Hur en Dödstjärna byggs

Brian Muirhead, chefsingenjör på NASA Jet Propulsion Lab har räknat ut bästa sättet att bygga en dödsstjärna på. Enligt honom så gjorde Rymdimperiet och Palpatine det mesta fel. För det bäst hade varit att börja med en asteroid och bygga utifrån den och med material som utvinns ur den samtidigt som dödsstjärnan byggs på platsen för asteroiden:

The Empire’s blueprints were crap. To make Death Stars they always built them—literally—out of thin air. What they should’ve done was use something that was already up there.

The best way to build a Death Star is to construct one out of an already-existing asteroid, says Brian Muirhead, chief engineer at NASA’s Jet Propulsion Laboratory. “It could provide the metals,” he says. “You have organic compounds, you have water—all the building blocks you would need to build your family Death Star.”

Brian Muirhead jobbar i vardagslag med NASA:s Asteroid Redirect Mission som går ut på att en farkost ska land på en asteroid, ta en stor bit material och sen placera detta material i en bana runt månen där andra forskare senare kan studera den, hämta material och mycket mer. Att besöka en liten himlakropp som snurrar kring månen är mycket enklare och snabbare än att åka ända ut till asteroidbältet.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Uppdrag: Krascha rymdfarkost mot asteroid

Minns du filmerna Armageddon och Deep Contact från 1998? Enorma asteroider på väg mot jorden med hot om katastrofala följder, och vetenskapsmän som gör sitt yttersta för att eliminera dem. Nu kämpar forskare vid KTH för att vara med på ett rymduppdrag av liknande karaktär: Att knocka en asteroid ur sin bana.

Asteroidkrock

Om några år, 2022, planerar NASA att skicka upp en 300 kilos rymdfarkost och ramma asteroiden Didymos. Parallellt kommer då en ESA-byggd satellit att cirkulera i omloppsbana runt Didymos och registrera samt spela in den spektakulära händelsen.

En grupp forskare med bland annat rymdfysiker från KTH, är ett av fem team som konkurrerar om att just deras satellit ska ingå i ESA:s Asteroid Impact Mission (AIM).

Det är för att få en större vetenskaplig avkastning från uppdraget som ESA och NASA samarbetar och efterfrågat två Cubesat-satelliter som ska hänga med AIM-rymdfarkosten ut till Didymos. ESA kommer att utse de bästa förslagen i juni 2016.

Mäta asteroidens magnetism

ESA:s uppdrag är tudelat, och det Cubesat-förslag som KTH designat kommer att kunna ta hand om ett antal olika mätningar.

– Vi har föreslagit två Cubesat-satelliter som kommer att mäta asteroidens magnetism, undersöka vad asteroiden består av samt studera det material som kommer att slungas ut från Didymos när asteroiden träffas av NASA:s rymdfarkost, berättar Lorenz Roth, rymd- och plasmafysiker på KTH.

Asteroid Impact Mission planeras in i minsta detalj redan nu, i god tid inför beslutet om att köra eller inte som tas i december 2016. Uppdraget kommer att vara det första i sitt slag att stöta på en dubbelasteroid i rymden. Ja, Didymos har nämligen sällskap av en måne som cirkulerar runt asteroiden.

Hur är det då tänkt att fungera med Cubesat-satelliterna?

Jo, de kommer släppas ut i Didymos omloppsbana från AIM-rymdfarkosten, som själv kommer att befinna sig på behörigt avstånd från asteroiden.

– Cubesat är både enklare och billigare än standardsatelliter för sådana här högriskuppdrag. ESA vill inte att AIM-rymdfarkosten ska påverkas av själva närkontakten mellan NASA:s rymdfarkost och Didymos, så då måste den befinna sig på säkert avstånd från kollisionen.

Om Cubesat-satelliterna blir skadade är dessa de enda rymdfarkoster du förlorat, säger Lorenz Roth. Han berättar samtidigt att det återstår en hel del forskning om just asteroider.

Studera effekten av kraschen

– Även om vi vet ungefär vad Didymos består av är dess måne lite av ett mysterium. Jag tycker på det hela taget att detta är ett coolt forskningsprojekt. Att krascha en 300 kilo tung rymdfarkost rakt in i en asteroid och sedan studera effekterna av det. Vi interagerar verkligen med vårt forskningsobjekt i stället för att bara stirra på det på avstånd, säger Lorenz Roth.

Det ska tilläggas att Didymos mäter 800 meter i diameter medan Didymoon, som är smeknamnet på månen, är 150 meter i diameter. ESA:s Asteroid Impact Mission och NASA:s Double Asteroid Redirection Test (DART) kommer att genomföras när Didymos befinner sig så nära jorden som möjligt (år 2022), vilket är ungefär fyra gånger avstånden mellan jorden och månen.

