Habit ska mäta möjligheterna för liv på Mars

HABITHabit blir första svenska instrumentet på Mars. Mätinstrumentet åker med på ESA:s nästa stora marsexpedition 2018. På plats ska Habit mäta planetens beboelighet, men också fungera som mätresurs för framtida marsprojekt.

Habit har utvecklats av en internationell forskargrupp som leds av professor Javier Martin-Torres vid Luleå tekniska universitet. Rymdorganisationen (ESA) European Space Agency har valt ut Habit till sin nästa stora Marsexpedition ExoMars 2018.

– Vi är mycket stolta att vårt instrument. Habit är ett banbrytande multiinstrument som kommer att monteras i en plattform på Mars yta och är en viktig del i ESA:s nya rymdsatsning, säger Javier Martin-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Habit har möjlighet att utvärdera bebolighet på Mars men fungerar även som en mätresurs på plats för framtida Mars projekt,

ESA's ExoMars Rover

ESA’s ExoMars Rover. Credit: ESA

I ESA:s nästa Marsexpedition, ExoMars 2018, ingår dels en ny marsfarkost, en så kallad Rover, och dels en ny rysk rymdplattform till vilken två europeiska mätinstrument valts ut. Ett är HABIT som Javier Martin-Torres leder och ett annat är Lander Radioscience experiment (LaRa) som ska leverera detaljer om Mars inre struktur.

Parametrar för liv

HABIT är ett avancerat instrument med flera funktioner. Det ska bland annat kunna undersöka och kvantifiera landningsområdets tre mest kritiska parametrar för liv som vi känner det. Det betyder tillgång på rinnande vatten, ultraviolett strålningsdos och termiska intervall. En annan funktion är att leverera olika slags miljöinformation som till exempel luft- och marktemperatur, relativ fuktighet på marken och UV-strålning.

– Genom det kan vi undersöka vattenförekomst i atmosfären och under ytan samt hur ozon, vatten och damm beter sig över tid i en atmosfärscykel, säger Javier Martin-Torres.

En tredje uppgift för HABIT är att vara en forskningsresurs på plats och över tid för kommande rymdforskning på Mars.

Tecken på flytande vatten

Redan i april 2015 kunde en forskargrupp som Javier Martin-Torres hade ansvar för presentera tecken som tyder på att det förekommer flytande vatten på Mars. Alla bevis som framkom i det forskningsprojektet baserades på indirekta observationer som behöver verifieras ytterligare.

– Det är vad HABIT ska åstadkomma genom att mäta processer och registrera data från relevanta parametrar som hör till frågeställningen, säger Martin-Torres.

Javier Martin-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet leder forskargruppen som utvecklat Mars-instrumentet HABIT.

Anarres/Luleå Tekniska Universitet

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Rymdsonden som ska studera gravitationsvågor

Den 2 dec 2015 skickas Lisa Pathfinder mot rymden från Kourou i Franska Guiana. Det är första gången som en rymdsond ska försöka studera gravitationsvågor. Rymdsonden är en teknikdemonstration, ett slags experiment med målet är att testa tekniken för att hitta och studera gravitationsvågor. Inuti Lisa Pathfinder finns två guldpläterade kuber som befinner sig i fritt fall och ska ta upp minsta rörelse från dessa små och svårfunna vågor. Hittills har det aldrig lyckats att mäta gravitationsvågor.

Efter Lisa Pathfinder hoppas den europeiska rymdorganisationen ESA kunna påbörja ett betydligt större rymduppdrag där tre liknande rymdfarkoster ska flyga i formation med 5 miljoner kilometers mellanrum. I varje farkost ska då finnas en kub och genom laser ska avstånden mellan de fritt svävande kuberna mätas. Det är samma teknik i större skala som den som nu ska testas i Lisa Pathfinder. Flera svenska forskare vill delta i projektet.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Uppdrag: Krascha rymdfarkost mot asteroid

Minns du filmerna Armageddon och Deep Contact från 1998? Enorma asteroider på väg mot jorden med hot om katastrofala följder, och vetenskapsmän som gör sitt yttersta för att eliminera dem. Nu kämpar forskare vid KTH för att vara med på ett rymduppdrag av liknande karaktär: Att knocka en asteroid ur sin bana.

