Fantastik från och om Göteborg

Svensk fantastik, dvs skräck, fantasy och science fiction är relativ ovanligt. Svensk science-fiction är mycket ovanlig. Men trots det finns det ganska många exempel på svensk science-fiction, både etablerade vanliga skönlitterära författare och mer specialiserade SF-författare. När det gäller de senare finns det väldigt lite som jag tycker är bra.

Men när det gäller vetenskapliga författare och skönlitterär författare finns det några som sticker ut. Det är Peter Nilson, som mest har skrivit vetenskaplig litteratur, med bl.a. Arken, Rymdväktaren och Nyaga, några av de bästa svenska SF-böckerna som finns. En annan som sticker ut är Per Wahlöö som skrivit ett par mycket bra böcker, Mord på 31:a våningen och Stålsprånget. Även P.C. Jersild med böcker som DjurdoktornEn levande själ och Efter floden är värd att nämna.

Lars Wilderäng

Lars Wilderäng

I nutid finns dessutom en författare som skrivit ett antal SF-böcker som enligt personer jag känner ska vara väldigt bra. Det är Lars Wilderäng med Stjärnklart, Stjärndamm och Stjärnfall. Det är också böcker som till stor del handlar om Göteborg och Göteborgsområdet av en författare som lever i Göteborg. Böckerna handlar ett samhälle där elförsörjning, livsmedelsdistribution, media med mera slås ut och hur människor reagerar på det. Wilderäng är också samhällsdebattör och driver en mycket läst blogg, Cornucopia.

Från Göteborg har vi också Karin Boye med den mycket välkända Kallocain

Pål Eggert

Pål Eggert

Flyttar vi oss till fantasy och skäck har vi Pål Eggert som romandebuterade med fantasyboken Ars moriendi 1998. Hans andra roman, De döda fruktar födelsen, gavs ut av Järnringen 2010 och hans tredje roman Borde vara död gavs ut på Styxx Fantasy 2013. I år har Dödfödd utkommit på förlaget Swedish Zombie. Förutom författarskapet har Pål Eggert arbetat med missbrukare och andra som tidigare varit hemlösa. Han bor i Göteborg.

Det är ungefär det jag kan hitta i Göteborg med utvidgar vi författarbegreppet lite kan vi inkludera de som skriver för rollspel av olika slag. Då har vi exempelvis SF-lajvet Monitor Celestra som ägde rum i Göteborg och de som skrev för detta (om nu någon av dem var göteborgare) och de som skrivit för SF-lajven The Solution och Do Androids Dream varav Simon Svensson och Anna-Lisa Muckas Gustavsson är från Göteborg. I det senare lajvet var även Carl Nordblom inblandad och han har skrivit i andra sammanhang. Just nu håller teamet bakom Do Androids Dream på med att förbereda ytterligare ett lajv som kan klassas som SF, Echo Chamber.

Det finn säkert en massa fantasy-lajv med koppling till Göteborg som jag inte har koll på och därmed troligen också författare till dem i Göteborg. Det får jag skriva om nån annan gång.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Rogue One – bra för att vara Star Wars

4 out of 5 stars (4 / 5) Rogue One: A Star Wars Story är en historia som utspelar sig strax innan den första Star Wars-filmen (nummer 4). Det är en film som i den första halvan är riktigt bra men som sen i den andra halvan blir mer typiskt Star Wars. Det är nästan som om det är två filmer. I motsats till de ursprungliga 3 filmerna och framförallt i motsats till de tre senare ursprungsfilmerna är detta en film som inte är en ren barn- och ungdomsfilm.

Tyvärr är den som många Star Wars-filmer fylld med logiska luckor och personer/figurer som inte handlar logiskt eller ens känslomässigt rimligt. Jag är dock imponerad av den mörkare stämningen i filmen liksom det lite mer underjordiska och smutsiga i den första delen av filmen. Anarkistiskt lagda hjältar som bara följer order om de är rimliga och förståeliga ger filmen pluspoäng. Det är också bra action och lite mer fart än i en del andra filmer i Star Wars-universat vilket gör att den får 4 stjärnor istället för 3. Faktiskt mer av en ren krigsfilm. Har sett filmen både på bio och på nätet. Den kommer mer till sin rätt på en stor bioduk med häftigare ljud.

Mads Mikkelsen som spelar Galen Erso gör en bra rolltolkning även om han är med väldigt lite i filmen. Jag är också imponerad av Forest Whittaker som Saw Gerrera (också det en liten roll) men i övrigt tycker jag nog skådespelarinsatserna, inkluderat huvudrollsinnehavarna Felicity Jones och Diego Luna, är rätt mediokra men okej.

[imdblt]Rogue One[/imdblt]

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

The Man in The High Castle – riktigt bra

4 out of 5 stars (4 / 5) The Man in the High Castle är en bra bok av Philip K. Dick. Men detta är inte om boken utan om TV-serien som jag sett på Amazon Prime Video. TV-serien är löst baserad på boken och är mycket välgjord. Den är spännande med lite oväntade vändningar men utan att gå till överdrift när det gäller komplikationer och svek så som många moderna TV-serier gör.

Kanske ska det dock tilläggas att så kanske blir fallet när Amazon ska krama mer pengar ur historien och därmed göra samma misstag som så många bolag före dem. Förvandla en intressant serie till nåt ointressant och otrovärdigt genom att gör det alltför komplicerat och konstigt i syfte att kunna tjäna så mycket pengar som möjligt.

