Westworld – bara en ny Game of Thrones?

Westworld4 out of 5 stars (4 / 5) De som hävdar att Westworld bara är en ny variant av Game of Thrones (GoT) gör detta då våldtäkter och övergrepp mot kvinnor är mycket vanligt i Game of Thrones, speciellt i de inledande säsongerna och de inledande avsnitten av Westworldverkar det likadant. I motsats till i GoT får vi dock inte se några explicita våldtäktscener i Westworld, bara implicerade som inte sker i bild. men Westworld är våldsamt och övergreppen mot både män och kvinnor otaliga.

Den miljö som skapats i temaparken Westworld är en fascistoid fantasi för heterosexuella män som gillar våld och sexuella övergrepp. Det känns som ett mycket begränsat sätt att se på mänskligheten. Ett obehagligt och otrevligt sätt som självklart kommer att resultera i olika former av uppror från besökare som tycker det är obehagligt och från de förtryckta androiderna som tvingas leva i sina loppar och återställs varje natt genom att minnena raderas.

De styrande över temaparken framställs som kallhamrade kapitalister där vinsten är allt. En av dem, den ena av de ursprungliga skaparna, Robert Ford, är en ren psykopat. Han spelas av mästaren på sådan roller, Anthony Hopkins. Människor och framförallt män beskrivs som starkt känslomässigt störda med bara två intressen, sex och våld. Det är djupt obehagligt och otrevligt. Men även hans personlighet kan en ta fel på om en bara sett de första avsnitten. Det är en djupe obehaglig rollfigur som Hopkins spelar.

De första avsnitten ger fog för sådan kritik som framförs av Karolina Bergström i ETC:

I HBO-serien Westworld, där vi får följa livet i en futuristisk vilda western-nöjespark där besökare kan leva ut sina lustfyllda drifter med hjälp av följsamma robotar, får publiken redan i första avsnittet se en kvinnlig android brutalt släpas bort av en manlig besökare inför en förmodad våldtäkt. Samtidigt får hennes teknologiska medsystrar iklä sig rollerna som prostituerade i kulisstadens lilla saloon, och i den patriarkala kontexten blir man nästan överlycklig över att se en ynka kvinnlig robotcowboy passera förbi. När stadens inofficiella bordellmamma tas in för teknisk kontroll i parkens huvudcenter kommenterar en manlig kontrollant hennes utseende med: ”Jag skulle knulla henne, skulle inte du det?” varpå hans manliga kollega svarar: ”Hon är en hora – hon ska inte verka pryd”. Och när samma robot inte fungerar som den ska sammanfattar en anställd saken med: ”Lämna henne på golvet över natten – någon kanske vill ha en sista omgång med henne”.

Liknande rimligt kritik framförs av Aly Horn på HelloGiggles:

The writers seem to have lamp-shaded the problem without even knowing it: part of the issue with the way Game of Thrones and other shows utilize rape is that the women who are subjected to it don’t get to DEAL with it. It doesn’t become part of their lives. We don’t see how deeply it impacts their experiences and thoughts. We don’t see rape portrayed as something that significantly impacts the narrative, which is a HUGE ISSUE.

The larger implication of this is hopefully something that will be confronted with great sensitivity and consideration (although given HBO’s track record, I’m not holding my breath), but Dolores and all of the other hosts are to a certain extent being used as prostitutes, both literally and ~metaphorically~.

We already see the seeds of Dolores and other hosts beginning to remember things that have happened to her in the past (her father, YIKES) and so certainly all of this is going to have to be addressed in some fashion. It’s just important to keep in mind that the constant use of rape as a plot device dangerously perpetuates the idea that rape isn’t a big deal, which is how we end up with certain disasters in the real world.

Det är svårt att inte håll med om denna kritik, men…

Ju fler avsnitt som går, ju mer komplicerat blir det. Ju svårare blir det. Både Dolores Abernathy, den kvinnliga androiden var föräldrar mördas och som förmodligen våldtas visar sig ha gamla minnen som inte raderas varje natt. Hon kommer ihåg gamla loopar och händelselinjer med mera. Hon börjar ta makten över sitt eget liv. På samma sätt är det med ”bordellmamman” Maeve Millay som snart kan väcka sig själv utanför parkens område och tar makten över de män som Bergström citerar ovan. Män som lever i den verkliga världen. Hon skaffar sig möjligheter att omprogrammera sig själv och andra androider.

Det framkommer också snart att en del av programmerarna också kan vara androider medan det blir allt mer oklart vem den obehaglige mannen i svart egentligen är (spelas mycket bra av Ed Harris). Han är i alla fall troligen en besökare, en människa då han inte kan dödas. Kanske är han egentligen William (Jimmi Simpson) fast i en annan tidslinje. William är en man som förälskar sig i Dolores Abernathy, spelad av Evan Rachel Wood som gör det väldigt bra), och bestämmer att hon är en person med verkliga känslor och intressen trots att hon är en android.