Asteroidkrock

Om några år, 2022, planerar NASA att skicka upp en 300 kilos rymdfarkost och ramma asteroiden Didymos. Parallellt kommer då en ESA-byggd satellit att cirkulera i omloppsbana runt Didymos och registrera samt spela in den spektakulära händelsen.

En grupp forskare med bland annat rymdfysiker från KTH, är ett av fem team som konkurrerar om att just deras satellit ska ingå i ESA:s Asteroid Impact Mission (AIM).

Det är för att få en större vetenskaplig avkastning från uppdraget som ESA och NASA samarbetar och efterfrågat två Cubesat-satelliter som ska hänga med AIM-rymdfarkosten ut till Didymos. ESA kommer att utse de bästa förslagen i juni 2016.

Mäta asteroidens magnetism

ESA:s uppdrag är tudelat, och det Cubesat-förslag som KTH designat kommer att kunna ta hand om ett antal olika mätningar.

– Vi har föreslagit två Cubesat-satelliter som kommer att mäta asteroidens magnetism, undersöka vad asteroiden består av samt studera det material som kommer att slungas ut från Didymos när asteroiden träffas av NASA:s rymdfarkost, berättar Lorenz Roth, rymd- och plasmafysiker på KTH.

Asteroid Impact Mission planeras in i minsta detalj redan nu, i god tid inför beslutet om att köra eller inte som tas i december 2016. Uppdraget kommer att vara det första i sitt slag att stöta på en dubbelasteroid i rymden. Ja, Didymos har nämligen sällskap av en måne som cirkulerar runt asteroiden.

Hur är det då tänkt att fungera med Cubesat-satelliterna?

Jo, de kommer släppas ut i Didymos omloppsbana från AIM-rymdfarkosten, som själv kommer att befinna sig på behörigt avstånd från asteroiden.

– Cubesat är både enklare och billigare än standardsatelliter för sådana här högriskuppdrag. ESA vill inte att AIM-rymdfarkosten ska påverkas av själva närkontakten mellan NASA:s rymdfarkost och Didymos, så då måste den befinna sig på säkert avstånd från kollisionen.

Om Cubesat-satelliterna blir skadade är dessa de enda rymdfarkoster du förlorat, säger Lorenz Roth. Han berättar samtidigt att det återstår en hel del forskning om just asteroider.

Studera effekten av kraschen

– Även om vi vet ungefär vad Didymos består av är dess måne lite av ett mysterium. Jag tycker på det hela taget att detta är ett coolt forskningsprojekt. Att krascha en 300 kilo tung rymdfarkost rakt in i en asteroid och sedan studera effekterna av det. Vi interagerar verkligen med vårt forskningsobjekt i stället för att bara stirra på det på avstånd, säger Lorenz Roth.

Det ska tilläggas att Didymos mäter 800 meter i diameter medan Didymoon, som är smeknamnet på månen, är 150 meter i diameter. ESA:s Asteroid Impact Mission och NASA:s Double Asteroid Redirection Test (DART) kommer att genomföras när Didymos befinner sig så nära jorden som möjligt (år 2022), vilket är ungefär fyra gånger avstånden mellan jorden och månen.

I den forskargrupp som KTH ingår i återfinns även Institutet för rymdfysik, ÅAC Microtec, Institute for Space Sciences of Catalonia (IEEC) och German Aerospace Center (DLR).

Förutom Lorenz Roth ingår även KTH-forskarna Gunnar Tibert och Nickolay Ivchenko i forskargruppen, som går under namnet The PALS (Payload of Advanced Little Satellites).

Anarres/KTH

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Rymdutredningen föreslår en nationell rymdstrategi

Rymdverksamheten kan och bör bidra till ett väl fungerande samhälle. Den bör också vara ett verktyg för utveckling och innovation som leder till tillväxt. Det föreslås i Rymdutredningen.

– Jag välkomnar den här utredningen och kommer att ta upp den för diskussion på Innovationsrådets möte i dag. Vi måste fundera på hur vi bättre kan ta till vara rymdsektorns potential för att bland annat kunna möta klimathotet och stärka svensk industris innovationskraft, säger Helene Hellmark Knutsson.