Det hela är en alternativ historia om en värld som är uppdelad mellan Japan och Nazi-Tyskland efter att dessa gått segrande ur andra världskriget, USA är delad mellan de två supermakterna och mellan dem finns en oberoende buffertzon med formellt självstyre. Det hela är allt annat än förutsägsbart och det är en klart sevärd serie. Allt ont är inte alltid ont och allt gott är inte alltid gott. Världen är gråskalor och inte alltid helt rätlinjig trots den fascistiska världsdominansen i två olika kulörer.

Rufus Sewell gör en eminent tolkning av sin rollfigur, SS Obergruppenführer John Smith. Även Joel de la Fuente (för den som är väl bevandrad i Space Opera så är han känd för en av de viktigare rollerna i Space: Above and Beyond) är mycket bra i rollen som Chief Inspector Takeshi Kido, chefen för den japanska militärpolisen i San Francisco.

[imdblt]The Man in the High Castle[/imdblt]

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Westworld – bara en ny Game of Thrones?

Westworld4 out of 5 stars (4 / 5) De som hävdar att Westworld bara är en ny variant av Game of Thrones (GoT) gör detta då våldtäkter och övergrepp mot kvinnor är mycket vanligt i Game of Thrones, speciellt i de inledande säsongerna och de inledande avsnitten av Westworldverkar det likadant. I motsats till i GoT får vi dock inte se några explicita våldtäktscener i Westworld, bara implicerade som inte sker i bild. men Westworld är våldsamt och övergreppen mot både män och kvinnor otaliga.

Den miljö som skapats i temaparken Westworld är en fascistoid fantasi för heterosexuella män som gillar våld och sexuella övergrepp. Det känns som ett mycket begränsat sätt att se på mänskligheten. Ett obehagligt och otrevligt sätt som självklart kommer att resultera i olika former av uppror från besökare som tycker det är obehagligt och från de förtryckta androiderna som tvingas leva i sina loppar och återställs varje natt genom att minnena raderas.

De styrande över temaparken framställs som kallhamrade kapitalister där vinsten är allt. En av dem, den ena av de ursprungliga skaparna, Robert Ford, är en ren psykopat. Han spelas av mästaren på sådan roller, Anthony Hopkins. Människor och framförallt män beskrivs som starkt känslomässigt störda med bara två intressen, sex och våld. Det är djupt obehagligt och otrevligt. Men även hans personlighet kan en ta fel på om en bara sett de första avsnitten. Det är en djupe obehaglig rollfigur som Hopkins spelar.

De första avsnitten ger fog för sådan kritik som framförs av Karolina Bergström i ETC:

I HBO-serien Westworld, där vi får följa livet i en futuristisk vilda western-nöjespark där besökare kan leva ut sina lustfyllda drifter med hjälp av följsamma robotar, får publiken redan i första avsnittet se en kvinnlig android brutalt släpas bort av en manlig besökare inför en förmodad våldtäkt. Samtidigt får hennes teknologiska medsystrar iklä sig rollerna som prostituerade i kulisstadens lilla saloon, och i den patriarkala kontexten blir man nästan överlycklig över att se en ynka kvinnlig robotcowboy passera förbi. När stadens inofficiella bordellmamma tas in för teknisk kontroll i parkens huvudcenter kommenterar en manlig kontrollant hennes utseende med: ”Jag skulle knulla henne, skulle inte du det?” varpå hans manliga kollega svarar: ”Hon är en hora – hon ska inte verka pryd”. Och när samma robot inte fungerar som den ska sammanfattar en anställd saken med: ”Lämna henne på golvet över natten – någon kanske vill ha en sista omgång med henne”.

Liknande rimligt kritik framförs av Aly Horn på HelloGiggles:

The writers seem to have lamp-shaded the problem without even knowing it: part of the issue with the way Game of Thrones and other shows utilize rape is that the women who are subjected to it don’t get to DEAL with it. It doesn’t become part of their lives. We don’t see how deeply it impacts their experiences and thoughts. We don’t see rape portrayed as something that significantly impacts the narrative, which is a HUGE ISSUE.

The larger implication of this is hopefully something that will be confronted with great sensitivity and consideration (although given HBO’s track record, I’m not holding my breath), but Dolores and all of the other hosts are to a certain extent being used as prostitutes, both literally and ~metaphorically~.

We already see the seeds of Dolores and other hosts beginning to remember things that have happened to her in the past (her father, YIKES) and so certainly all of this is going to have to be addressed in some fashion. It’s just important to keep in mind that the constant use of rape as a plot device dangerously perpetuates the idea that rape isn’t a big deal, which is how we end up with certain disasters in the real world.

Det är svårt att inte håll med om denna kritik, men…

Ju fler avsnitt som går, ju mer komplicerat blir det. Ju svårare blir det. Både Dolores Abernathy, den kvinnliga androiden var föräldrar mördas och som förmodligen våldtas visar sig ha gamla minnen som inte raderas varje natt. Hon kommer ihåg gamla loopar och händelselinjer med mera. Hon börjar ta makten över sitt eget liv. På samma sätt är det med ”bordellmamman” Maeve Millay som snart kan väcka sig själv utanför parkens område och tar makten över de män som Bergström citerar ovan. Män som lever i den verkliga världen. Hon skaffar sig möjligheter att omprogrammera sig själv och andra androider.

Det framkommer också snart att en del av programmerarna också kan vara androider medan det blir allt mer oklart vem den obehaglige mannen i svart egentligen är (spelas mycket bra av Ed Harris). Han är i alla fall troligen en besökare, en människa då han inte kan dödas. Kanske är han egentligen William (Jimmi Simpson) fast i en annan tidslinje. William är en man som förälskar sig i Dolores Abernathy, spelad av Evan Rachel Wood som gör det väldigt bra), och bestämmer att hon är en person med verkliga känslor och intressen trots att hon är en android.

