Varför lyser det på Ceres?

Ceres är den största asteroiden i solens planetsystem. I själv verket är det att betrakta som en liten planet. En mini-planet, dvärgplanet, med en diameter på 950 km. För första gångenahr det skickats iväg en rymdsond vid namn Dawn för att studera Ceres och den har precis anlänt dit och ska placeras i en bana så den cirkulerar miniplaneten. Redan nu har emellertid nåt oväntat upptäckts. I en av planetens kratrar lyser det. Dessutom finns där två ljuspunkter.

Ceres

Ceres. Foto: NASA/JPL-Caltech/UCLA/MPS/DLR/IDA

För närvarande vet forskarna inte varför eller vad det är som lyser i kraterns, men det troligaste är kanske att det beror på vulkanisk aktivitet:

En teori är att det kan röra sig om vulkanisk aktivitet på Ceres yta men forskargruppen i Tyskland får vänta ännu en tid på svaret. ”Dawn” är på väg att placeras i en bana runt ”Ceres” för att börja cirkulera kring småplaneten den 6 mars. Då på en betydligt lägre höjd som kan avslöja vad som egentligen ligger bakom de märkliga ljusen.

Om det fortfarande lyser då förstås…

Vi kan troligen utesluta att rymdsonden Dawn hittat en bas för utomjordingar. Det handlar med all sannolikhet om någon from av naturligt fenomen.

Rymdsonden Dawn har tidigare besökt asteroiden Vesta och tagit en mängd foton:

Using its ion propulsion system, Dawn will enter orbit around Ceres on March 6. As scientists receive better and better views of the dwarf planet over the next 16 months, they hope to gain a deeper understanding of its origin and evolution by studying its surface. The intriguing bright spots and other interesting features of this captivating world will come into sharper focus.

”The brightest spot continues to be too small to resolve with our camera, but despite its size it is brighter than anything else on Ceres. This is truly unexpected and still a mystery to us,” said Andreas Nathues, lead investigator for the framing camera team at the Max Planck Institute for Solar System Research, Gottingen, Germany.

Dawn visited the giant asteroid Vesta from 2011 to 2012, delivering more than 30,000 images of the body along with many other measurements, and providing insights about its composition and geological history. Vesta has an average diameter of 326 miles (525 kilometers), while Ceres has an average diameter of 590 miles (950 kilometers). Vesta and Ceres are the two most massive bodies in the asteroid belt, located between Mars and Jupiter.

Ceres och Vesta är de mest massiva asteroiderna, eller kanske mer korrekt himlakropparna i asteroidbältet,. Detta då Ceres idag inte är klassad som en asteroid utan som en dvärgplanet. Andra dvärgplaneter i solsystemet är Pluto, Haumea, Makemake och Eris.

Dawn

Rymdsonden Dawn med Vesta och Ceres.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Asteroidjakt och asteroidkrockar

Emellanåt krockar nån främmande himlakropp med jorden. För det mesta handlar det om små stenar som inte orsakar några större skador. Ibland blir det lite större smällar, som exempelvis när Chicxulub-kratern i Mexico skapades. Något som sannolikt bidrog till att alla stora dinosaurier dog ut. De små blev ju kvar. Vi kallar dem fåglar. Den största i modern tid är nerslaget i Tunguska 1908. Liknande saker kommer att hända igen. Därför forskas det om hur vi ska kunna stopp asteroider på väg att krocka med jorden. Därför handlar en lång rad filmer om ämnet.

Forskningen som som bland annat Nasa ägnar sig år har tittat på flera olika lösningar för att stoppa asteroider:

Nasas projekt ”Asteroid Grand Challenge” är fortfarande i planeringsstadiet men Nasa har sagt att det kommer att bli ett stort projekt ”inriktat på att upptäcka och karaktärisera asteroider och lära sig att handskas med potentiella hot. Utmaningen kommer att innebära en mängd olika samarbeten med andra myndigheter, internationella partners, industrin, den akademiska världen och vetenskapsmän”, säger Nasa.