Helene Hellmark Knutsson och Ingemar Skogö

Helene Hellmark Knutsson och Ingemar Skogö. Foto: Simon Boström/Regeringskansliet

Rymdutredningen slår fast att svensk rymdverksamhet står på en stabil grund med internationellt konkurrenskraftig industri och starka forskningsmiljöer. Användningen av rymdsystem har utvecklats till mer kostnadseffektiva samhällstjänster och kommersiella produkter. Utredningen pekar dessutom på områden där det finns förbättringspotentialer. En ledstjärna för förbättringarna bör enligt utredningen vara att de ska resultera i ökade nyttor för samhället och bidra till ökad tillväxt. I korthet innebär den föreslagna strategin följande:

1. Bättre och ökad samverkan mellan forskningsfinansiärerna för ökade synergier mellan statens olika satsningar. Rymdstyrelsen bör t.ex. ingå i den grupp för nationell samverkan där Vinnova, Vetenskapsrådet och Formas redan är med.

2. Mer fokus på hur det internationella samarbetet kan utnyttjas för att öka nyttan av rymdverksamheten i Sverige. Framför allt i de europeiska samarbetena inom EU respektive ESA pågår utveckling av tillämpningar för samhällsfunktioner, företag och konsumenter. Tillämpningar där rymdsystemen fyller en central funktion eller kompletterar andra sensorer. Det kan handla om telekommunikation, navigering eller jordobservation samt kända och okända kombinationer av dessa.

3. En bättre helhetssyn på nyttan för samhället i stort, både gällande synergier för civil och militär samverkan, samt med hänsyn till försvars- och säkerhetsaspekter.

Svenska staten satsar uppskattningsvis cirka 1,7 miljarder kronor per år på rymdverksamheter. För att kunna genomföra förslagen till en nationell rymdstrategi bedömer utredningen att Rymdstyrelsen bör få en utökad och tydligare roll som sammanhållande och koordinerande expertmyndighet kombinerat med ett ökat ansvar att exploatera rymdsystemen. För att kunna möta dessa förväntningar föreslås i utredningen att Rymdstyrelsen tillåts växa till dubbel storlek. Det innebär att Rymdutredningen föreslår en begränsad omfördelning av dagens medel till Rymdstyrelsen. Konsekvenserna av förslagen i föreliggande betänkande är därmed inom dagens ekonomiska ramar.

Anarres/Rymdutredningen

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Ny kartläggning av Vintergatan

Gaia

Gaia

Den galax som jorden och solen befinner sig i, Vintergatan, ska nu kartläggas noggrannare av en ny satellit, Gaia, som snart ska skjutas upp av European Space Agency (ESA) från den europeiska rymdbasen i Franska Guayana. Minst en miljard av Vintergatans stjärnor ska undersökas och mätas:

Gaia will create an extraordinarily precise three-dimensional map of more than a thousand million stars throughout our Galaxy and beyond, mapping their motions, luminosity, temperature and composition. This huge stellar census will provide the data needed to tackle an enormous range of important problems related to the origin, structure and evolutionary history of our Galaxy.

For example, Gaia will identify which stars are relics from smaller galaxies long ago ‘swallowed’ by the Milky Way. By watching for the large-scale motion of stars in our Galaxy, it will also probe the distribution of dark matter, the invisible substance thought to hold our Galaxy together.

Gaia will achieve its goals by repeatedly measuring the positions of all objects down to magnitude 20 (about 400 000 times fainter than can be seen with the naked eye).

For all objects brighter than magnitude 15 (4000 times fainter than the naked eye limit), Gaia will measure their positions to an accuracy of 24 microarcseconds. This is comparable to measuring the diameter of a human hair at a distance of 1000 km.

It will allow the nearest stars to have their distances measured to the extraordinary accuracy of 0.001%. Even stars near the Galactic centre, some 30 000 light-years away, will have their distances measured to within an accuracy of 20%.

The vast catalogue of celestial objects expected from Gaia’s scientific haul will not only benefit studies of our own Solar System and Galaxy, but also the fundamental physics that underpins our entire Universe.

Det är första gången något sådant här ska göras. Ingen har tidigare så noggrant kartlagt Vintergatan och dess stjärnor.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,