Två kvinnor eller kvinnliga androider, Dolores Abernathy och Maeve Millay, går i täten för att ändra historien inne i temaparken och kommer därmed sannolikt också att påverka det som finns utanför. De förändrar temaparken och verkligheten. De kan dessutom höra till de androider som ursprungligen programmerades av den andre skaparen av parken, Arnold Weber. Arnold Weber har dött under oklara omständigheter, men klart är att han var osams med Robert Ford om vilken väg temaparken skulle ta.

Ju fler avsnitt som sänds desto märkligare känns Bergströms kritik måste jag säga även om det finns en hel del naket, egentligen främst en kvinna, Maeve Millay, som spelas av Thandie Newton. Men nakenscenerna med henne är avsexualiserade och det gäller faktiskt de flesta filmsekvenser med nakna män och kvinnor. När det visas sexscener får vi sällan se helt nakna personer.

Jag tror den här serien kan bli mycket bra i sin förlängning och den har helt klart en feministiska potential som inte ska avfärdas på grund av de obehagliga tidiga avsnitten. Däremot känns det som om humanismen i stort är väldigt frånvarande. I Westworld är människor elaka, obehagliga, sexistiska och våldsamma om de bara får chansen. Det gäller även Dolores Abernathy, Maeve Millay och även William, speciellt om han faktiskt är mannen i svart. Det är för mig en mycket verklighetsfrämmande beskrivning av människor.

Förutom de redan nämnda skådespelarna, Evan Rachel Wood, Thandie Newton, Anthony Hopkins och Ed Harris är också Jeffrey Wright mycket bra i rollen som Bernard Lowe.

Westworld har mycket lite gemensamt med GoT som jag ser det. Bergström i ETC har fel på det stora hela, men hennes kritik är som jag redan skrivit inte helt orimlig.

Läs mer om Game of Thrones:

[imdblt]Westworld[/imdblt]

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Och nu ska jag se de  sista avsnitten av första säsongen.

Star Trek VI: The Undiscovered Country – lite mer av action och rapp dialog

Star Trek VI: The Undiscovered Country3 out of 5 stars (3 / 5) Den sista filmen med hela originalensemblen från Star Trek-serien och de fem första filmerna. Klart bättre än sin föregångare Star Trek V: The Final Frontier om ett Klingon-imperium på brinken till sammanbrott och därför villiga att sluta fred med ärkefienden, Federationen. Om de politiska konsekvenser detta får, motståndare bland klingonerna, klingonska fängelseplaneter, mystiska shapeshifters och politisk intrig på högsta nivå. Hikaru Sulu har blivit kommendör på ett eget rymdskepp och Kirk får bli motvillig fredsduva vilket inte går så bra till en början.

Lite bättre och mindre schablonartat skådespel än vad det brukar vara i Star Trek-filmer. Mest kanske från de som spelar klingon-roller, speciellt kanske Christopher Plummer som Chang.  Rapp och mer intressant dialog med mindre bisarrt techno-babel. Lite mindre stelt och tråkigt än normalt också vilket förstärks av att det är mer av en action-film än många av de andra Star Trek-filmerna.  Men ändå ingen superhöjdarfilm direkt.

[imdblt]Star Trek VI: The Undiscovered Country[/imdblt]

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

För mycket religion i Star Trek V: The Final Frontier

2 out of 5 stars (2 / 5)Religiösa övertoner och omnipotent alien gör denna film lite ansträngande att se. Jag gillade den inte, men kanske är den lite bättre än Star Trek: Generations.

Kapten Kirk och hans besättning har fått en ny Enterprise att dra runt i rymden med. De rycker in för att lösa en gisslansituation på planeten Nimbus III. Det är Spock bror Sybok som har mäktiga psykiska krafter som ligger bakom det hela. Väl ombord på Enterprise tar han makten  överr dess besättning samtidigt som en klingonkapten, Klaa, bestämmer sig för att jaga kapten Kirk för egen vinnings skull. På en främmande planet när galaxens centrum hittar de en varelse som Sybok tror är gud. Men det är en elak grym främmande intelligent varelse och det hela spårar ur.

Filmen är delvis tråkig och förutsägbar samt förutsätter att gud är en man. Skådespelarna är lite mindre stela än i de flesta tidigare filmer och det är mer action i filmen än i de flest tidigare vilket i mitt tycket gör den lite bättre än den annars vore. Men det religiösa temat gör den å andra mindre sevärd och sämre.

[imdblt]Star Trek V: The Final Frontier[/imdblt]

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Star Trek, hippiekultur och miljövänner

3 out of 5 stars (3 / 5)Star Trek: The Voyage Home är en ganska kul film från 1986. Besättningen på Enterprise får i uppdrag att hitta någon/något som kan svara på signalerna från en rymdfarkost som håller på att förstöra jorden. Det visar sig att det krävas en knölval, men de är utrotade så besättningen blir tvungen att åka tillbaks i tiden till 1986 i San Francisco. Där möter de en kultur med starka hippie-influenser.

Det hela är ganska roande men sett så här från framtiden så blir det också lite logiska luckor. Den största av dem alla är förstås att knölvalarna är inte utrotade och med all sannolikhet blir de heller inte utrotade i framtiden.

Det är i stort sett det vanliga stela Star Trek-skådespelet, lite styltigt och högtravande, men ändå kanske lite bättre eftersom det utspelar sig i den tid som filmen gjorde. De kulturkrockar som inträffar på grund av att Kirk, Spock och de andra från Enterprise kommer från framtiden gör filmen till lite av en komedi som dock minskar på grund av et stela spelet och den stelbenta regin. En lättsammare film än de tidigare Star Trek-filmerna och därför lättare att se på. Lite mindre technobabbel och mer humor.

