bästa vän men denna vänskap förstörs inte utan den stärks och växer. Chosen Realm visar att vi kan förvänta oss nya och givande dialoger mellan det vetenskapliga och religiösa i framtiden i Star Trek.

Battlestar GalacticaOm religion, samhällsstruktur och klass i Battlestar Galactica har jag redan skrivit. Serien beskriver ett komplext samhälle där vetenskap och religion båda har stor betydelse. Det religiösa temat i serien är dock starkt och driver på många sätt handlingen framåt. Battlestar Galactica avviker också dramaturgiskt från de flesta vanliga SF-serier. Det är sällan avslutade avsnitt som berättar om en sak följt av ett nytt avsnitt som berättar om nåt annat. Det  är något jag gillar.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Samhällssyn, klass och religion i Battlestar Galactica

Att klass är ett viktigt tema i Battlestar Galactica har framgått av tidigare inlägg om serien som exempelvis Arbetarklasshjältar i Science Fiction och Arbetarkamp i Battlestar Galactica. Vidare har jag skrivit att det är den klart bästa SF-serien jag sett och känner till. Möjligtvis är Firefly i samma klass. Jag har nu ramlat över en uppsats om Battlestar Galactica, Battlestar Galactica – ett mänskligt universum. Nästan hela sammanfattningen i uppsatsen återger jag här, den är klart intressant och säger en del om både science-fiction och Battlestar Galactica:

Humanistiskt sett gestaltar BG mänskligheten som något flexibelt, något som hela tiden ändrar sin form och sitt innehåll, speciellt i relation till utomstående faktorer. Alltifrån sjukdomar, naturkatastrofer och maskinvarelser som tvingar mänskligheten att gå, oavsett om det är framåt eller bakåt – mänskligheten och det mänskliga är likt cylonerna under en oändlig transformation. Människan i BG är en kluven varelse, en varelse som kan vara både naiv, idealistisk och full av godhet. För allt bra i människan finns det oundvikligen en motsats som inte är lika smickrande. All godheten som existerar inom människan är skör och kan lätt bytas ut mot något kallare. Detta kan ses i hur det mänskliga samhället förändras i BG från att varit demokratiskt och fritt, till en militärdiktatur. Detta går även att se på en individuell nivå i BG, där enskilda människor förändras. Förändringen är dock inte total det finns alltid rester kvar från den person de tidigare var, exempelvis förändras Adama under serien till ledaren av en militärdiktatur, men under valet som Roslin manipulerade kan han inte acceptera valfusk – hans idealism gör sig påmind. Det är lätt för människorna i BG att lägga undan de så tidigare fina principerna om krig, när de ska rättfärdiga tortyr av fångar, samt den behandling de utsätter sin civilbefolkning för. Sett till den tortyr fångarna utsätts för och att de civila som militären anser bråka låsin utan en rättegång, är det oundvikligt att inte dra paralleller till det som pågår på Guantanamo och det som hände i Abu Ghurayb fängelset.

Ur ett feministiskt perspektiv sprider BG en till synes någorlunda jämlik bild av könen. BG har både kvinnliga såväl som manliga karaktärer på ledade positioner och kvinnorna är definitivt inte passiva i sitt beteende i BG utan väldigt aktiva exempelvis finns det kvinnliga stridspiloter och en kvinnlig president. Men sett till de beslut och de områden som delats upp mellan Adama och Roslin är det klart att hon tar hand om de mjuka frågorna såsom mat, sjukvård och mentalt välmående för befolkningen i flottan, medan Adama tar hand om kriget. När det gäller sexualitet gestaltar BG heterosexualiteten som något självklart medan homosexualiteten gestalts som något tveksamt, vilket kan ses i hur Caines relation med en kvinnlig cylon gestaltas.

Religionen i BG utgör en viktig del av gestaltningen av det mänskliga – det är inte nödvändigt att du har tro, men som människa har du alltid en relation till en tro. Som det mesta i BG gestaltas religion som något diffust det kan vara något både positiv som negativt. Allt beror på hur eller vad den används till. Om det används för att manipulera människor är det oundvikligen negativt men används den för att binda samma människor i en krissituation är det positivt, båda dessa exempel gestaltas i BG.

