En mycket betydelsefull upptäckt har gjorts på Mars. Flytande saltlösningar som avdunstar under natten bevisar att det finns ett vattenkretslopp på planeten. De spektakulära forskningsresultaten publiceras i Nature Geoscience och Javier Martín-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, är huvudförfattare av artikeln.
Den meteorologiska stationen REMS ombord på Marsfarkosten Curiosity. Foto: Nasa/JPL-Caltech
– För första gången har vi funnit förutsättningar för förekomsten av flytande vatten på Mars, säger Javier Martín-Torres.
Det är den obemannade farkosten Curiosity, som befinner sig på Mars, som åter igen levererat spektakulära fynd. Ombord på Curiosity finns instrumentet REMS (Rover Environmental Monitoring Station) och det är data från denna meterologiska station som ligger till grund för de slutsatser som publiceras i Nature Geoscience. Insamlingen av data har framför allt skett i Gale crater, ett område utmed Mars ekvator som domineras av bergarter och ett torrt, ökenlikt landskap.
Inte troligt med liv på Mars
Enligt forskarna kan tunna lager av flytande saltslösningar bildas i marken på Mars för att sedan avdunsta under natten. Resultatet tyder alltså på ett aktivt utbyte av vatten mellan Mars atmosfär och yta. De salter, perklorater, som finns på Mars, har förmågan att vid specifika temperaturer och relativ fuktighet, absorbera vattenånga från omgivningen. Tidigare har forskningen gjort gällande att den här processen bara var möjligt under Marsvåren då mängden atmosfärsvattenånga är som störst. Med hjälp av REMS, som samlat in data över ett helt Marsår, kan det nu konstateras att det finns ett dagligt vattenutbyte mellan jord och atmosfär och att förhållandena är kompatibla med bildandet av saltlösningar.
– Från Mars yta och fem centimeter neråt, är förhållandena ogästvänliga på grund av den starka strålningen och den låga medeltemperaturen. Det kan vara så att miljön är mer gynnsamt djupare än fem centimeter under ytan. I så fall skulle det kunna vara en möjlig tillflykt för liv, inhemskt eller fört till Mars från Jorden, men det vet vi inte. säger Javier Martín-Torres.
– För liv så som vi känner det, skulle det vara mycket svårt att överleva på Mars.
Forskning som får genomslag
Javier Martín-Torres är övertygad om att de slutsatser som presenteras i artikeln kommer göra avtryck med avseende på flera aspekter. Till exempel bidrar forskningen med ledtrådar när det gäller vattnets historik på Mars och ger oss en fingervisning om svårigheten med att bebo planeten.
– Dessutom kommer resultatet få stor betydelse för framtida exploateringsstrategier och planetära skyddspolicys, säger Javier Martín-Torres.
Martín-Torres är också medförfattare till två artiklar om organiskt material respektive fast kväve på Mars, som nyligen publicerades i Journal of Geophysical Research-Planets och Proceedings of the National Academy of Science. I december 2014 publicerades också en artikel i Science om den första in-situmätningen av metan på den röda planeten.
Anarres/LTU
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Luleå tekniska universitet, LTU, Mars, Vatten, Curiosity, REMS, NASA, Javier Martín-Torres, Nature Geoscience, Rymden