[imdblt]Star Trek IV: The Voyage Home[/imdblt]

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Deckare i solsystemet – The Expanse

4 out of 5 stars (4 / 5) The Expanse är en polisserie och deckare som utspelar sig i solsystemet på asteroider och planeter. Jorden och Mars är två konkurrerande makter i solsystemet, Asteroiderna är koloniserade och används som råvaruproducerande kolonier, handelsstationer och straffkolonier av de två stora supermakterna där Mars verkar vara den mer välorganiserade staten och Jorden verkar vara styrt av storbolagsintressen, formellt dock med FN vid makten. Centralt för handlingen är asteroiden Ceres och dess roll för solsystemet, Mars och Jorden.

TV-serien bygger på en bokserie av James S.A. Corey (pseudonym för Daniel Abraham och Ty Franck). Det finns många likheter mellan The Expanse som TV-serie och Firefly liksom med Killjoys. Liten grupp av kvinnor och män kämpar mot övermäktiga fiender. Dock inga vilda Västern-inslag. Det är uppenbart att Firefly blivit stilbildande på många sätt då serien mycket tydligt utgör en inspiration för såväl The Expanse som Killjoys. Invånare i asteroidbältet (belters) som underdogs och i utanförskap är också lite av en stapelvara i SF-litteratur, för att inte säga i SF-rollspel.

En spännande serie om en megastor konspiration som det till en början kan vara lite svårt att hänga med i. Klarar Bechdeltest såväl som Rasbechdeltestet och Chavez-Perez-testet. Komplexa personligheter och bra skådespeleri av framförallt Dominique Tipper som spelar Naomi Nagata (en kvinnlig tekniker, väldigt mycket Firefly där). Thomas Jane som snuten på Ceres tycker jag inte gör sin roll lika bra och Steven Strait som Jim Holden är en lite stereotyp roll vilket också gäller Wes Chatham som Amos Burton (motsvarigheten till Jayne i Firefly).

[imdblt]The Expanse[/imdblt]

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Killjoys – kul korsning mellan Firefly och Blade Runner

3 out of 5 stars (3 / 5) Killjoys är en SF-serie som utspelas i ett stjärnsystem med 4 planeter där makten innehas av ett antal elitfamiljer och ett stort superföretag. I centrum för handlingen är en grupp prisjägare som arbetar på kontrakt för en organisation som heter Reclamation Apprehension Coalition (RAC).

Mörka stadsmiljöer med undergångsstämning som i Blade Runenr korsat med en grupp outsider som slåss mot övermäktiga fiender av olika slag. Det rä faktiskt ganska kul. En huvudrollsinnehavare, Hannah John-Kamen, som pratar brittisk engelska är int helt fel det heller.

Överlag väl mottagen även om en del negativ kritik förekommer. Det är en lågbudgetproduktion mne ändåp föärvånanvsärt bra gjord även om den saknar Battlestar Galacticas komplexitet och Fireflys originalitet. Kompetent spel från flera av skådespelarna. Som så mycket annan SF produceras serien i Kanada. Producenterna av Killjoys har också gjort den sevärda serien Orphan Black. i Sverige finns serien att se på HBO Nordic.

Serien får klart godkänt och klarar Bechdeltestet, RasBechdeltestet såväl som Chavez-Perez-testet (som iofs är gjort för Sverige, men funkar bara i Kanada och USA också).

[imdblt]Killjoys[/imdblt]

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Obama gillar tråkiga SF-filmer

Läste en artikel i ETC om SF-filmer som Barack Obama gillar. Det är mest ganska tråkiga mainstream-filmer och TV-serier, däribland den idag nästan helt osebara ursprungliga Star Trek-teveserien. Men de har alla utom Blade Runner ett budskap om att allt går att lösa bara vi är goda. Goda filmer med goda hjältar. ETC tycker Obama kan ursäktas vad det gäller hans listan på SF-favoriter. Det tycker jag också.

Obamas SF-filmfavoriter

2001: Ett rymdäventyr (1968)
The Martian (2015)
Blade Runner (1982)
Cosmos (1980)
Star Trek (1966–1969)
The Matrix (1999)
Star Wars (1977)
Närkontakt av tredje graden (1977)

ETC anser att hans val av 2001: Ett rymdäventyr (1968) är ett bra val. Det tycker inte jag, det är en erbarmligt tråkig film som jag knappt orkade se färdigt. Undervisningstv-serien Cosmos har jag ingen aning om vad det är och The Martian har jag inte sett.

Av de övriga filmerna platsar Blade Runner och The Matrix också på topplista med övriga lämnar jag därhän även om hippiefilmen Närkontakt av tredje graden har en hel del charm. När det gäller Matrix håller jag skribenten i ETC om att filmen inte åldrats väl. Den bästa Star Warsfilmen är utan tvekan The Empire Strikes Back och inte den första filmen som Obama gillar men inte heller ESB platsar på min topplista och det gör heller inte de nya Star Trek-filmerna som dock är det bästa som gjorts i det universat.

AliensMin favoritlista ser med andra ord ganska annorlunda ut än Obamas. Den är klart mörkare och smutsigare. Hjältarna är ofta antihjältar. Och det räcker inte med att vara god. Det går åt helvete då också. Men även från helvetesläget kan det bli bra. Saker går att lösa. Det finns hopp. Det är kanske vad min lista avspeglar. Undergångsfilmer med hopp.

Mina favoritfilmer inom SF-genren

Aliens (1986)
Battlestar Galactica (2004-2009)
Firefly (2002-2003)
Blade Runner (1982)
Equilibrium (2002), i Sverige känd som Cubic
Gattaca (1997)
The Matrix (1999)
Alien (1979)

Det var 8 filmer. Utöver det gillar jag också V for Vendetta (2005), Terminator 2 (1992), The Thing (1982). Den sistnämnda filmen finns också i en äldre version och i en nyare version från 2011. De är inte lika bra.