Från ett postmodernistiskt perspektiv går det se att BG gestaltar kropp och själsfrågan; kan en persons medvetande överförs från en kropp till en annan utan att det förändrar personen? I BG är svaret tillstor del JA, det finns dock en viss tveksamhet till hur starkt Jaet är. Cylonerna är så mänskliga man kan vara, alla brister och fördelar som finns hos de mänskliga karaktärerna finns hos cylonerna. Ett exempel på hur lika cylonerna och människorna i BG är varandra, är att cylonernas uppfattning om vad som är rätt och fel ändras under serien, i början var deras enda syfte att utrota mänskligheten, men under loppet av säsong två till fyra skiftar det och i slutet av säsong fyra, är delar av den cylonska befolkningen allierade med de mänskliga karaktärerna, dock inte alla cyloner. Något som även det liknar människorna då en del av dem ogillar samarbetet. Under samarbetet visas det exempel på att det är medvetandet som gör en till den person man är och inte kroppen,samt att personligheten inte påverkas bara för att man
byter kropp. Det som påverkar en persons personlighet är upplevelser eller minnen av upplevelser, exempelvis är Athenas reaktion av att komma tillbaka till Galactica en bieffekt av minnen från en helt annan person.

Ideologikritiskt jobbar BG till stor del med klass. Vilket är tydligt i avsnittet Dirty hands där det görs klart att de verkligen levde i en illusion om vad demokrati är. BG är en ambivalent gestaltning av mänskligheten, en gestaltning som tar ställningen men ändå inte. Det går dock inte undkomma att BG gestaltar en samtidsanda som existerar i dag – och speciellt sett till de teman som lyfts fram av den här under sökningen. I Sverige har vi till exempel en stor demokratidebatt om den ny så kallade FRA-lagen, i USA och Storbritannien har man haft och fortsätter att ha debatter kring deras patriot-lagar. Dessa exempel på debatter och inskränkningar på vår demokrati är det som gestaltas i BG.

[…]

I BG gestaltas mänskligheten som en skör varelse som förändrar sitt utseende och sin moral efter de minnen från de upplevelser de upplevt – människan är i en oändlig transformation. Människan gestaltas i BG som en varelse som har och kommer alltid att ha en relation till religion och andlighet, vare sig den enskilda människan har tro eller inte har tro. Cylonerna i BG gestaltas genom hela BG som en alternativform av människan, vare sig mer eller mindre mänsklig. Då alla de essentiella mänskliga drag som de mänskliga karaktärerna har, även går att finna hos cylonerna. Att påstå att cylonerna inte är människor är som att påstå att människor från Afrika inte är människor – alltså helt felaktigt!

Jag begriper dock inte vad han menar med att se på det hela på ett postmodernistiskt sätt. Vad jag kan se gör uppsatsförfattaren Oscar Larsson överhuvudtaget inte det. Inte nånstans. Jag är överens med honom om hur religion beskrivs, om att människor beskrivs som komplexa och föränderliga. Människor är varken goda eller onda. Både bra och dåliga. Dessutom anser jag att Battlestar Galactica är klart antirasistisk genom att cyloner och människor framställs som likadana. Visserligen finns det en mängd rasistiska fördomar på båda sidor serien igenom. Men så fungerar ju också verkligheten. Uppsatsen är skriven innan den avslutande säsongen av TV-serien så jag illustrerar med ett klipp från det avslutande avsnittet. Och kom ihåg jorden eller är inte jorden. Människan var eller är cyloner eller vice versa.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Rymdvästern fast bättre än så