[…]

The Asteroid Redirect Mission är ett annat projekt som Nasa hoppas mycket på i framtiden. Nasa:s koncept är att använda en robotstyrd rymdfarkost för att fånga en liten asteroid, 13-32 fot (4-10 meter), i storlek, eller ta bort en ännu mindre sten från ytan av en större asteroid och omdirigera den till en stabil bana runt månen. Därefter skulle astronauter ombord Nasa:s nya rymdskepp Orion låta en rymdraket möta den infångade asteroiden i månens omloppsbana och samla in prover för att återvända till jorden, säger Nasa.

Parallellt forskar Nasa också om hur asteroider kan användas för oliak ändamål. Men framförallt handlar forskningen i detta skede om hur asteroider och kometer på väg att krocka med jorden ska kunna upptäckas i tid så att det går att göra nåt åt situationen.

Bland filmer och TV-serier på detta tema märks Armageddon, AsteroidDeep Impact, Impact, MeteorWhen Worlds Collide och Without Warning.

ArmageddonDeep ImpactAsteroid

ImpactMeteorWithout Warning

Intressant?
Mer: Popast1, 2, 3, 4SVD, Sydsvenskan, Ny Teknik, DN,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Flytta till Mars?

Det finns redan företag och organisationer som är intresserade av att organisera kolonisation och bosättning på planeten Mars. En sådan organisation är Mars One:

Mars One is a not-for-profit foundation that will establish a permanent human settlement on Mars. Human settlement on Mars is possible today with existing technologies. Mars One mission plan integrates components that are well tested and readily available from industry leaders worldwide. The first footprint on Mars and lives of the crew thereon will captivate and inspire generations; it is this public interest that will help finance this human mission to Mars.

The Mars One mission plan consists of cargo missions and unmanned preparation of a habitable settlement, followed by human landings. In the coming years, a demonstration mission, communication satellites, two rovers and several cargo missions will be sent to Mars. These missions will set up the outpost where the human crew will live and work.

The mission design takes into account the expansion of the human colony where a new crew arrive every two years.

Mars One will select and train the human crew for permanent settlement. The search for Astronauts began in April 2013. More than 78,000 registered for the selection program within two weeks of its launch.

Stichting Mars One is a Dutch non-for-profit foundation. It is the mother company of Interplanetary Media Group, a for-profit company, which enables the foundation to secure funds from its investors.

Till en början får man hålla sig inne på nån slags station antagligen. För Mars saknar atmosfär och därmed syre. Vi kan helt enkelt inte andas där.

Marsbosättning

Kanske går det dock att skapa atmosfär. Tidningen Techworld går i en artikel igenom hur det kan göras och vilka problem som finns. Det är uppenbart svårt och kräver sannolikt teknik vi inte har tillgång till idag. Mars måste nämligen bombarderas med asteroider för att det ska vara möjligt. Inte bara varsomhelst dock utan rätt ner i planetens största vulkan:

Utanför Mars bana finns asteroidbältet. Där hämtar man ett antal kubikkilometer vatten- och atmosfärshaltiga meteoriter av samma typ som försåg Jorden och Mars med atmosfär när solsystemet en gång skapades, och störtar dem i en snygg rad, rakt ned i vulkanen Olympus Mons och utnyttjar den befintliga värmen till att smälta dem och skapa ny atmosfär och nytt flytande vatten. Fördelen med att störta meteoriter på marsytan är att de kommer att komma ned hela eftersom det inte finns någon atmosfär som kan förgasa dem i förtid.

0,2 atm syre duger till att börja med, men efter hand kommer kväve att behövas, och det verkar inte finnas i samma mängd på Mars som på jorden. Ska man skapa ett ekosystem där växter ska kunna frodas måste kvävet finnas. Kväve ingår i vår livscykel. Kanske finns det i meteoriterna, kanske inte.

Terraformad Mars

Terraformad Mars

På sikt krävs dock nog lite terraformning. Men det är i det närmaste omöjligt. I alla fall enligt TechWorld. Trotsde uppenbara problemen strävar Mars One mot att det ska finns människor på Mars om tio år. Det kommer med all sannolikhet inte att hända. Men visioner finns.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Gruvbrytning på asteroider

Gruvbrytning på asteroider och människor som periodvis eller permanent lever i asteroidbäten är rätt vanligt i science-fiction. I verkligheten förekommer det inte men det finns företag som har planer i den riktningen. Planer som dock sannolikt ligger långt in i framtiden.