Jag vill också understryka att när det gäller Aliens är den längre versionen som kallas directors cut mycket bättre än bioversionen. Också Blade Runners directors cut-version är bättre än den ursprungliga bioversionen som hade ett alltför tillrättalagt slut.

När det gäller TV-serier står Battlestar Galactica i en klass för sig och Firefly hade kanske kunnat hamna på samma nivå om serien fått fortsätt. Battlestar Galactica har allt, klasskamp, feminism, starka kvinnor, religionskrig, apokalyps, sönderfall, falsk historieskrivning, livslögner, kärlek, Bob Dylan, Jimi Hendrix, fantastik, robotar, en förklaringar till varför det finns änglar, vilka de är och hur vi människor hamnade på jorden. Berättat i actiontempo och med inbäddade kärlekshistorier. Bara bäst helt enkelt.

Aliens är den överlägset bästa actionfilmen som finns i SF-genren. Kvinnlig hjälte, fantastiskt rapp dialog och läskigt många monster, korrumperade storföretag, kolonialism med mera. Föregångaren Alien är en av filmhistoriens bäst gjorda skräckfilmer med det ultimata rymdmonstret som egentlig huvudperson. Gastkramande. Dessutom med klassperspektiv och kvinnoperspektiv.

Equilibrium är en kraftigt underskattad film om ett totalitärt samhälle och motstånd. Snyggt gjord med en estetik som hämtad från nazi-Tyskland och lika obehaglig.

Den slutgiltiga underdog-serien är förstås Firefly. Om hur förlorarna överlever i den nya världen under en förtryckande storebrorsregim. I serien ingår förstås också filmen Serenity (2005) som ju är ett måste för att historielinjen ska kunna få ett avslut.

Gattaca kan för sin del sägas vara den bästa filmen i en genre med filmer om genetisk manipulation, surrogatmänniskor och liknande. andra filmer och serier med liknande tema är den nu aktuella HBO-serien Westworld (som efter tre avsnitt börjar arta sig och nog fan kommer det att skita sig) och The Island (2005) och Surrogates (2009). Det finns naturligvis också kopplingar till Blade Runner och kanske på ett visst sätt också till The Matrix.

[imdblt]Battlestar Galactica[/imdblt]

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Fantastik på Bokmässan

Kring SF-bokhandelns monter brukar enligt Bokmässan inbitna fantasyentusiaster trängas med dem som bara är där för att plocka upp senaste Harry Potter-boken. I år satsas det stort och i en hel gränd vid SF-bokhandeln samlas bland annat rollspelsförlaget Fria Ligan, förlag som Andra världarAnnorlunda förlag, Antares Bokförlag, Catoblepas förlag, Fantasi-Förlaget, Horneman Förlag, Mörkersdottir förlag, Ordspira förlag, Poopuu förlag, Seraf Förlag, Tiratiger förlag, Undrens Tid Förlag, Vesuvius Förlag och zenzat, spelförbundet Sverok samt författare som Annah Nozlin.

14e96892-4133-48a4-a906-c9cb72f37e68

Malin Hole från Sverok har intervjuats av Olle Råde som skriver för Bokmässan om den nya satsningen:

Tidigare har utställarna i Fantastikgränd varit utspridda på mässan. Med årets satsning hoppas man att alla samlas i närliggande montrar.

– Tanken är att försöka hålla ihop ett gemensamt tema. För de som är intresserade av de här ämnena så är det ett jättebra område att bege sig till. Det blir även en liten scen i vår monter med panelsamtal om rollspel och en workshop om fan fiction, säger Malin Hole.

Jagbrukar gå en sväng till området kring SF-bokhandeln varje år men jag känner mig alltid väldigt främmande där och inte välkommen där. i Deras vanliga butik är den känslan inte alls lika stark och tydlig. Antagligen för att min ålder och min klädsel sticker ut. Får väl se om det nya upplägget kan ändra på detta också.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Ny karta över Vintergatan

I onsdags presenterades de fösta resultaten från satelliten Gaias tid  i rymden. Det ä’r den första delen i publiceringen av en mycket exakt tredimensionell karta av Vintergatan, den galax som solen och jorden återfinns i.

Gaia star map

Mätningar från juni 2014 fram till september 2015 ligger till grund för kartan som nu publicerats. Data visar läge, rörelse och sammansättning för de två miljoner ljusstarkaste stjärnorna närmast solen samt positioner på himlavalvet och magnituder för totalt 1,2 miljarder stjärnor. Astronomerna och forskarna som arbetar med projektet är mycket nöjda:

“Gaia is at the forefront of astrometry, charting the sky at precisions that have never been achieved before,” says Alvaro Giménez, ESA’s Director of Science.

“Today’s release gives us a first impression of the extraordinary data that await us and that will revolutionise our understanding of how stars are distributed and move across our Galaxy.”

[…]

“The beautiful map we are publishing today shows the density of stars measured by Gaia across the entire sky, and confirms that it collected superb data during its first year of operations,” says Timo Prusti, Gaia project scientist at ESA

[…]

“The satellite is working well and we have demonstrated that it is possible to handle the analysis of a billion stars. Although the current data are preliminary, we wanted to make them available for the astronomical community to use as soon as possible,” adds Dr Prusti.

[–]

“Today’s release is the result of a painstaking collaborative work over the past decade,” says Anthony Brown from Leiden University in the Netherlands, and consortium chair.

“Together with experts from a variety of disciplines, we had to prepare ourselves even before the start of observations, then treated the data, packaged them into meaningful astronomical products, and validated their scientific content.”