4 out of 5 stars (4 / 5) Firefly är en av de SF-serier jag gillar mest. Idén om fribrytare och avvikare, folk som inte vara med och som försöker överleva i utkanten av universum, både rent fysiskt, mental, socialt och kulturellt är ovanlig för TV-mediet i samband med SF-serier. Detta även om Jeunets två SF-filmer, Delikatessen och Alien: Resurrection, är inne på samma tema. Många av skådespelarna från Firefly har också gått vidare till andra storproduktioner eller förekommer i biroller i andra filmer som då ofta har referenser till just Firefly. Jewel Staite kan vi se i Stargate Atlantis, The Killing och många andra TV-serier, Morena Baccarin i Stargate SG-1, V, The Good Wife och Homeland samt många andra filmer och TV-serier, Summer Glau i Terminator: The Sarah Connor Chronicles, Dollhouse, The Cape etc, Nathan Fillion i Desperate Housewives och Castle, Gina Torres i 24, Alias, Standoff, Transformers Prime och Suits med mera. För att nämna några.

FireflyBesättningen ombord på rymdskeppet Firefly är precis som de förlorande sydstatssoldaterna i det US-amerikanska inbördeskriget. De söker sig bort från civilisation, till utkanten och det outforskade. Vilda västern, vilt, våldsamt och ofta olagligt. Kaptenen Malcolm Reynolds (Nathan Fillion) och hans närmaste besättningsman Zoe Reynolds (Gina Torres) var båda soldater på den förlorande sidan i ett krig. De andra i besättningen är med undantag av den prostituerade kvinnan Inara Serra (Morena Baccarin) utanför på ett eller annat sätt. På rymmen, på resa av okänd anledning, behövde ett tillfälligt jobb eller var och är egentligen legosoldat. Med hjälp av ett hjälpligt ihoplappat rymdskepp hankar de sig fram på tillfälliga jobb, lagliga såväl som olagliga. Smuggling, handel, stölder, transporter osv.

Varje avsnitt kan sägas vara ett avslutat äventyr samtidigt som de också ingår i ett längre äventyr. Personer som varit med i ett avsnitt dyker ofta upp fler gånger även senare. Serien är uppbyggd på ett sätt som ligger mitt emellan det sätt som Star Trek och Stargate-serierna är uppbyggda på, med varje avsnitt som ett avslutat äventyr, och Battlestars Galacticas uppbyggnad, i princip utan avsnitt där varje avsnitt har en egen berättelse att förtälja.

Firefly vare en ovanlig Space Opera då den inte handlade inte om några centrala personer med makt som ju annars är det vanliga, utan om figurer i periferin.  Varje avsnitt kanske inte alltid är så spännande men rollfigurerna är intressant och man gillar dem och vill se hur det går. Serien är sammantaget och trots sina få avsnitt och få säsonger en av de allra bästa SF-serie som gjorts.

Tyvärr slutade serien helt abrupt, utan ett ordentligt slut, och inga planer fanns eller finns på nya avsnitt. Seriens extremt trogna fans tog då initiativ till att få nåt bolag att producera en film som gör avslut och avslöjar en del frågetecken. Det blev filmen Serenity. Exempelvis hur Reavers kom att skapas och många andra saker. Men en gåta får vi inte svar på. Vem var egentligen Shepherd Book (Ron Glass)? Vad gjorde han innan han hamnade på Firefly? Varför hamnade han där? Var/är han verkligen präst?

Över tid har Firefly fått en otrolig kultstatus och referenser till TV-serien och en efterföljande filmen Serenity är många i alla möjliga och omöjliga sammanhang:

Brad Wright, co-creator of Stargate SG-1 has said that the 200th episode of SG-1, is ”A little kiss to Serenity and Firefly, which was possibly one of the best canceled series in history”. In the episode, ”Martin Lloyd has come to the S.G.C. [Stargate Command] because even though ”Wormhole X-Treme!” was canceled after three episodes, it did so well on DVD they’re making a feature [film]”.[91] The follow-up film, Serenity, was voted the best science fiction movie of all time in an SFX magazine poll of 3,000 fans.[92]Firefly was later ranked #25 on TV Guide’s Top Cult Shows Ever.[93] The name for the Google beta app Google Wave was inspired by this TV series.[94][95]

