Rymdsonden som ska studera gravitationsvågor

Den 2 dec 2015 skickas Lisa Pathfinder mot rymden från Kourou i Franska Guiana. Det är första gången som en rymdsond ska försöka studera gravitationsvågor. Rymdsonden är en teknikdemonstration, ett slags experiment med målet är att testa tekniken för att hitta och studera gravitationsvågor. Inuti Lisa Pathfinder finns två guldpläterade kuber som befinner sig i fritt fall och ska ta upp minsta rörelse från dessa små och svårfunna vågor. Hittills har det aldrig lyckats att mäta gravitationsvågor.

Efter Lisa Pathfinder hoppas den europeiska rymdorganisationen ESA kunna påbörja ett betydligt större rymduppdrag där tre liknande rymdfarkoster ska flyga i formation med 5 miljoner kilometers mellanrum. I varje farkost ska då finnas en kub och genom laser ska avstånden mellan de fritt svävande kuberna mätas. Det är samma teknik i större skala som den som nu ska testas i Lisa Pathfinder. Flera svenska forskare vill delta i projektet.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Rymdutredningen föreslår en nationell rymdstrategi

Rymdverksamheten kan och bör bidra till ett väl fungerande samhälle. Den bör också vara ett verktyg för utveckling och innovation som leder till tillväxt. Det föreslås i Rymdutredningen.

– Jag välkomnar den här utredningen och kommer att ta upp den för diskussion på Innovationsrådets möte i dag. Vi måste fundera på hur vi bättre kan ta till vara rymdsektorns potential för att bland annat kunna möta klimathotet och stärka svensk industris innovationskraft, säger Helene Hellmark Knutsson.

Helene Hellmark Knutsson och Ingemar Skogö

Helene Hellmark Knutsson och Ingemar Skogö. Foto: Simon Boström/Regeringskansliet

Rymdutredningen slår fast att svensk rymdverksamhet står på en stabil grund med internationellt konkurrenskraftig industri och starka forskningsmiljöer. Användningen av rymdsystem har utvecklats till mer kostnadseffektiva samhällstjänster och kommersiella produkter. Utredningen pekar dessutom på områden där det finns förbättringspotentialer. En ledstjärna för förbättringarna bör enligt utredningen vara att de ska resultera i ökade nyttor för samhället och bidra till ökad tillväxt. I korthet innebär den föreslagna strategin följande:

1. Bättre och ökad samverkan mellan forskningsfinansiärerna för ökade synergier mellan statens olika satsningar. Rymdstyrelsen bör t.ex. ingå i den grupp för nationell samverkan där Vinnova, Vetenskapsrådet och Formas redan är med.

2. Mer fokus på hur det internationella samarbetet kan utnyttjas för att öka nyttan av rymdverksamheten i Sverige. Framför allt i de europeiska samarbetena inom EU respektive ESA pågår utveckling av tillämpningar för samhällsfunktioner, företag och konsumenter. Tillämpningar där rymdsystemen fyller en central funktion eller kompletterar andra sensorer. Det kan handla om telekommunikation, navigering eller jordobservation samt kända och okända kombinationer av dessa.

3. En bättre helhetssyn på nyttan för samhället i stort, både gällande synergier för civil och militär samverkan, samt med hänsyn till försvars- och säkerhetsaspekter.

Svenska staten satsar uppskattningsvis cirka 1,7 miljarder kronor per år på rymdverksamheter. För att kunna genomföra förslagen till en nationell rymdstrategi bedömer utredningen att Rymdstyrelsen bör få en utökad och tydligare roll som sammanhållande och koordinerande expertmyndighet kombinerat med ett ökat ansvar att exploatera rymdsystemen. För att kunna möta dessa förväntningar föreslås i utredningen att Rymdstyrelsen tillåts växa till dubbel storlek. Det innebär att Rymdutredningen föreslår en begränsad omfördelning av dagens medel till Rymdstyrelsen. Konsekvenserna av förslagen i föreliggande betänkande är därmed inom dagens ekonomiska ramar.

Anarres/Rymdutredningen

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,