Exoskelett ska hjälpa gamla klara vardagen

I science fiction har olika typer av exoskelete funnits med ett tag. Redan så tidigt som i E.E. Doc Smiths bok Lensman från 1937 förekom exoskelett. Mer känt är att de förekommer  Robert Heinleins bok Starship Troopers (1959). I filmer som Aliens, Avatar, Elysium, Matrix Reloaded, Matrix Revolutions med flera förekommer exoskelett. De som finns i Elysium är mycket verklighetstrogna och den typen av exoskelett finns faktiskt i verkligheten även om de inte ä så snabba som i filmen. Dessutom är energiproblematiken inte löst. De drar mycket ström.

Elysium

Elysium

Artificiella exoskelett utvecklas av en lång rad företag och på en lång rad platser på jordklotet. Syftet är i allmänhet att hjälpa äldre och rörelsehindrade att utföra sysslor i vardagen. En av de platser där utveckling pågår är Högskolan i Gävle där professor Gurvinder Virks arbetslag är i slutfasen med att utveckla ett exoskelett för underkroppen, exoben. Det ska hjälpa äldre att stå och gå balanserat och därmed kunna bo kvar i sin invanda miljö.

Exobenen är tänkta att  ge självförtroende och stöd efter ett höftledsbrott eller liknande. De ska vara till hjälp för att utföra normala dagliga rörelser. De kommer att tillföra 30 procent styrka, vilket är vad många äldre förlorat. Via sensorer vid höft, lår och fot, som känner av när muskeln börjar arbeta fungerar exoskelettet som artificiella muskler som bär upp benet och böjer knät.

Världen går mot en allt mer åldrande befolkning och trycket och kostnaden på hälsovården blir större. Om 20 år beräknas tio procent av befolkningen är 80 år och äldre.

Människor vill bo hemma i sin invanda miljö och det kommer att behövas hjälp då orken tryter och sjukdom påverkar rörligheten. Hela världen fokuserar nu på hur stödjande hjälpmedel kan utvecklas. Det som finns idag är rollatorer eller rullstolar. Det är billiga hjälpmedel men kostnaden kommer när boenden måste byggas om för att eliminera trapport, trösklar och andra hinder. Det är inte bara äldre som har nytta av exoskelett. Även personer med MS och andra sjukdomar som ger problem med att gå och röra sig kan ha nytta av exoskelett så länge en viss muskelstyrka finns kvar.

För att göra det möjligt att utveckla exoskelett, vilket är en slags robotar, har nya säkerhetsregler fått tas fram. Denna standard heter ISO 13482 och säger att människan måste kunna stå emot, om människan är starkare än roboten så är den säker i sig.Det betyder att den kraft som exoskeletten i Elysium har kan de inte få enligt den normen.

Det exoskelett för underkroppen som utvecklas vid Högskolan i Gävle ger 30% av den sammanlagda styrkan när en människa använder det. 70% av kraften får personen själv stå för.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Robotar behöver regler att hålla sig till

Vi måste skapa säkra regler när artificiell intelligens utvecklas. System av robotar eller intelligenta programvaror måste ha inbyggda bevakningssystem som ser till att delarna, de så kallade agenterna, bara gör det de har tillåtelse till. Det menar forskare i Gävle som jobbar med att reglera agenternas beteende.

Människan ska fortsätta att utveckla maskinerna och hålla dem i vår tjänst, men robotarna behöver regler att hålla sig till, säger Magnus Hjelmblom, forskare vid Högskolan i Gävle.

Utvecklare av system av robotar eller intelligenta programvaror har mängder av saker att ta hänsyn till. Bland annat krävs det vissa regler och ett inbyggt system för bevakning av att delarna, de så kallade agenterna, bara gör det de har tillåtelse att göra.

Utgår från algebra

– Min forskning handlar om att reglera agenternas beteende med hjälp av det jag kallar normer, vilket innefattar såväl oskrivna regler som formella regelsystem och lagar, säger Magnus Hjelmblom.

Det nya är att Magnus utgått från algebra och inte från logik som är det vanliga, och gjort det till ett instrument för att verkligen reglera beteendet på körbara system.

– Det är ett lite nytt angreppssätt och jag har utvecklat det från ett teoretiskt begrepp till något som är praktiskt användbart.

Visat att man kan skapa normer som är meningsfulla och som ger ett vettigt resultat. Algebraiska metoder är matematik i grunden och lämpar sig ofta väldigt väl för bearbetning på dator.