On the CBS sitcom, The Big Bang TheorySheldon Cooper is a fan of Firefly. When he and Leonard Hofstadter are discussing their roommate agreement, they instill a passage in which they dedicate Friday nights to watching Firefly, as Sheldon believes it will last for years. Upon its cancellation, he brandsRupert Murdoch, the owner of Fox, a traitor.[96]

On the NBC comedy Community, the characters Troy and Abed are fans of the show. They have an agreement that if one of them dies, the other will stage it to look like a suicide caused by the cancellation of Firefly, in the hopes that it will bring the show back.[97]

In the 2003 Battlestar Galactica miniseries/pilot, a ship resembling Serenity appears in the background of the scene where Laura Roslin (Mary McDonnell) is diagnosed with breast cancer.[98]Serenity is one of several spaceships inserted as cameos into digital effects scenes by Zoic Studios, the company responsible for digital effects in both Firefly and Battlestar Galactica.[98]

In an interview on February 17, 2011, with Entertainment WeeklyNathan Fillion joked that: ”If I got $300 million from the California Lottery, the first thing I would do is buy the rights to Firefly, make it on my own, and distribute it on the Internet”.[99] This quickly gave rise to a fanbased initiative to raising the funds to purchase the rights.[100] On March 7, 2011, the organizers announced the closure of the project due to lack of endorsement from the creators, with $1 million pledged at the time it was shut down.[101] Those fans are now working on creating their own fan-funded science fiction production company.[102]

Joss Whedon, Tim Minear, and cast members Nathan Fillion, Alan Tudyk, Summer Glau, Adam Baldwin and Sean Maher reunited at the 2012 San Diego Comic-Con for a 10th anniversary panel. Ten thousand people lined up to get into the panel, and the panel ended with the entire crowd giving the cast and crew a standing ovation.[103]

A tenth anniversary special, Browncoats Unite, was shown on the Science Channel on November 11, 2012. The special featured Joss Whedon, Tim Minear, and several of the cast members, in a discussion of the history of the series.[104]

The television series Castle, where Nathan Fillion plays the lead character Richard Castle, has made ongoing homages to Firefly. Castle has props from Firefly as decorative items in his home, has dressed up as a ”space cowboy” for Halloween (”You wore that five years ago,” cracked his daughter), speaks Chinese that he learned from ”a TV show [he] loved”, and has made rapid ”two-by-two” finger motions while wearing blue surgical gloves. He has been humorously asked if he has ever heard of a spa known as ”Serenity”, and Firefly catchphrases such as ”shiny”, ”special hell” and ”I was aiming for the head” have been used as punchlines during various dramatic scenes in Castle. He has worked a murder case at a science fiction convention with suspects being the cast of a long-cancelled space opera that only ran for a season, and has had incidental interaction with people portrayed by his Firefly co-stars Adam Baldwin and Gina Torres.

Till detta kan läggas att det finns en referens till Firefly och filmen Serenity även i deckaren The Killing.

Firefly:4 out of 5 stars (4 / 5)
Serenity:4 out of 5 stars (4 / 5)

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Dick Harrison tycker Star Trek var radikalt

I en liten artikel i SVD skriver Dick Harrison att Star Trek var radikalt på sin tid. Framförallt i USA. Detta även om vi idag inte riktigt kan se det. Jag håller med Harrison som skriver:

På vissa punkter var Star Trek för sin tid mycket provokativ i konservativa TV-tittares ögon. Många intriger var ämnade som (mild, men ändå) samhällskritik, riktad mot aspekter av 1960-talets samhälle som seriens skapare, Gene Roddenberry, inte uppskattade.

[…]

Till detta kom att Roddenberry lät en utomjording, Mr. Spock, vara näst högste officer på Enterprise. Övriga besättningsmedlemmar representerade olika länder och kulturer på jorden. Här fanns en skotte, en ryss och en asiat. Allra radikalast var att Roddenberry lät en afrikansk kvinna få en viktig post och gav henne namnet Uhura (uhuru betyder ”frihet” på swahili).

