Westworld – bara en ny Game of Thrones?

Westworld4 out of 5 stars (4 / 5) De som hävdar att Westworld bara är en ny variant av Game of Thrones (GoT) gör detta då våldtäkter och övergrepp mot kvinnor är mycket vanligt i Game of Thrones, speciellt i de inledande säsongerna och de inledande avsnitten av Westworldverkar det likadant. I motsats till i GoT får vi dock inte se några explicita våldtäktscener i Westworld, bara implicerade som inte sker i bild. men Westworld är våldsamt och övergreppen mot både män och kvinnor otaliga.

Den miljö som skapats i temaparken Westworld är en fascistoid fantasi för heterosexuella män som gillar våld och sexuella övergrepp. Det känns som ett mycket begränsat sätt att se på mänskligheten. Ett obehagligt och otrevligt sätt som självklart kommer att resultera i olika former av uppror från besökare som tycker det är obehagligt och från de förtryckta androiderna som tvingas leva i sina loppar och återställs varje natt genom att minnena raderas.

De styrande över temaparken framställs som kallhamrade kapitalister där vinsten är allt. En av dem, den ena av de ursprungliga skaparna, Robert Ford, är en ren psykopat. Han spelas av mästaren på sådan roller, Anthony Hopkins. Människor och framförallt män beskrivs som starkt känslomässigt störda med bara två intressen, sex och våld. Det är djupt obehagligt och otrevligt. Men även hans personlighet kan en ta fel på om en bara sett de första avsnitten. Det är en djupe obehaglig rollfigur som Hopkins spelar.

De första avsnitten ger fog för sådan kritik som framförs av Karolina Bergström i ETC:

I HBO-serien Westworld, där vi får följa livet i en futuristisk vilda western-nöjespark där besökare kan leva ut sina lustfyllda drifter med hjälp av följsamma robotar, får publiken redan i första avsnittet se en kvinnlig android brutalt släpas bort av en manlig besökare inför en förmodad våldtäkt. Samtidigt får hennes teknologiska medsystrar iklä sig rollerna som prostituerade i kulisstadens lilla saloon, och i den patriarkala kontexten blir man nästan överlycklig över att se en ynka kvinnlig robotcowboy passera förbi. När stadens inofficiella bordellmamma tas in för teknisk kontroll i parkens huvudcenter kommenterar en manlig kontrollant hennes utseende med: ”Jag skulle knulla henne, skulle inte du det?” varpå hans manliga kollega svarar: ”Hon är en hora – hon ska inte verka pryd”. Och när samma robot inte fungerar som den ska sammanfattar en anställd saken med: ”Lämna henne på golvet över natten – någon kanske vill ha en sista omgång med henne”.

Liknande rimligt kritik framförs av Aly Horn på HelloGiggles:

The writers seem to have lamp-shaded the problem without even knowing it: part of the issue with the way Game of Thrones and other shows utilize rape is that the women who are subjected to it don’t get to DEAL with it. It doesn’t become part of their lives. We don’t see how deeply it impacts their experiences and thoughts. We don’t see rape portrayed as something that significantly impacts the narrative, which is a HUGE ISSUE.

The larger implication of this is hopefully something that will be confronted with great sensitivity and consideration (although given HBO’s track record, I’m not holding my breath), but Dolores and all of the other hosts are to a certain extent being used as prostitutes, both literally and ~metaphorically~.

We already see the seeds of Dolores and other hosts beginning to remember things that have happened to her in the past (her father, YIKES) and so certainly all of this is going to have to be addressed in some fashion. It’s just important to keep in mind that the constant use of rape as a plot device dangerously perpetuates the idea that rape isn’t a big deal, which is how we end up with certain disasters in the real world.

Det är svårt att inte håll med om denna kritik, men…

Ju fler avsnitt som går, ju mer komplicerat blir det. Ju svårare blir det. Både Dolores Abernathy, den kvinnliga androiden var föräldrar mördas och som förmodligen våldtas visar sig ha gamla minnen som inte raderas varje natt. Hon kommer ihåg gamla loopar och händelselinjer med mera. Hon börjar ta makten över sitt eget liv. På samma sätt är det med ”bordellmamman” Maeve Millay som snart kan väcka sig själv utanför parkens område och tar makten över de män som Bergström citerar ovan. Män som lever i den verkliga världen. Hon skaffar sig möjligheter att omprogrammera sig själv och andra androider.