I den forskargrupp som KTH ingår i återfinns även Institutet för rymdfysik, ÅAC Microtec, Institute for Space Sciences of Catalonia (IEEC) och German Aerospace Center (DLR).

Förutom Lorenz Roth ingår även KTH-forskarna Gunnar Tibert och Nickolay Ivchenko i forskargruppen, som går under namnet The PALS (Payload of Advanced Little Satellites).

Anarres/KTH

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Asteroidjakt och asteroidkrockar

Emellanåt krockar nån främmande himlakropp med jorden. För det mesta handlar det om små stenar som inte orsakar några större skador. Ibland blir det lite större smällar, som exempelvis när Chicxulub-kratern i Mexico skapades. Något som sannolikt bidrog till att alla stora dinosaurier dog ut. De små blev ju kvar. Vi kallar dem fåglar. Den största i modern tid är nerslaget i Tunguska 1908. Liknande saker kommer att hända igen. Därför forskas det om hur vi ska kunna stopp asteroider på väg att krocka med jorden. Därför handlar en lång rad filmer om ämnet.

Forskningen som som bland annat Nasa ägnar sig år har tittat på flera olika lösningar för att stoppa asteroider:

Nasas projekt ”Asteroid Grand Challenge” är fortfarande i planeringsstadiet men Nasa har sagt att det kommer att bli ett stort projekt ”inriktat på att upptäcka och karaktärisera asteroider och lära sig att handskas med potentiella hot. Utmaningen kommer att innebära en mängd olika samarbeten med andra myndigheter, internationella partners, industrin, den akademiska världen och vetenskapsmän”, säger Nasa.

[…]

The Asteroid Redirect Mission är ett annat projekt som Nasa hoppas mycket på i framtiden. Nasa:s koncept är att använda en robotstyrd rymdfarkost för att fånga en liten asteroid, 13-32 fot (4-10 meter), i storlek, eller ta bort en ännu mindre sten från ytan av en större asteroid och omdirigera den till en stabil bana runt månen. Därefter skulle astronauter ombord Nasa:s nya rymdskepp Orion låta en rymdraket möta den infångade asteroiden i månens omloppsbana och samla in prover för att återvända till jorden, säger Nasa.

Parallellt forskar Nasa också om hur asteroider kan användas för oliak ändamål. Men framförallt handlar forskningen i detta skede om hur asteroider och kometer på väg att krocka med jorden ska kunna upptäckas i tid så att det går att göra nåt åt situationen.

Bland filmer och TV-serier på detta tema märks Armageddon, AsteroidDeep Impact, Impact, MeteorWhen Worlds Collide och Without Warning.

ArmageddonDeep ImpactAsteroid

ImpactMeteorWithout Warning

Intressant?
Mer: Popast1, 2, 3, 4SVD, Sydsvenskan, Ny Teknik, DN,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Vogonernas fortsatta motorvägsbygge

Svenska Dagbladet tycks ha relativt goda förbindelser med högre makter. Det märks bland annat i deras ofta mycket förvirrade ledare. Förklaringen till att de är obegripliga är alltså att de är inspirerade av vogonerna (högre makter alltså) och deras tänkande. Ett tänkande som i sin förvirring inte står Pol Pot eller familjen Kim långt efter. Och snart får de värre konsekvenser för mänskligheten än Pol Pots terrorregim. När den intergalaktiska motorvägenbyggs så utplånas hela mänskligheten.

Svenska Dagbladet fortsätter sin rapportering om hur detta ska gå till. Nu funderar uppenbarligen vogonerna på att döda oss innan de spränger jorden i luften för att ge plats åt motorvägen. Detta genom att pricka vårt lilla klot med en asteroid. Eftersom det nu inte ska ske förrän 2182 har de dock gett ordentligt med tid för att försöka ta livet av oss själva innan. Genom klimatkatastrof, kärnvapenkrig, terroristnoja eller på nåt annat fantasifullt sätt som bara människor kan komma på. Exempelvis genom att förvägra människor rätten till vatten som den borgerliga svenska regeringen och Nestlés ledning (fast det där var nog inte ens sant, vogonernas inflytande i och över svensk media är större än vad vi trott) tydligen vill, eller?

Ursprungligen publicerad på bloggen Svensson. Något ändrad i och med denna publicering.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om ,,

Källa: Douglas Adams, Liftarens guide till galaxen

Ärligt sagt: Det är onekligen lite löjligt att försöka skrämma upp folk med en asteroid som kanske, eventuellt och möjligen kan träffa jorden år 2182. Vi har väl mer närliggande och allvarliga problem att ta i itu med. Problem som verkligen existerar. Svält, fattigdom, ojämlikhet, ojämställdhet, klimatkris osv. Eller regeringar som uppenbart inspireras av vogonerna, eller är det av mer jordiska förebilder