Gaia har enligt forskarna ändrat bilden av universum. I nedre högra delen av bilden från Gaia syns två ljusa fläckar. Det är Stora och Lilla magellanska molnet, två små galaxer som går i bana runt Vintergatan. Med observationerna från Gaia har forskarna kunnat se att Stora magellanska molnet är mycket större än de tidigare trott.

Nästa släpp av data från Gaia-projektet som kommer 2022 kommer att omfatta läge på himlen, avstånd, egenrörelser och magnituder för alla de över 1 miljard stjärnorna som Gaia observerat. Dessutom kommer de data som då släpps också att omfatta asteroider, exoplaneter, banor för dubbelstjärnor och mycket mer.

Gaias kartläggning av Vintergatan

En konstnärs syn på Gaias kartläggning av Vintergatan

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Star Trek Beyond

Star Trek Beyond är en uppföljare till Star Trek Into Darkness från 2013. Det är den trettonde Star Trek-filmen och den tredje delen i den nya serien filmer. Filmen är regisserad av Justin Lin med filmmanus av Simon Pegg och Doug Jung, baserad på serien med samma namn som skapats av Gene RoddenberryChris Pine och Zachary Quinto repriserar sina roller som kapten James T. Kirk och kommendör Spock, och med Simon Pegg, Karl Urban, Zoe Saldana, John Cho, och Anton Yelchin i samma roller som i den förra filmen. Idris Elba och Sofia Boutella spelar några av filmens huvudkaraktärer.

Inspelningen av filmen började den 25 juni 2015 i Vancouver. Filmen släpptes den 20 juli 2016 i samband med firandet av 50-årsdagen av Star Trek-franchisen

Efter att förgäves ha försökt överlämna en fredsgåva från en ras till en annan, åker Enterprise till den nya rymdstationen Yorktown. Dit kommer också ett rymdskepp som med nöd och näppe lyckats fly från en nebulosa. Resten av besättningen är fortfarande strandsatta på en planet inuti nebulosan. Enterprise, som närmaste skepp, beslutar sig för att undsätta de nödställda.

Inuti nebulosan blir Enterprise dock attackerat av en svärm av små skepp, Enterprise skadas allvarligt och tvingas på flykten. Stora delar av besättningen blir också tillfångatagen. Kapten Kirk och de kvarvarande besättningsmedlemmarna försöker därefter frita den fängslade delen av besättningen.

[imdblt]Star Trek Beyond[/imdblt]

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Star Trek känns verkligen inte fräscht efter 50 år

Det var idag 50 år sen den ursprungliga Star Trek-serien började sändas. Därför uppmärksammas Star Trek i diverse media. I GP säger litteraturforskaren Jerry Määttä att Star Trek blev och är så populärt på grund av humanismen och optimismen. Det stämmer helt klart.

Ursprungliga Enterprise i den ursprungliga TV-serien

Ursprungliga Enterprise i den ursprungliga TV-serien

Att den ursprungliga serien skulle kännas fräsch även idag som han också hävdar stämmer däremot inte alls. Den ursprungliga serien är i praktiken osebar. Skådespeleriet framstår som träaktigt, könsrollerna stereotypa, persongalleriet supertråkigt osv. Det är en serie som för länge sen passerade bäst-före-datum. Detta i likhet med alla SF-serier från 1960-talet och början av 1970-talet.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Vilda västern och science fiction i film och TV

Det är kanske framförallt TV-serien Firefly som en tänker på i samband med vilda västern som kombineras med science-fiction. Firefly är en kultserie som misshandlades vid den ursprungliga Tv-visningen och senare fick serien en mycket trogen skara fans vilket ledde till att filmen Serenity gjordes för att avsluta flera av de berättelsetrådar som inte avslutats i och med att TV-serien avbröts tvärt och utan att historietrådarna kunde knytas ihop eller avslutas.

De flesta anser nog idag att Firefly var en mycket lyckad serie som dödades av ett ointresserat TV-bolag. Kanske var serien också före sin tid.

Men Firefly är inte ensam om att kombinera vilda västern med science-fiction och i allmänhet har just detta kritiserats då filmerna och Tv-serien Firefly inte blir typisk vilda västern men inte heller typsik science-fiction. De bryter mot mönster vilket många filmkritiker inte gillar.

Det finns kanske framförallt två filmer vid sidan av TV-serien Firefly som kombinerar samma genrer på ett liknande sätt. Båda två är gjorda långt senare än Firefly. Den första gjordes 2009 och heter High Plains Invaders, en lågbudgetproduktion som är en del av Syfy Channels Maneater-serie. Det verkar enligt recensioner vara kompetent action och ”trovärdiga” monster men inte mycket mer.

Cowboys & AliensBetydligt bättre verkar Cowboys & Aliens från 2011 ha mottagits även om den kritiseras för genreblandningen (detta i likhet med High Plains Invaders och Firefly). Kritiker tycks ha svårt för den kombinationen. Två mycket kompetenta och bra skådespelare är med i filmen, Daniel Craig och Harrison Ford. Denna har jag sett och i min ögon är det kompetent science fiction, bra action och med bra skådespel från just Craig och Ford. Olivia Wilde som spelar den enda kvinnliga huvudrollen är inte lika övertygande som de två herrarna. Filmen bygger på en grafisk novell som sannolikt inspirerades av en tidigare serie i en serietidning.