Uhura and Kirk kysser varandra

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Bästa SF-teveserien – Battlestar Galactica

5 out of 5 stars (5 / 5) Efter att ha sett hela eller delar av de flesta TV-serier i den del av SF-genren som kan kallas Space Opera, dvs som utspelar sig i en annan galax, i yttre rymden, på rymdskepp, främmande planeter osv så anser jag nog att ingen serie är bättre än Battlestar Galactica (och då menar jag förstås den moderna nyinspelningen, inte den gamla serien som ju hör till det uslaste som gjorts).

Förutom den gamla Battlestar Galactica så är också Space:1999 (Månbas Alpha) en usel serie sett med dagens ögon. När den sistnämnda ursprungligen gick på TV så var jag barn och tycket den var bra. Den har dock inte åldrats med behag. Ursprungliga Star Trek har åldrats bättre men är ändå rätt tråkig och förutsägbar. Vilket också en annan av Gene Roddenberrys TV-serier, Andromeda, är.

Battlestar Galactica har något som de flesta SF-serier på TV saknar. Långa historiespann. Varje avsnitt är inte ett begränsat äventyr utan en del av nåt större. Förutom säsong 2, som är gjord med avslutade avsnitt och äventyr som inte har med varandra att göra från avsnitt till avsnitt. Säsong två är också den helt klart sämsta. Allra bäst blir det i slutet, efter att man hittat jorden förstörd. Sen är det ju inte fy skam att All Along the Watchtower spelar en huvudroll i den sista säsongen. Battlestar Galactica överträffar allt annat jag sett. Överlägset.

Andra bra SF-serier är Firefly och Space:Above and Beyond. Det jag sett av Star Trek DS9, Babylon 5 och Stargate Universe (SGU) är också bra.

[imdblt]Battlestar Galactica[/imdblt]

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Stargate SG-1 – präktigt och välartat

Vala Mal Doran

Vala Mal Doran

2 out of 5 stars (2 / 5) Har snart sett alla de 10 säsonger av Stargate SG-1 som gjorts. Det är en serie som är präktig, väldigt US-amerikansk och med alldeles för präktiga hjältar. Till och med de störiga, uppkäftiga, osannolika och orealistiska cheferna för SG-1 (först O’Neill och sen Mitchell) är för trevliga och präktiga. Serien är som en vanlig spionserie med ”goda” US-amerikaner och andra som är onda. I detta fall diverse olika aliens, inte ryssar, kineser eller araber.

Inte förrän i säsong 9 dyker det upp en intressant person bland hjältarna (hon dyker upp första gången i ett avsnitt under säsong 8, men då inte som en hjälte). En kvinnlig karaktär som kunde platsat i de mycket bättre SF-serierna Firefly eller Battlestar GalacticaVala Mal Doran. Komplex, inte präktig, både god och ond. Bra och dålig. De två sista säsongerna av SG-1 är de bästa. Mycket tack vare Vala Mal Doran och en bättre fiende, ori, än de besegrade goa’uld-symbioterna.

Stargate SG-1 går att se, men det finns bättre SF-serier som jag redan nämnt. Till och med Stargate Atlantis upplever jag som lite bättre än SG-1 i sin helhet, fast å andra sidan gick inte den serien 10 säsonger. Fast de två sista säsongerna av SG-1 är bättre än Stargate Atlantis.

Stargate SG1:2 out of 5 stars (2,0 / 5)
Stargate Atlantis:3 out of 5 stars (3,0 / 5)
Stargate Universe:3 out of 5 stars (3,0 / 5)

[imdblt]Stargate SG-1[/imdblt]

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Stora SF-regissörer

För mig är de viktigaste och största moderna SF-regissörerna James Cameron, John Carpenter och Ridley Scott. Syskonen Wachowski skulle också kunna räknas dit även om de bara gjort en enda film som platsar bland de bästa SF-filmerna. Även Jean Pierre Jeunet och Joss Whedon platsar i gänget som jag ser det.