Det framkommer också snart att en del av programmerarna också kan vara androider medan det blir allt mer oklart vem den obehaglige mannen i svart egentligen är (spelas mycket bra av Ed Harris). Han är i alla fall troligen en besökare, en människa då han inte kan dödas. Kanske är han egentligen William (Jimmi Simpson) fast i en annan tidslinje. William är en man som förälskar sig i Dolores Abernathy, spelad av Evan Rachel Wood som gör det väldigt bra), och bestämmer att hon är en person med verkliga känslor och intressen trots att hon är en android.

Två kvinnor eller kvinnliga androider, Dolores Abernathy och Maeve Millay, går i täten för att ändra historien inne i temaparken och kommer därmed sannolikt också att påverka det som finns utanför. De förändrar temaparken och verkligheten. De kan dessutom höra till de androider som ursprungligen programmerades av den andre skaparen av parken, Arnold Weber. Arnold Weber har dött under oklara omständigheter, men klart är att han var osams med Robert Ford om vilken väg temaparken skulle ta.

Ju fler avsnitt som sänds desto märkligare känns Bergströms kritik måste jag säga även om det finns en hel del naket, egentligen främst en kvinna, Maeve Millay, som spelas av Thandie Newton. Men nakenscenerna med henne är avsexualiserade och det gäller faktiskt de flesta filmsekvenser med nakna män och kvinnor. När det visas sexscener får vi sällan se helt nakna personer.

Jag tror den här serien kan bli mycket bra i sin förlängning och den har helt klart en feministiska potential som inte ska avfärdas på grund av de obehagliga tidiga avsnitten. Däremot känns det som om humanismen i stort är väldigt frånvarande. I Westworld är människor elaka, obehagliga, sexistiska och våldsamma om de bara får chansen. Det gäller även Dolores Abernathy, Maeve Millay och även William, speciellt om han faktiskt är mannen i svart. Det är för mig en mycket verklighetsfrämmande beskrivning av människor.

Förutom de redan nämnda skådespelarna, Evan Rachel Wood, Thandie Newton, Anthony Hopkins och Ed Harris är också Jeffrey Wright mycket bra i rollen som Bernard Lowe.

Westworld har mycket lite gemensamt med GoT som jag ser det. Bergström i ETC har fel på det stora hela, men hennes kritik är som jag redan skrivit inte helt orimlig.

Läs mer om Game of Thrones:

[imdblt]Westworld[/imdblt]

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Och nu ska jag se de  sista avsnitten av första säsongen.

Intressant om robotar och framtidens samhälle i ETC

Senaste ETC-Helg har en rad artiklar om robotar och framtidens samhälle. De som finns på nätet är alla mycket intressanta. Det handlar om feminism, teknik och robotar, en Robyn-robot och mycket annat. En artikel av Johan Ehrenberg menar att robotisering kräver ett annat samhälle. Socialism.

Även om Johan Ehrenberg överdriver i vissa hänseenden har han säkert rätt när han påstår att ett robotiserat samhälle kräver socialism och att klassklyftor motverkar utvecklingen:

Nu kommer robotrevolutionen. Den beror på teknisk mognad, den digitala tekniken gör smarta maskiner möjliga. Ny nanoteknologi gör produktionsprocesserna annorlunda, plötsligt kan maskiner växa och förändras, intelligenta datorer gör att de kan lära sig nytt och det är inte långt borta tills robotar gör barn, det vill säga nya robotar och programmerar om sig själva.

Människan får snart en ny vän, en ny varelse att umgås med, gräla på och utvecklas med.

Våra barnbarn kommer dansa med robotar och självklart kan intelligenta varelser lära sig att älska varandra. Men inte under nuvarande ekonomiska ordning. Robotarna är nämligen ett hot så länge vi har en värld där några få äger, där inkomstklyftorna ökar och där fattigdom handlar om att man inte får vara med som kreativ kraft i samhället. Robotar och arbetslöshet kan inte gå hand i hand. Då slås samhället sönder. Och för den delen robotarna.
[…]
De ekonomiska konsekvenserna av ett verkligt robotsamhälle är enorma. Så länge roboten kör din bil eller rensar ditt avlopp eller lagar din mat är det nog inget problem. Men när roboten tar ditt jobb krävs en samhällsförändring. För att inte ekonomin ska självdö i lånebubblor till konsumenter som inte får jobba, eller dö i en hysterisk klassklyfta mellan de som äger och de som inte ens längre har jobb, måste hela samhällets ägande förändras. Det går inte att utveckla robotsamhället utan någon typ av socialism. Alla måste ha samma rätt att leva, utvecklas, upptäcka och känna trygghet. Och i takt med att robotarna utvecklas kommer dessutom ägandet minska som makt över produktionsmedlen.
[…]
De stora tekniksprången i människans historia kommer från stora gemensamma investeringar. Offentlig sektor (antingen militär eller civil) är grunden för den mesta grundforskning och ny teknik. Datorer, internet, robotar… allt föds ut skattemedel från början. Lönekampen tvingar samtidigt kapitalägarna att effektivisera produktionen. Ny teknik hoppade från flygplanet Drakens radarsystem, och blev mobiler som blev del i ett giganät och nu sitter du i soffan och streamar fotbollsmatchen från andra sidan jorden och du kanske tror att det är privat entreprenörskap som ligger bakom vardagens förändring. Jag påstår att det kommer från människans skaparkraft och att ägandeformen idag hindrar mer än den befriar. För när roboten befriar människor från jobb de inte vill ha kommer den självklart också ta bort ägarens jobb.