Andra filmer som kombinerar dessa två genrer är Westworld (1973) och Outland (1981). Något som visar att regisörer och manusförfattare redan tidigare försökt sig på att kombinera de två. Bägge dessa filmer mottogs mycket positivt av recensenterna, betydligt positivare än de tre filmerna som jag skrivit om ovan. Kanske beroende på en annan mer öppen tidsanda. 1976 gjordes en uppföljare till Westworld, Futureworld och 1980 en kortlivad TV-serie, Beyond Westworld. Futurewolrd mottogs inte så väl av kritikerna medan Beyond Westworld blev en publikmässig flopp och dödades av TV-bolaget efter 5 avsnitt.

Det finns förstås också andra SF-filmer som har en hel del vilda västern i sig även om det inte är det första en tänker på. Exempelvis Mad Max och Star Wars. Men de ligger lite utanför ämnet för detta lilla inlägg.

Utanför film och TV finns det förstås också serier och böcker som kombinerar science-fiction med vilda västern.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

[imdblt]Cowboys & Aliens[/imdblt]

Tecken på utomjordiskt liv?

En gammal nyhet har av okänd anledning vållat uppmärksamhet i media. Den 15 maj 2015 uppsnappades en signal från stjärnan HD 164595 som kunde uppfattas som en signal från utomjordiskt liv:

In 2015 a brief, single radio signal at 11 GHz (2.7 cm wavelength) was observed in the direction of HD 164595 by a team involving Claudio Maccone at the RATAN-600 radio observatory. The signal may be due to terrestrial radio-frequency interference or gravitational lensing from a more distant source. It was observed only once (for two seconds), by a single team, at a single telescope, giving it a Rio scale score of 1 (insignificant) or 2 (low). The discovery team has suggested that permanent monitoring is needed, but the source has been observed 39 times already, yielding only one detection.

Signalen har inte hittats igen och därför anses det inte vara någon bekräftad signal utan en tillfällighet. Att det skulle handla om utomjordiskt liv är därmed mycket osannolikt.

Media spekulationer nu, mer än ett år senare, beror på att en bloggare i USA tog upp saken och skrev att det kunde handla om en signal från intelligent liv. Något som forskare redan för ett år sen i praktiken avfärdade. Det handlar om en icke-nyhet som blivit en nyhet. En gammal sak som inte betyder nåt. Gammelmedia är lättpåverkade och lättlurade.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

PS. HD 164595 ligger 94,4 ljusår från jorden och har en känd planet, HD 164595 b.

Planet upptäckt i den närmaste stjärnans beboeliga zon

Astronomer har med hjälp av bland annat ESO:s teleskop funnit klara bevis för en planet som kretsar kring den närmaste stjärnan till jorden, Proxima Centauri. Den länge eftersökta planeten, som fått beteckningen Proxima b, gör ett varv runt sin svala, röda värdstjärna var 11:e dag. Dess temperatur är lagom för att flytande vatten ska kunna finnas på dess yta. Denna steniga värld med något högre massa än jorden är den närmast belägna exoplaneten. Den kan också vara den närmaste platsen utanför solsystemet som har möjligheten att uppehålla liv. En artikel som beskriver denna vetenskapliga milstolpe publiceras i tidsskriften Nature den 25 augusti 2016.

Proxima b

Planeten omkring Proxima Centauri som den skulle kunna se ut

Drygt fyra ljusår från vårt solsystem ligger en röd dvärgstjärna som fått namnet Proxima Centauri, just därför att den är den närmaste stjärnan till jorden efter solen. Denna svala stjärna, som ligger i stjärnbilden Kentauren, är för ljussvag för att kunna ses med blotta ögat. I rymden ligger den nära det mycket ljusstarkare stjärnparet känt som Alfa Centauri AB.

Under första halvåret 2016 studerades Proxima Centauri regelbundet med spektrografen HARPSESO:s 3,6-metersteleskop vid La Silla i Chile samtidigt som den bevakades av andra teleskop runt om i världen [1]. Detta var Pale Red Dot-kampanjen, inom vilken ett forskarlag lett av Guillem Anglada-Escudé vid Queen Mary University, London, sökte efter tecken på hur planetens gravitationella dragningskraft får stjärnan att vackla fram och tillbaka [2].

Med tanke på det stora allmänintresset delade forskarna med sig av kampanjens framsteg i realtid mellan januari och april 2016, både på Pale Red Dot-sajten och via sociala medier. Deras rapporter kompletterades med många populärvetenskapliga artiklar av specialister från hela världen.

Guillem Anglada-Escudé berättar om bakgrunden till denna unika planetjakt.

– De första svaga tecknen på en möjlig planet upptäcktes så tidigt som 2013, men detektionen var inte övertygande. Sedan dess har vi arbetat hårt med att få igång fortsatta mätningar med hjälp av ESO och andra. Den aktuella Pale Red Dot-kampanjen har vi planerat i ungefär två års tid, säger han.[1]

När mätningarna från Pale Red Dot kombinerades med tidigare observationer som genomfördes både vid ESO:s observatorier och på annat håll visade de tydliga tecken på ett verkligen spännande resultat. Ibland närmar sig Proxima Centauri oss med en hastighet på omkring 5 kilometer i timmen – en vanlig gånghastighet för en människa – och ibland avlägsnar den sig med samma hastighet. Detta regelbundna mönster av växlande radialhastigheter upprepar sig med en period på 11,2 dagar. Tack vare en noggrann analys kunde forskarna visa att dessa pyttesmå Dopplerförskjutningar tydde på att här finns en planet. Den har en massa på minst 1,3 gånger jordens och kretsar cirka 7 miljoner kilometer från Proxima Centauri, vilket är bara 5 procent av avståndet mellan jorden och solen [3].

Guillem Anglada-Escudé berättar om de senaste månadernas spänning.