Två kvinnor eller kvinnliga androider, Dolores Abernathy och Maeve Millay, går i täten för att ändra historien inne i temaparken och kommer därmed sannolikt också att påverka det som finns utanför. De förändrar temaparken och verkligheten. De kan dessutom höra till de androider som ursprungligen programmerades av den andre skaparen av parken, Arnold Weber. Arnold Weber har dött under oklara omständigheter, men klart är att han var osams med Robert Ford om vilken väg temaparken skulle ta.

Ju fler avsnitt som sänds desto märkligare känns Bergströms kritik måste jag säga även om det finns en hel del naket, egentligen främst en kvinna, Maeve Millay, som spelas av Thandie Newton. Men nakenscenerna med henne är avsexualiserade och det gäller faktiskt de flesta filmsekvenser med nakna män och kvinnor. När det visas sexscener får vi sällan se helt nakna personer.

Jag tror den här serien kan bli mycket bra i sin förlängning och den har helt klart en feministiska potential som inte ska avfärdas på grund av de obehagliga tidiga avsnitten. Däremot känns det som om humanismen i stort är väldigt frånvarande. I Westworld är människor elaka, obehagliga, sexistiska och våldsamma om de bara får chansen. Det gäller även Dolores Abernathy, Maeve Millay och även William, speciellt om han faktiskt är mannen i svart. Det är för mig en mycket verklighetsfrämmande beskrivning av människor.

Förutom de redan nämnda skådespelarna, Evan Rachel Wood, Thandie Newton, Anthony Hopkins och Ed Harris är också Jeffrey Wright mycket bra i rollen som Bernard Lowe.

Westworld har mycket lite gemensamt med GoT som jag ser det. Bergström i ETC har fel på det stora hela, men hennes kritik är som jag redan skrivit inte helt orimlig.

Läs mer om Game of Thrones:

[imdblt]Westworld[/imdblt]

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Och nu ska jag se de  sista avsnitten av första säsongen.

Obama gillar tråkiga SF-filmer

Läste en artikel i ETC om SF-filmer som Barack Obama gillar. Det är mest ganska tråkiga mainstream-filmer och TV-serier, däribland den idag nästan helt osebara ursprungliga Star Trek-teveserien. Men de har alla utom Blade Runner ett budskap om att allt går att lösa bara vi är goda. Goda filmer med goda hjältar. ETC tycker Obama kan ursäktas vad det gäller hans listan på SF-favoriter. Det tycker jag också.

Obamas SF-filmfavoriter

2001: Ett rymdäventyr (1968)
The Martian (2015)
Blade Runner (1982)
Cosmos (1980)
Star Trek (1966–1969)
The Matrix (1999)
Star Wars (1977)
Närkontakt av tredje graden (1977)

ETC anser att hans val av 2001: Ett rymdäventyr (1968) är ett bra val. Det tycker inte jag, det är en erbarmligt tråkig film som jag knappt orkade se färdigt. Undervisningstv-serien Cosmos har jag ingen aning om vad det är och The Martian har jag inte sett.

Av de övriga filmerna platsar Blade Runner och The Matrix också på topplista med övriga lämnar jag därhän även om hippiefilmen Närkontakt av tredje graden har en hel del charm. När det gäller Matrix håller jag skribenten i ETC om att filmen inte åldrats väl. Den bästa Star Warsfilmen är utan tvekan The Empire Strikes Back och inte den första filmen som Obama gillar men inte heller ESB platsar på min topplista och det gör heller inte de nya Star Trek-filmerna som dock är det bästa som gjorts i det universat.

AliensMin favoritlista ser med andra ord ganska annorlunda ut än Obamas. Den är klart mörkare och smutsigare. Hjältarna är ofta antihjältar. Och det räcker inte med att vara god. Det går åt helvete då också. Men även från helvetesläget kan det bli bra. Saker går att lösa. Det finns hopp. Det är kanske vad min lista avspeglar. Undergångsfilmer med hopp.

Mina favoritfilmer inom SF-genren

Aliens (1986)
Battlestar Galactica (2004-2009)
Firefly (2002-2003)
Blade Runner (1982)
Equilibrium (2002), i Sverige känd som Cubic
Gattaca (1997)
The Matrix (1999)
Alien (1979)

Det var 8 filmer. Utöver det gillar jag också V for Vendetta (2005), Terminator 2 (1992), The Thing (1982). Den sistnämnda filmen finns också i en äldre version och i en nyare version från 2011. De är inte lika bra.

Jag vill också understryka att när det gäller Aliens är den längre versionen som kallas directors cut mycket bättre än bioversionen. Också Blade Runners directors cut-version är bättre än den ursprungliga bioversionen som hade ett alltför tillrättalagt slut.

