Habit ska mäta möjligheterna för liv på Mars

HABITHabit blir första svenska instrumentet på Mars. Mätinstrumentet åker med på ESA:s nästa stora marsexpedition 2018. På plats ska Habit mäta planetens beboelighet, men också fungera som mätresurs för framtida marsprojekt.

Habit har utvecklats av en internationell forskargrupp som leds av professor Javier Martin-Torres vid Luleå tekniska universitet. Rymdorganisationen (ESA) European Space Agency har valt ut Habit till sin nästa stora Marsexpedition ExoMars 2018.

– Vi är mycket stolta att vårt instrument. Habit är ett banbrytande multiinstrument som kommer att monteras i en plattform på Mars yta och är en viktig del i ESA:s nya rymdsatsning, säger Javier Martin-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Habit har möjlighet att utvärdera bebolighet på Mars men fungerar även som en mätresurs på plats för framtida Mars projekt,

ESA's ExoMars Rover

ESA’s ExoMars Rover. Credit: ESA

I ESA:s nästa Marsexpedition, ExoMars 2018, ingår dels en ny marsfarkost, en så kallad Rover, och dels en ny rysk rymdplattform till vilken två europeiska mätinstrument valts ut. Ett är HABIT som Javier Martin-Torres leder och ett annat är Lander Radioscience experiment (LaRa) som ska leverera detaljer om Mars inre struktur.

Parametrar för liv

HABIT är ett avancerat instrument med flera funktioner. Det ska bland annat kunna undersöka och kvantifiera landningsområdets tre mest kritiska parametrar för liv som vi känner det. Det betyder tillgång på rinnande vatten, ultraviolett strålningsdos och termiska intervall. En annan funktion är att leverera olika slags miljöinformation som till exempel luft- och marktemperatur, relativ fuktighet på marken och UV-strålning.

– Genom det kan vi undersöka vattenförekomst i atmosfären och under ytan samt hur ozon, vatten och damm beter sig över tid i en atmosfärscykel, säger Javier Martin-Torres.

En tredje uppgift för HABIT är att vara en forskningsresurs på plats och över tid för kommande rymdforskning på Mars.

Tecken på flytande vatten

Redan i april 2015 kunde en forskargrupp som Javier Martin-Torres hade ansvar för presentera tecken som tyder på att det förekommer flytande vatten på Mars. Alla bevis som framkom i det forskningsprojektet baserades på indirekta observationer som behöver verifieras ytterligare.

– Det är vad HABIT ska åstadkomma genom att mäta processer och registrera data från relevanta parametrar som hör till frågeställningen, säger Martin-Torres.

Javier Martin-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet leder forskargruppen som utvecklat Mars-instrumentet HABIT.

Anarres/Luleå Tekniska Universitet

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Bevis för flytande vatten på Mars

En mycket betydelsefull upptäckt har gjorts på Mars. Flytande saltlösningar som avdunstar under natten bevisar att det finns ett vattenkretslopp på planeten. De spektakulära forskningsresultaten publiceras i Nature Geoscience och Javier Martín-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, är huvudförfattare av artikeln.

REMS, Curiosity

Den meteorologiska stationen REMS ombord på Marsfarkosten Curiosity. Foto: Nasa/JPL-Caltech

– För första gången har vi funnit förutsättningar för förekomsten av flytande vatten på Mars, säger Javier Martín-Torres.

Det är den obemannade farkosten Curiosity, som befinner sig på Mars, som åter igen levererat spektakulära fynd. Ombord på Curiosity finns instrumentet REMS (Rover Environmental Monitoring Station) och det är data från denna meterologiska station som ligger till grund för de slutsatser som publiceras i Nature Geoscience. Insamlingen av data har framför allt skett i Gale crater, ett område utmed Mars ekvator som domineras av bergarter och ett torrt, ökenlikt landskap.

Inte troligt med liv på Mars 

Enligt forskarna kan tunna lager av flytande saltslösningar bildas i marken på Mars för att sedan avdunsta under natten. Resultatet tyder alltså på ett aktivt utbyte av vatten mellan Mars atmosfär och yta. De salter, perklorater, som finns på Mars, har förmågan att vid specifika temperaturer och relativ fuktighet, absorbera vattenånga från omgivningen. Tidigare har forskningen gjort gällande att den här processen bara var möjligt under Marsvåren då mängden atmosfärsvattenånga är som störst. Med hjälp av REMS, som samlat in data över ett helt Marsår, kan det nu konstateras att det finns ett dagligt vattenutbyte mellan jord och atmosfär och att förhållandena är kompatibla med bildandet av saltlösningar.

– Från Mars yta och fem centimeter neråt, är förhållandena ogästvänliga på grund av den starka strålningen och den låga medeltemperaturen. Det kan vara så att miljön är mer gynnsamt djupare än fem centimeter under ytan. I så fall skulle det kunna vara en möjlig tillflykt för liv, inhemskt eller fört till Mars från Jorden, men det vet vi inte. säger Javier Martín-Torres.

– För liv så som vi känner det, skulle det vara mycket svårt att överleva på Mars.

Forskning som får genomslag 

Javier Martín-Torres är övertygad om att de slutsatser som presenteras i artikeln kommer göra avtryck med avseende på flera aspekter. Till exempel bidrar forskningen med ledtrådar när det gäller vattnets historik på Mars och ger oss en fingervisning om svårigheten med att bebo planeten.

– Dessutom kommer resultatet få stor betydelse för framtida exploateringsstrategier och planetära skyddspolicys, säger Javier Martín-Torres.

Martín-Torres är också medförfattare till två artiklar om organiskt material respektive fast kväve på Mars, som nyligen publicerades i Journal of Geophysical Research-Planets och Proceedings of the National Academy of Science. I december 2014 publicerades också en artikel i Science om den första in-situmätningen av metan på den röda planeten.

Anarres/LTU

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,