– Jag har utvecklat ett ramverk för att någon annan sedan ska kunna skapa en specifik applikation. För att exemplifiera så har jag också utvecklat ett antal konkreta program/applikationer som illusterar hur detta ramverk fungerar och används.

Simulerar evolutionen

I ett av exemplen används en så kallad genetisk algoritm, som simulerar evolution för att utveckla något som bättre och bättre löser ett problem. Detta kan man göra dels genom att låta agenternas beteende styras dels av en enkel funktion som talar om vad agenterna vill göra och ett normativt system som talar om vad de får och inte får göra.

– Detta i kombination kan ge ganska kraftfull problemlösningsförmåga.

Maskiner får mer och mer att säga till om och blir mer och mer avancerade. Maskiner tar över allt mer av människans arbete exempelvis inom vården. Det är lätt att förstå vikten av att sådana maskiner har försetts med klara regler för vad de får och inte får göra.

Människan måste behålla kontrollen

– Så det blir så klart intressant att fundera på hur man kan reglera dessa artificiella agenters beteende.

– Maskiner är bra på många sätt och dem ska vi använda för att hjälpa oss. Men det är vi människor som ska fatta de avgörande besluten. Och vi ska utveckla bra hjälpmedel för beslutsfattare så att vi kan säkerställa att besluten blir så bra och rationella som möjligt.

Anarres/Högskolan i Gävle

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Stephen Hawking: Artificiell intelligens blir mänsklighetens död

Fysikern Stephen Hawking varnar för att utveckling av artificiell intelligens (AI) kan leda till slutet för mänskligheten i en intervju med BBC.  Han befara att tekniken snabbt kan börja utveckla sig självt och ta över från oss.

Scenariot är ett klassikt tema inom Science Fiction som berörs i flera utmärkta filmer och TV-serier som exempelvis Terminator-filmerna, Sarah Connor Chronicles och den bästa science-fiction TV-serien som gjorts, Battlestar Galactica. Men även i svenska Äkta människor. Även i SF-böcker behandlas ämnet, i Asimovs Robot- och Stiftelseböcker om hur vi kan leva ihop med AI-varelser, dvs robotar och androider med mera, Iain M. Banks böcker där världen styrs av i huvudsak trevliga Artificiella intelligenser. De har tagit över , men inte skadat mänskligheten. En positiv vision som gör det bästa av utvecklingen.  I Fred Saberhagens Berserker-universum osv. Det finns naturligtvis också mängder med andra böcker, filmer, TV-serier osv som behandlar samma tema.

Ett vanlig tema som sagt och det behandlas på olika sätt. Om vi någonsin lyckas skapa AI så finns det det naturligtvis risker såväl som nyttor med det hela. Setphen Hawking tycks anse att det finns stora risker.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant om robotar och framtidens samhälle i ETC

Senaste ETC-Helg har en rad artiklar om robotar och framtidens samhälle. De som finns på nätet är alla mycket intressanta. Det handlar om feminism, teknik och robotar, en Robyn-robot och mycket annat. En artikel av Johan Ehrenberg menar att robotisering kräver ett annat samhälle. Socialism.

Även om Johan Ehrenberg överdriver i vissa hänseenden har han säkert rätt när han påstår att ett robotiserat samhälle kräver socialism och att klassklyftor motverkar utvecklingen:

Nu kommer robotrevolutionen. Den beror på teknisk mognad, den digitala tekniken gör smarta maskiner möjliga. Ny nanoteknologi gör produktionsprocesserna annorlunda, plötsligt kan maskiner växa och förändras, intelligenta datorer gör att de kan lära sig nytt och det är inte långt borta tills robotar gör barn, det vill säga nya robotar och programmerar om sig själva.

Människan får snart en ny vän, en ny varelse att umgås med, gräla på och utvecklas med.