– Varje dag under Pale Red Dot-kampanjens 60 nätter kollade jag att signalen stämde. De första 10 var lovande, de första 20 stämde väl överens med vad vi väntat oss. Vid 30 dagar var resultatet så gott som definitivt, så vi började skriva ett utkast på artikeln!

Röda dvärgar som Proxima Centauri är aktiva och föränderliga stjärnor som kan variera på sätt som skulle kunna härma tecken på en planet. För att utesluta detta bevakade forskarlaget noggrant stjärnans ljusstyrka under kampanjen med hjälp av San Pedro de Atacama Celestial Explorations Observatory i Chile samt Las Cumbres-observatoriets teleskopnätverk. Radialhastighetsmätningar från när stjärnan genomgick utbrott uteslöts sedan från den slutgiltiga analysen.

Proxima b kretsar mycket närmare dess stjärna än Merkurius bana runt solen i vårt solsystem, men stjärnan är också långt ljussvagare än solen. En följd av detta är att Proxima b ligger mitt i den beboeliga zonen som omger stjärnan. Temperaturen på dess yta uppskattas kunna tillåta förekomsten av flytande vatten. Trots Proxima b:s tempererade bana kan förhållandena på dess yta påverkas starkt av utbrott i ultraviolett ljus och röntgenstrålning från stjärnan. Utbrotten väntas vara mycket mer intensiva än de som solen skickar mot jorden [4].

Proxima b

Så här föreställer sig ESO:s rymdkonstnär att planeten Proxima b ser ut. Planeten går i bana runt den röda dvärgstjärnan Proxima Centauri, solsystemets närmast belägna stjärna. Dubbelstjärnan Alfa Centauri AB syns också i bilden uppe till höger om Proxima. Proxima b, som är lite tyngre än jorden, har en bana som ligger inuti den beboeliga zonen runt Proxima Centauri, där temperaturen är lagom för att flytande vatten ska kunna existera på dess yta

I två andra artiklar tar forskarna upp frågan om beboeligheten hos Proxima b och dess möjliga klimat. De kommer fram till att flytande vatten kan finnas på planetens yta bara i dess soligaste trakter, antingen på det halvklotet som alltid riktas mot stjärnan (synkron rotation) eller i ett tropiskt bälte (3:2-resonansrotation). Klimatet på Proxima b är helt olikt jordens, på grund av den starka strålningen från värdstjärnan och hur planeten har bildats, och det är inte troligt att Proxima b har årstider.

Upptäckten blir början på omfattande nya observationer både med dagens instrument [5] och med nästa generationen av jätteteleskop så som E-ELT (European Extremely Large Telescope). Proxima b blir ett viktigt mål i jakten på bevis för liv på annat håll i universum. Alfa Centauri-systemet är dessutom målet för mänsklighetens första planerade försök att resa till ett annat stjärnsystem, projektet StarShot.

– Många exoplaneter har upptäckts och fler kommer att upptäckas. Men att leta efter den som är den närmaste möjliga motsvarighet till jorden och lyckas har varit ett minne för livet för oss alla. Bakom den här upptäckten ligger de berättelser och ansträngningar som många människor gjort och som nu kommit samman. Resultatet är också en hyllning till dem alla. Sökandet för liv på Proxima b ligger näst på tur, avslutar Guillem Anglada-Escudé.

Noter

[1] Utöver de nya mätningarna från Pale Red Dot-kampanjen innefattar forskningsartikeln bidrag från forskare som har observerat Proxima Centauri under många år. Dessa inkluderar medlemmar i det ursprungliga UVES/ESO M-dvärgprogrammet (Martin Kürster och Michael Endl) och pionjärer i sökandet av exoplaneter såsom R. Paul Butler. Det ingår även offentliga mätningar utförda av HARPS/Geneva-teamet under många år.

[2] Namnet Pale Red Dot spelar på Carl Sagans välkända referens till jorden som en blek blå prick. Eftersom Proxima Centauri är en röd dvärgstjärna badar den närliggande planeten i en blek röd glöd.

[3] Upptäckten som idag rapporteras har varit tekniskt möjlig under de senaste 10 åren. Svagare signaler av samma slag har tidigare kunnat upptäckas. Men stjärnor är inte släta bollar av gas och Proxima Centauri är en aktiv stjärna. Den tydliga upptäckten av Proxima b har endast blivit möjligt tack vare att forskare nu nått en detaljerad förståelse av hur stjärnan förändras på tidsskalor från minuter till decennier, och övervakat dess ljusstyrka med fotometriska teleskop.

[4] Utsträckningen i vilken en planet av det här slaget kan härbärgera vatten och jordlikt liv är ett ämne för intensiv men mestadels teoretisk debatt. Det är främst planetens närhet till stjärnan som väcker allvarliga frågor om huruvida liv kan vara möjlig på planeten. Till exempel låser troligen gravitationskrafter planeten så att en sida får ständigt dagsljus och den andra konstant natt. Planetens atmosfär kan också hålla på att långsamt avdunsta och dess kemi kan vara mycket mer komplex på grund av starkare ultraviolett och röntgenstrålning, framförallt under de första miljarder åren av stjärnans liv. Men inga av argumenten har kunnat bevisats vara entydiga och det är osannolikt att man kan lösa det utan bevis från direkta observationer och karaktärisering av planetens atmosfär. En liknande situation råder för planeterna som nyligen upptäcktes runt stjärnan TRAPPIST-1.

[5] Några metoder för att studera planetens atmosfär kräver att den passerar framför stjärnan och således låter stjärnljuset passera genom dess atmosfär på väg till jorden. Just nu finns det inga bevis på att Proxima b passerar framför värdstjärnan. Sannolikheten tycks vara liten, men just nu genomförs fortsatta observationer för att kontrollera om detta skulle kunna vara möjligt.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,