John Carpenter, född i USA 1948, har gjort kultfilmen Dark Star (1974), Flykten från New York (1981), The Thing (1982), Starman (1984), They Live (1988), Den osynlige mannen (1992), Flykten från L.A. (1996), Ghosts of Mars (2001). Den sistnämnda filmen fick dålig kritik, men jag tycker nog, efter att precis ha sett den, den är bättre än sitt rykte. They Live är också en kultrulle med kollektiv kamp och arbetarklasshjälte. Dessutom ska den ha inspirerat PC-spels-karaktären Duke Nukem. The Thing är för sin del en nyinspelning av en filmklassiker från 1951 som löst bygger på en historia av John W. Campbell Jr med titeln Who Goes There? Utöver det har Carpenter gjort ett antal zombie- och vampyrfilmer.

James CameronMin favorit är annars James Cameron då han gjort några av mina favoritfilmer inom Science Fiction, nämligen Aliens (1986), Terminator 2 (1991) och Avatar (2009). Utöver det har han bland annat gjort den grymma och bra klassikern Terminator (1984), The Abyss (Avgrunden, 1989), kortfilmen Xenogenesis (1978), och skrivit TV-serierna Dark Angels (2000-2002) och Terminator: The Sarah Connor Chronicles (2008-2009). Den sistnämnda serien är faktiskt rätt bra och har Lena Headey i huvudrollen som Sarah Connor. Hon är också känd för att spela Cersei Lannister i Game of Thrones. För Dark Angels var han även producent.

Ridley Scott har för sin del gjort två av de bästa SF-filmerna genom tiderna, Alien (1979) och Blade Runner (1982). Dessutom har han regisserat  Prometheus (2012) och varit producent för TV-serien The Andromeda Strain (2008-). Syskonen Wachowski är för sin del kända för Matrix-trilogin, The Matrix (1999), The Matrix Reloaded (2003) och The Matrix Revolutions (2003). Dessutom V för Vendetta (2005) och den nya filmen Cloud Atlas (2013). Den senare tillsammans med Tom Tykwer.

Jean Pierre Jeunet är inte lika känd som de andra jag hittills nämnt. Men han har gjort den finurliga SF-filmen Delikatessen (1991) tillsammans med Marc Caro och den enligt mig underskattade fjärde Alien-filmen, Alien Resurrection (1997). Dessutom har han regisserat fantasyfilmen De förlorade barnens stad (1995), också den ihop med Marc Caro. Marco Caro var också serietecknare i den franska tidskriften Métal Hurlant.

Så till Joss Whedon som gjort den mycket bra TV-serien Firefly (2002-2003) och skrivit filmerna Serenity (2005) och Alien Resurrection (1997). Dessutom har han skrivit och regisserat de kända vampyr-TV-serierna Buffy och vampyrerna (1996-2003) samt Angel (1999-2004) och SF-filmen Titan A.E. (2000).

De välkända regissörerna Steven Spielberg och George Lucas tillhör inte mina favoriter även om de regisserat en rad SF-filmer.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om James Cameron, John Carpenter, Jean-Pierre Jeunet, Joss Whedon, Dark Star, They Live, The Thing, Aliens, Terminator, Terminator 2, Sarah Connor Chronicles, Avatar, Ridley Scott, Blade Runner, Alien, Andy Wachowski, Lana Wachowski, Larry Wachowski, Matrix, Cloud Atlas, Alien Resurrection, Delikatessen, Firefly, Serenity, Film, Science-Fiction

Game of Thrones – feminism och sexism

TV-serien Game of Thrones innehåller utan tvivel en hel del sexism. Och nakenhet. Vilket ju inte är samma sak. Böckerna i serien A Song of Ice and Fire kanske innehåller mindre. Eftersom jag inte läst dem har jag ingen aning om det är så eller inte. Samtidigt skildrar TV-serien en värld som är sexistisk.