Våra barnbarn kommer dansa med robotar och självklart kan intelligenta varelser lära sig att älska varandra. Men inte under nuvarande ekonomiska ordning. Robotarna är nämligen ett hot så länge vi har en värld där några få äger, där inkomstklyftorna ökar och där fattigdom handlar om att man inte får vara med som kreativ kraft i samhället. Robotar och arbetslöshet kan inte gå hand i hand. Då slås samhället sönder. Och för den delen robotarna.
[…]
De ekonomiska konsekvenserna av ett verkligt robotsamhälle är enorma. Så länge roboten kör din bil eller rensar ditt avlopp eller lagar din mat är det nog inget problem. Men när roboten tar ditt jobb krävs en samhällsförändring. För att inte ekonomin ska självdö i lånebubblor till konsumenter som inte får jobba, eller dö i en hysterisk klassklyfta mellan de som äger och de som inte ens längre har jobb, måste hela samhällets ägande förändras. Det går inte att utveckla robotsamhället utan någon typ av socialism. Alla måste ha samma rätt att leva, utvecklas, upptäcka och känna trygghet. Och i takt med att robotarna utvecklas kommer dessutom ägandet minska som makt över produktionsmedlen.
[…]
De stora tekniksprången i människans historia kommer från stora gemensamma investeringar. Offentlig sektor (antingen militär eller civil) är grunden för den mesta grundforskning och ny teknik. Datorer, internet, robotar… allt föds ut skattemedel från början. Lönekampen tvingar samtidigt kapitalägarna att effektivisera produktionen. Ny teknik hoppade från flygplanet Drakens radarsystem, och blev mobiler som blev del i ett giganät och nu sitter du i soffan och streamar fotbollsmatchen från andra sidan jorden och du kanske tror att det är privat entreprenörskap som ligger bakom vardagens förändring. Jag påstår att det kommer från människans skaparkraft och att ägandeformen idag hindrar mer än den befriar. För när roboten befriar människor från jobb de inte vill ha kommer den självklart också ta bort ägarens jobb.

Så vad återstår för dig att göra? Leva livet kanske? Tanken att meningen med livet skulle vara försörjning via jobb är ju absurd, meningen är gemenskap, att lära nytt, att älska nyfikenhet och förändring. Men varför skulle vi behöva organisera det som jobb? Det återstår bara ett stort problem med robotsamhället, ett problem som vi inte löst och faktiskt nästan aldrig diskuterat. Vad gör vi när robotarna inte längre vill jobba? Intelligenta maskiner kommer ju inte nöja sig med att sköta tvätten. De vill lära, diskutera och tänka som vi. Intelligens i maskiner gör dem till varelser vi kommer få samma problem med som med oss själva.

Precis som Johan Ehrenberg är jag inte oroad av en sådan utveckling. Den dagen vi inte längre behöver arbeta för vår försörjning utan kan låta maskiner arbeta är en bra dag. Mer Iain Banks än Terminator helt klart.  Men en sådan utveckling kräver ett annat samhälle. Ett samhälle utan klassklyftor.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Biomech – Giger och Alien-filmerna

Biomech är i SF-världen och konstvärlden bland annat en förkortning av Biomechanical Art. Den mest kände företrädaren för stilen är den alldeles nyss avlidne H.R. Giger (1940-2014). Kanske går det att säga att Giger var den som skapade konstformen och de biomekaniska uttrycken inom konsten genom sitt arbete med Alien-filmerna.  De två första i serien håller jag fortfarande som några av de allra bästa SF-filmerna som gjorts.

Space Jockey

Space Jockey från filmen Alien.

Biomech verkar vara speciellt vanligt inom tatueringsvärlden där populariteten dock tycks ha varit störst på 1990-talet. Andra konstnärer inom genren verkar mycket starkt påverkade av Giger.

Locutus

Locutus, en Borg-entitet i Star Trek. Den assmilierade Jen-Luc Picard

 

Men Giger och Alien-filmerna var knappast först vad det gäller biomekaniska varelser. I Ray Bradburys Fahrenheit 451 måste nog hundarna som jagar böcker och bokägare anses vara biomekaniska skapelser liksom senare också många Borg-entiteter i Star Trek. Giger själv tycks till viss del ha varit inspirerad av H.P. Lovecraft. Ray Badbury har ju också beskrivit en man med levande tatueringar i Den Illustrerade mannen. En av de bästa SF-böcker som finns. Något som ju kanske också kan anses ha vissa beröringpsunkter med BioMech med tanke på hur vanlig konstformen har varit inom tatueringsvärlden.

Biomekanisk jakthund

Biomekanisk jakthund (hunter-killer)

När de invaderande utomjordingarna i Falling Skies förslavar människor så sker det genom att barn och ungdomar förvandlas till en slags biomekaniska varelser för att nämna en nutida användning av biomech inom science-fiction vid sidan av Alien-filmer som Prometheus och i spelvärlden Warhammer 40K där vi nog kan säga att det finns rätt mycket biomech.

Cyborger finns i många fler SF-sammanhang är också biomekaniska varelser men de har väldigt lite med konstgenren biomech att göra. Borg-entiteter som de assimilerade människorna i Star Trek kan också sägas vara en sorts cyborger.