Så vad återstår för dig att göra? Leva livet kanske? Tanken att meningen med livet skulle vara försörjning via jobb är ju absurd, meningen är gemenskap, att lära nytt, att älska nyfikenhet och förändring. Men varför skulle vi behöva organisera det som jobb? Det återstår bara ett stort problem med robotsamhället, ett problem som vi inte löst och faktiskt nästan aldrig diskuterat. Vad gör vi när robotarna inte längre vill jobba? Intelligenta maskiner kommer ju inte nöja sig med att sköta tvätten. De vill lära, diskutera och tänka som vi. Intelligens i maskiner gör dem till varelser vi kommer få samma problem med som med oss själva.

Precis som Johan Ehrenberg är jag inte oroad av en sådan utveckling. Den dagen vi inte längre behöver arbeta för vår försörjning utan kan låta maskiner arbeta är en bra dag. Mer Iain Banks än Terminator helt klart.  Men en sådan utveckling kräver ett annat samhälle. Ett samhälle utan klassklyftor.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Game of Thrones – feminism och sexism

TV-serien Game of Thrones innehåller utan tvivel en hel del sexism. Och nakenhet. Vilket ju inte är samma sak. Böckerna i serien A Song of Ice and Fire kanske innehåller mindre. Eftersom jag inte läst dem har jag ingen aning om det är så eller inte. Samtidigt skildrar TV-serien en värld som är sexistisk.

Men ändå finns det en hel del feminism i TV-serien och böckerna (som jag inte läst, men jag förstår att det är så). Det finns gott om starka och självständiga kvinnor, Daenerys Targaryen, Catelyn Stark, Arya Stark, Brienne of Tarth, Yara Greyjoy, Margaery Tyrell, Cersei Lannister, Shae, Ygritte och Olenna Redwyne för att nämna några. Den som dock kanske framträder starkast är dock min favorit Daenerys Targaryen. I alla fall menar Opinioness of the World det:

Daenerys makes a trade for all 8,000 Unsullied warriors, appearing as if she’s going to give up her dragon Drogon to make the exchange. But it’s all a ruse. When the brutal slaver Kraznys — who has insulted Dany with sexist, slut-shaming insults, erroneously thinking she didn’t understand the Valeryian language — is irritated that her dragon doesn’t obey him, she retorts that of course he doesn’t, “a dragon is a not a slave.” Dany then orders the Unsullied, now in her command, to murder the slavers and break the chains off the slaves. She frees the enslaved warriors, asking them to fight for her as free men. Daenerys then drops the whip equating ownership of the slaves. In essence, she drops the symbolic weapon of tyranny and oppression, heralding rebellion.

If there was ever any question, Daenerys is clearly here to dismantle the patriarchy.

Not only is she a woman leader, her very existence challenging the status quo. But Daenerys openly questions and challenges patriarchal norms. She refuses to abide by societal gender limitations mandating men must rule. She’s determined to forge a different path. Rather than follow in the footsteps of leaders embodying toxic masculinity, she’s determined to rule through respect, kindness and fairness — not through intimidation or fear. Daenerys refuses to enslave people. She wants to emancipate them.

The Mother of Dragons cares for the dragons as if they were her own babies. Could it be that Daenerys will become the archetypal mother of humanity? Perhaps. She’s wielding justice, crushing oppression and protecting the weak. Yet it is the loss of her son that enables Daenerys to envision herself in the role of leader. No longer is she supporting a man to be a great leader. She has become that leader.

The princess has become a queen.

Det finns även andra som anser att serien inte är sexistisk utan feministisk, Cornucopia är en, Nanna Johansson en annan och Feminist Fiction en tredje. Andra har en betydligt mer kritisk inställning till Game of Thrones.

Intressant?
Mer: SVD, Feminist Fiction1, 2, FemPers, Piruett, Skålpund kött,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,