Men ändå finns det en hel del feminism i TV-serien och böckerna (som jag inte läst, men jag förstår att det är så). Det finns gott om starka och självständiga kvinnor, Daenerys Targaryen, Catelyn Stark, Arya Stark, Brienne of Tarth, Yara Greyjoy, Margaery Tyrell, Cersei Lannister, Shae, Ygritte och Olenna Redwyne för att nämna några. Den som dock kanske framträder starkast är dock min favorit Daenerys Targaryen. I alla fall menar Opinioness of the World det:

Daenerys makes a trade for all 8,000 Unsullied warriors, appearing as if she’s going to give up her dragon Drogon to make the exchange. But it’s all a ruse. When the brutal slaver Kraznys — who has insulted Dany with sexist, slut-shaming insults, erroneously thinking she didn’t understand the Valeryian language — is irritated that her dragon doesn’t obey him, she retorts that of course he doesn’t, “a dragon is a not a slave.” Dany then orders the Unsullied, now in her command, to murder the slavers and break the chains off the slaves. She frees the enslaved warriors, asking them to fight for her as free men. Daenerys then drops the whip equating ownership of the slaves. In essence, she drops the symbolic weapon of tyranny and oppression, heralding rebellion.

If there was ever any question, Daenerys is clearly here to dismantle the patriarchy.

Not only is she a woman leader, her very existence challenging the status quo. But Daenerys openly questions and challenges patriarchal norms. She refuses to abide by societal gender limitations mandating men must rule. She’s determined to forge a different path. Rather than follow in the footsteps of leaders embodying toxic masculinity, she’s determined to rule through respect, kindness and fairness — not through intimidation or fear. Daenerys refuses to enslave people. She wants to emancipate them.

The Mother of Dragons cares for the dragons as if they were her own babies. Could it be that Daenerys will become the archetypal mother of humanity? Perhaps. She’s wielding justice, crushing oppression and protecting the weak. Yet it is the loss of her son that enables Daenerys to envision herself in the role of leader. No longer is she supporting a man to be a great leader. She has become that leader.

The princess has become a queen.

Det finns även andra som anser att serien inte är sexistisk utan feministisk, Cornucopia är en, Nanna Johansson en annan och Feminist Fiction en tredje. Andra har en betydligt mer kritisk inställning till Game of Thrones.

Intressant?
Mer: SVD, Feminist Fiction1, 2, FemPers, Piruett, Skålpund kött,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Game of Thrones – favoritkaraktärer

Arya StarkJag har redan från början av Game of Thromes hittat ett antal favoritkaraktärer som jag misstänker överlever lite längre än andra. Annars sägs det ju att man inte ska välja några favoriter för att de kommer att dö. Mina favoriter är Arya Stark, Jon Snow och Daenerys Targaryen.

Robb Stark kommer givetvis att dö, även om han gifter sig med sin kärlek och är sympatisk. Det är ju faktiskt delvis därför han sannolikt kommer att dö. Han gifter sig med fel kvinna. Sannolikt överlever väl Tyrion Lannister också länge. DN och andra media har publicerat artiklar där det avslöjas att en del kända karaktärer kommer att dö. Jag har läst dem i efterhand i samband med att jag sökte efter länkar. Man kan i alla fall konstatera att jag har rätt om Rob Stark. Många har väl förmodligen sett avsnittet och läst böckerna, det har inte jag, men det har länge varit uppenbart att Robb Stark kommer att dö. Andra vet säkert hur det går ändå.

[imdblt]Game of Thrones[/imdblt]

Intressant?
Mer: DN, EX,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Planeter kring Alpha Centauri

Alpha Centauri planetAstronomer har hittat en jordliknande planet kring den stjärna, rättare sagt i det stjärnsystem, som ligger närmast vårt eget solsystem, Alfa Centauri. Systemet består av en dubbelstjärna med en tredje kompanjon lite längre ut från sin dubbelsystemet, Proxima Centauri.

Planeten ligger för nära sin sol/stjärna, Alfa Centauri B, för att vara beboelig. Men det är naturligtvis uppseendeväckande och stort att hitta en jordliknande planet så nära. Inga fler planeter har hittats i dubbelstjärnsystemet, men teoretiskt har man beräknat att det kan finnas fler. Det är sånt här som kan få en att fundera på om vi ändå, trots allt, inte är ensamma i universum.