När det gäller TV-serier står Battlestar Galactica i en klass för sig och Firefly hade kanske kunnat hamna på samma nivå om serien fått fortsätt. Battlestar Galactica har allt, klasskamp, feminism, starka kvinnor, religionskrig, apokalyps, sönderfall, falsk historieskrivning, livslögner, kärlek, Bob Dylan, Jimi Hendrix, fantastik, robotar, en förklaringar till varför det finns änglar, vilka de är och hur vi människor hamnade på jorden. Berättat i actiontempo och med inbäddade kärlekshistorier. Bara bäst helt enkelt.

Aliens är den överlägset bästa actionfilmen som finns i SF-genren. Kvinnlig hjälte, fantastiskt rapp dialog och läskigt många monster, korrumperade storföretag, kolonialism med mera. Föregångaren Alien är en av filmhistoriens bäst gjorda skräckfilmer med det ultimata rymdmonstret som egentlig huvudperson. Gastkramande. Dessutom med klassperspektiv och kvinnoperspektiv.

Equilibrium är en kraftigt underskattad film om ett totalitärt samhälle och motstånd. Snyggt gjord med en estetik som hämtad från nazi-Tyskland och lika obehaglig.

Den slutgiltiga underdog-serien är förstås Firefly. Om hur förlorarna överlever i den nya världen under en förtryckande storebrorsregim. I serien ingår förstås också filmen Serenity (2005) som ju är ett måste för att historielinjen ska kunna få ett avslut.

Gattaca kan för sin del sägas vara den bästa filmen i en genre med filmer om genetisk manipulation, surrogatmänniskor och liknande. andra filmer och serier med liknande tema är den nu aktuella HBO-serien Westworld (som efter tre avsnitt börjar arta sig och nog fan kommer det att skita sig) och The Island (2005) och Surrogates (2009). Det finns naturligvis också kopplingar till Blade Runner och kanske på ett visst sätt också till The Matrix.

[imdblt]Battlestar Galactica[/imdblt]

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Vilda västern och science fiction i film och TV

Det är kanske framförallt TV-serien Firefly som en tänker på i samband med vilda västern som kombineras med science-fiction. Firefly är en kultserie som misshandlades vid den ursprungliga Tv-visningen och senare fick serien en mycket trogen skara fans vilket ledde till att filmen Serenity gjordes för att avsluta flera av de berättelsetrådar som inte avslutats i och med att TV-serien avbröts tvärt och utan att historietrådarna kunde knytas ihop eller avslutas.

De flesta anser nog idag att Firefly var en mycket lyckad serie som dödades av ett ointresserat TV-bolag. Kanske var serien också före sin tid.

Men Firefly är inte ensam om att kombinera vilda västern med science-fiction och i allmänhet har just detta kritiserats då filmerna och Tv-serien Firefly inte blir typisk vilda västern men inte heller typsik science-fiction. De bryter mot mönster vilket många filmkritiker inte gillar.

Det finns kanske framförallt två filmer vid sidan av TV-serien Firefly som kombinerar samma genrer på ett liknande sätt. Båda två är gjorda långt senare än Firefly. Den första gjordes 2009 och heter High Plains Invaders, en lågbudgetproduktion som är en del av Syfy Channels Maneater-serie. Det verkar enligt recensioner vara kompetent action och ”trovärdiga” monster men inte mycket mer.

Cowboys & AliensBetydligt bättre verkar Cowboys & Aliens från 2011 ha mottagits även om den kritiseras för genreblandningen (detta i likhet med High Plains Invaders och Firefly). Kritiker tycks ha svårt för den kombinationen. Två mycket kompetenta och bra skådespelare är med i filmen, Daniel Craig och Harrison Ford. Denna har jag sett och i min ögon är det kompetent science fiction, bra action och med bra skådespel från just Craig och Ford. Olivia Wilde som spelar den enda kvinnliga huvudrollen är inte lika övertygande som de två herrarna. Filmen bygger på en grafisk novell som sannolikt inspirerades av en tidigare serie i en serietidning.

Andra filmer som kombinerar dessa två genrer är Westworld (1973) och Outland (1981). Något som visar att regisörer och manusförfattare redan tidigare försökt sig på att kombinera de två. Bägge dessa filmer mottogs mycket positivt av recensenterna, betydligt positivare än de tre filmerna som jag skrivit om ovan. Kanske beroende på en annan mer öppen tidsanda. 1976 gjordes en uppföljare till Westworld, Futureworld och 1980 en kortlivad TV-serie, Beyond Westworld. Futurewolrd mottogs inte så väl av kritikerna medan Beyond Westworld blev en publikmässig flopp och dödades av TV-bolaget efter 5 avsnitt.

Det finns förstås också andra SF-filmer som har en hel del vilda västern i sig även om det inte är det första en tänker på. Exempelvis Mad Max och Star Wars. Men de ligger lite utanför ämnet för detta lilla inlägg.

Utanför film och TV finns det förstås också serier och böcker som kombinerar science-fiction med vilda västern.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

[imdblt]Cowboys & Aliens[/imdblt]