De levande skeppen i Farscape är helt klart biomekaniska varelser, men hur är det med orbitaler, skepp och andra intelligenta maskiner i Culture-universat skapat av Iain M Banks?

Biomekanisk bakgrund

Biomekanisk bakgrund

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Naasirka

NaasirkaEn av de ursprungliga shangarim (byråerna) i Vilani-imperiet i Traveller-universat. Växte fram ur shugilii-kasten som sysslade med livsmedelsproduktion, jordbruk etc. Om det nuvarande bolaget som bär samma namn faktiskt är sprunget ur den gamla Vilani-byrån är det dock ingen som egentligen vet.

Naasirka är idag Imperiets största tillverkare av robotar och en stor tillverkare av cybernetiska produkter, men ägnar sig fortfarande i stor utsträckning åt livsmedel, såväl produktion som distribution. Dessutom är företaget en stor producent av kommunikationsutrustning och annan elektronik inklusive datorer samt såväl mjukvara som hårdvara till dessa. Huvudkonkurrenter vad det gäller robottillverkning är Ling Standard Products (LSP) och Makhidkarun.

Igsiirdi-famljen är största ägare i företaget tillsammans med Hortalez & Cie. De äger 13 respektive 12% av företaget aktier. Regentfamiljen i imperiet äger 5% och andra adliga familjer 23% tillsammans. Investmentfonder och stiftelser äger 24%, andra storbolag 14% (varav Sternmetal Horizons LIC 6 %, Ling Standard Products 4 %, och General Products LIC 3 %) och resten av aktierna är spridda på ett stort antal privata ägare. Naasirka är själv en stor ägare i Hortalez & Cie med 7% av aktierna. Huvudkontoret finns på Tauri i Vland-subsektorn.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Coola robotar

Darpa Robotics Challenge (DRC) är en tekniktävling där det gäller att konstruera den bästa roboten avsedd för att kunna hjälpa eller ersätta människor i krissituationer som naturkatastrofer eller mycket allvarliga olyckor. Till tävlingen har 17 olika lag med olika varianter på robotar anmält sig. Den ena roboten coolare, fräckare, än den andra.

De 17 lagen är indelade i tre grupper:

Grupp A består av DRC Hubo (Drexel University, DRC Hubo), RoboSimian (NASA Jet Propulsion Labs), SCHAFT (Schaft Inc, HRP-2), Tartan Rescue (Carnegie Mellon University-NREC, CHIMP), Team NASA JSC (NASA Johnson Space Center, Valkyrie) och Team THOR (Virginia Tech, THOR-OP).

Grupp B som alla till grund för arbetet använder samma robot är: IHMC Robotics (FIHMC, Atlas-Ian), MIT DRC Team (MIT, Helios), Team HKU (Hong Kong University, Atlas), Team TRACLabs (TracLabs, Atlas), Team Trooper (Lockheed-Martin, Atlas), Team ViGir (VIGIR, Florian) och WRECS (WPI-CMU, Warner)

Slutligen, grupp C: Chiron (Kairos Autonomi, Chiron), Intelligent Pioneer (IP-Robot), Team KAIST (Rainbow Robot, DRC-HUBO), Team Mojavaton (Mojavaton, Buddy).

Darpa (som då hette Arpa) var förresten en institution som starkt bidrog till konstruktionen av och grunderna till det som blivit internet liksom grunderna till alla moderna operativsystem för datorer.

Några av dem skulle väl kanske kunna platsa i Battlestar Galactica, men andra definitivt inte. Intressant är också att flera team tycks använda hubot som beteckning istället för robot. Undra om de har kännedom om den svenska TV-serien Äkta människor eller om det bara är en förkortning av humanoid robot? Sannolikt är det väl det senare misstänker jag. En del ser dock mer ut som Space Mariens från Warhammer 40 K medan Valkyrie ser ut som en Storm Trooper från Star Wars.

Intressant?
Media: Ny Teknik1, 2, 3, 4, 5, 6, 7BBC, Robotnyheter1, 2, 3, Wired,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

DRC Hubo

DRC Hubo

Schaft

HRP-2

Tartan Rescue

CHIMP

NASA JSC

Valkyrie

Team THOR

THOR-OP

Atlas

Atlas

NASA Jet Propulsion Labs

RoboSimian

Chiron

Chiron

Mojavaton

Buddy

IP-Robot

IP-Robot

DRC-HUBO

DRC-HUBO