Alfa Centauri-systemet är på grund av sin belägenhet är inom SF-litteraturen ett mycket populärt stjärnsystem för planeter.  I Larry Nivens Known Space Universe ligger planeten Wunderland i systemet, spelet Alpha Centauri utspelas på planeten Chiron i systemet, spelet Escape Velocity har planeten Landfall is Alfa Centauri-systemet, i C.J. Cherryh’s Alliance-Union framtidshistoria är systemet platsen för Beta Station,  i Star Trek och Doctor Who finns bebodda planeter där osv.

Omarbetat inlägg ursprungligen publicerat på Svensson-bloggen.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Arbetarkamp i Star Trek

RomDet finns många uppror och liknande i Star Trek, men få strejker och andra typer av arbetarkamp. Det finns dock en mycket känd strejkincident som sker ombord på stationen Deep Space 9. Närmare bestämt på en bar ägd av Quark, en Ferengi-köpman. Ledare för arbetarnas fackförening på baren är en annan Ferengi, Rom, bror till Quark. Rom bröt sina tidigare goda förbindelser med brodern i samband med konflikten på arbetsplatsen som handlade om både arbetsmiljö och löner:

Rom holds a secret meeting with the employees of the bar and says that he wants to form a union. Some of the employees, especially the Ferengi employees, are shocked that Rom would even suggest forming a union. The Ferengi Commerce Authority (FCA) strictly forbids employees to form unions. Rom says not to be afraid of the FCA, to stand up and fight for what they want. Rom even names a few employees who could benefit from sick leave or vacation time. The employees finally agree to form the union and present their demands to Quark.

Rom goes to the infirmary and seeks Bashir’s advice on unions. Bashir is surprised that Rom went to such an extreme, he was only speaking metaphorically. ChiefO’Brien, who is being treated for a cyst on the back of his neck, encourages Rom and tells him about his ancestor, Sean O’Brien, who was a union miner back in 1902 Pennsylvania. Sean and a group of employees went on strike, refusing to open the anthracite mine until their demands were met. Dr. Bashir warns Rom to only strike as a last resort; perhaps Quark will give in to the union’s demands.

[…]

Quark returns to the bar to find the union waiting for him. Quark thinks it is a birthday surprise; they’re a month too late. Rom says that they are the Guild of Restaurant and Casino Employees and they are there to present their demands. Quark reads their demands and laughs. Rom says this is no joke. Quark says it is and to get back to work before he fires all of them. The Guild has no choice but to go on strike.

The strike begins and the union is thanking people for not dining at Quark’s by handing out gold-pressed latinum.

FackföreningenDet hela utspelar sig i avsnittet som heter Bar Association av serien Star Trek: Deep Space Nine.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Arbetarkamp i Battlestar Galactica

Fackföreningsledaren Galen Tyrol håller tal

Fackföreningsledaren Galen Tyrol håller tal

Tidigare har jag nämnt avsnittet Dirty Hands där arbetarna på raffinaderiskeppet Hitei Kan går ut i strejk. Chief Galen Tyrol är i slutet av den strejken strejkledare och fackföreningsledare. En position som han fick redan på planeten New Caprica där han i avsnittet Lay Down Your Burdens, Part II, håller ett tal på ett fackföreningsmöte för fackföreningen Colonial Workers Alliance.

Talet som Galen Tyrol håller bygger på Mario Savios tal på University of California, Berkeley, som en del av Free Speech Movement in 1964

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om ,

Arbetarkamp i SF

Chief Tyrol

Chief Tyrol i finkan

I TV-serien Battlestar Galactica förekommer strejker bland arbetare minst två gånger, dels en gång på planeten New Caprica, dels i avsnittet Dirty Hands ombord på raffinaderiskeppet Hitei Kan och bland underhållspersonalen på Galactica.

Den senare episoden är mer känd och en av strejkledarna är ett militärt underbefäl som när man levde på New Caprica också var en av motståndsrörelsens ledare, chief Galen Tyrol.

Demonstrera 1-maj.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,