planetary-resources-gruvbrytning-i-rymdenEtt av de företag som planerar gruvbrytning asteroider är Planetary Resources som grundats av bl.a. Eric C. Anderson och Peter Diamandis. Bland rådgivarna finns filmregissören James Cameron och bland investerarna Larry Page och Eric Schmidt som är höjdare i Google, Richard Branson som ju äger Virgin Group inklusive Virgin Galactic, Charles Simonyi som genomfört två rymdfärder och Ross Perot jr. Charles Simonyi är gift med en kvinna från Göteborg. Hans två rymdfärder genomfördes i samarbete med Space Adventures, ett företag som ägs av ovan nämnde Eric Anderson

Planetary Resources har genom crowd-funding kunnat finansiera den första i en rad satelliter, Arkyd 100, man vill skicka upp för att kunna utröna vilka asteroider som kan vara tänkbara för utvinning av platinametaller som är det som bolaget fokuserar på.

Arkyd 100

Arkyd 100

Förutom platinametaller är företaget också intresserat av vatten:

Planetary Resources kommer att fokusera på två områden, dels vatten, dels den så kallade platina-gruppen av metaller. Denna grupp består av metallerna ruthenium, rhodium, palladium, osmium, iridium och platina själv. Alla dessa metaller har liknande fysiska och kemiska sammansättningar och förekommer dessutom ofta i samma fyndigheter.

Vatten kommer inte att bli svårt att utvinna då det finns gott om ”våta” asteroider i rymden med höga vattenhalter och relativt spröda stenformationer vilket gör att det går att värma asteroiderna och destillera det vatten som då frigörs. Vattnet skall kunna användas till bland annat raketbränsle och genom att använda olika typer av solpaneler ska detta kunna låta sig göras på ett sådant sätt att energi skapas vilket i sin tur skall komma att minska prospekteringskostnaderna. Det finns emellertid ett par detaljer som vi i dag inte vet tillräckligt mycket om för att kunna kommentera om detta verkligen kan fungera. Till att börja med så kommer det att krävas ett fungerande system som kan bryta ned och dela upp vattnet till väte respektive syre som sedan skall användas till raketbränsle. Det är en svår och farlig process här på jorden – och hindren är garanterat inte färre ute i rymden och utan mänskliga operatörer.

Med brytning av metaller är det dessutom ännu fler utmaningar som dessa prospektörer ställs inför. Som tidigare påtalats så finns det en stor mängd sällsynta och efterfrågade mineraler där ute men det betyder inte att gruvdrift kommer att bli en enkel sak. Kännedomen om kvalitén på denna malm är okänd, så kan affineringen av den samma komma att bli det, speciellt på mindre stabila asteroider som till stor del består av grus. Även om detta problem går att lösa är nästa problem att få de färdiga produkterna tillbaka till jordens yta vilket kommer att testa systemet på allvar. Räkna emellertid med att fraktkostnaderna kommer att bli höga här.

Deep Space IndustriesEtt annat bolag som också har planer på gruvbrytning i rymden är Deep Space Industries (DSI). Grundare av DSI är David Gump. I DSI:s planer ingår att malmen inte ska transporteras till jorden:

DSI har som plan att inte frakta asteroidmaterialet till jorden. Vattnet kan till exempel omvandlas till raketbränsle, vilket skulle kunna tanka satelliter och rymdskepp. Metaller som järn och nickel kan användas som byggmaterial i rymden. Tanken är att minska andelen material som måste sändas upp från jorden. I dagsläget kostar det minst 60 miljoner kronor att skicka upp ett ton material i omloppsbana runt jorden. En mer avlägsen plan är att bygga en fabrik i rymden, som tar in och bearbetar material från asteroider för att sedan skapa produkter med hjälp av en 3D-skrivare.

Det finns många problem för företagen att lösa vad det gäller gruvbrytning på asteroider och det kommer att dröja länge innan det finns nån gruvbrytning i rymden. Om det ens kommer att bli verklighet överhuvudtaget. Under tiden eller kanske för all framtid får vi nöja oss med gruvbrytning i Battlestar Galactica, Star Trek, Known Space, Avatar, Outland, Alien, Iron Sky, EVE Online, X-Universe och andra SF-böcker, filmer, TV-serier och spel.

Gruvbrytning på asteroid

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,