Xenomorpherna i Alien-filmerna är björndjur

Aliens (Xenomorphs) i Alien-filmerna kan överleva extrema temperaturer, framförallt låga, de är dock känsliga för eld. De kan överleva i vakuum, dvs i rymden, i vatten och på planeter med atmosfär som inte är så nyttig. Det är för mig uppenbart att xenomorpherna är en evolutionär utveckling av björndjur (också kallade trögkrypare eller tardigrader). Möjligtvis handlar det om genetiskt manipulerade evolutionärt utvecklade björndjur i jätteformat.

Björndjuren finns överallt på jorden där det finns fritt vatten någon gång på året, från Sibiriens tundra till oceanernas djup. De flesta lever i fuktig mossa. Björndjuren klarar temperaturer från åtminstone cirka -200 till cirka +150 grader Celsius. De klarar ren koldioxid, intensiv strålning och total uttorkning.

Björndjur

Framänden av björndjuret Minibiotus intermedius. Det svarta skalstrecket motsvarar 0,02 mm. Djuret är mindre än en millimeter långt. Svepelektronmikroskopisk bild. Modified image. Courtesy of Dr. William Miller, under Creative Commons Attribution 2.0 Generic License.

De kan vid kyla eller torka gå in i ett tillstånd som kallas för kryptobios. De ser då ut som små tunnor och slutar att förbruka syre. De skaffar sig inte energi på något annat sätt heller och de verkar döda. Det handlar inte om liv på sparlåga, utan om ett tillstånd där livsprocesserna stannat av helt. Det är i detta kryptobiotiska tillstånd som de kan överleva de extremaste förhållanden.

Björndjur i kryptobiotiskt tillstånd klarar 6 000 atmosfärers tryck. Detta tryck är nästan sex gånger högre än trycket i oceanernas djupaste djuphavsgrav. De klarar sig till och med i rymden. Två arter av björndjur befann sig under tio dagar utanför en satellit som cirklade runt jorden. De hade inga problem med att överleva rymdens vakuum och den kosmiska strålningen. Däremot hade de problem med UV-strålningen från solen. Men ett fåtal djur överlevde även UV-strålningen.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Robotar behöver regler att hålla sig till

Vi måste skapa säkra regler när artificiell intelligens utvecklas. System av robotar eller intelligenta programvaror måste ha inbyggda bevakningssystem som ser till att delarna, de så kallade agenterna, bara gör det de har tillåtelse till. Det menar forskare i Gävle som jobbar med att reglera agenternas beteende.

Människan ska fortsätta att utveckla maskinerna och hålla dem i vår tjänst, men robotarna behöver regler att hålla sig till, säger Magnus Hjelmblom, forskare vid Högskolan i Gävle.

Utvecklare av system av robotar eller intelligenta programvaror har mängder av saker att ta hänsyn till. Bland annat krävs det vissa regler och ett inbyggt system för bevakning av att delarna, de så kallade agenterna, bara gör det de har tillåtelse att göra.

Utgår från algebra

– Min forskning handlar om att reglera agenternas beteende med hjälp av det jag kallar normer, vilket innefattar såväl oskrivna regler som formella regelsystem och lagar, säger Magnus Hjelmblom.

Det nya är att Magnus utgått från algebra och inte från logik som är det vanliga, och gjort det till ett instrument för att verkligen reglera beteendet på körbara system.

– Det är ett lite nytt angreppssätt och jag har utvecklat det från ett teoretiskt begrepp till något som är praktiskt användbart.

Visat att man kan skapa normer som är meningsfulla och som ger ett vettigt resultat. Algebraiska metoder är matematik i grunden och lämpar sig ofta väldigt väl för bearbetning på dator.

– Jag har utvecklat ett ramverk för att någon annan sedan ska kunna skapa en specifik applikation. För att exemplifiera så har jag också utvecklat ett antal konkreta program/applikationer som illusterar hur detta ramverk fungerar och används.

Simulerar evolutionen

I ett av exemplen används en så kallad genetisk algoritm, som simulerar evolution för att utveckla något som bättre och bättre löser ett problem. Detta kan man göra dels genom att låta agenternas beteende styras dels av en enkel funktion som talar om vad agenterna vill göra och ett normativt system som talar om vad de får och inte får göra.

– Detta i kombination kan ge ganska kraftfull problemlösningsförmåga.

Maskiner får mer och mer att säga till om och blir mer och mer avancerade. Maskiner tar över allt mer av människans arbete exempelvis inom vården. Det är lätt att förstå vikten av att sådana maskiner har försetts med klara regler för vad de får och inte får göra.

Människan måste behålla kontrollen

– Så det blir så klart intressant att fundera på hur man kan reglera dessa artificiella agenters beteende.

– Maskiner är bra på många sätt och dem ska vi använda för att hjälpa oss. Men det är vi människor som ska fatta de avgörande besluten. Och vi ska utveckla bra hjälpmedel för beslutsfattare så att vi kan säkerställa att besluten blir så bra och rationella som möjligt.

Anarres/Högskolan i Gävle

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Fahrenheit 451 i verkligheten

I Fahrenheit 451 av Ray Bradbury finns det robothundar som spårar upp brottslingar och dödar dem. Brottslingar är i det fallet främst personer som har och läser böcker.

Boston Dynamics har nu skapat robothundar i verkligheten. Spännande och obehagligt om en har läst boken och minns den.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Stephen Hawking: Artificiell intelligens blir mänsklighetens död

Fysikern Stephen Hawking varnar för att utveckling av artificiell intelligens (AI) kan leda till slutet för mänskligheten i en intervju med BBC.  Han befara att tekniken snabbt kan börja utveckla sig självt och ta över från oss.

Scenariot är ett klassikt tema inom Science Fiction som berörs i flera utmärkta filmer och TV-serier som exempelvis Terminator-filmerna, Sarah Connor Chronicles och den bästa science-fiction TV-serien som gjorts, Battlestar Galactica. Men även i svenska Äkta människor. Även i SF-böcker behandlas ämnet, i Asimovs Robot- och Stiftelseböcker om hur vi kan leva ihop med AI-varelser, dvs robotar och androider med mera, Iain M. Banks böcker där världen styrs av i huvudsak trevliga Artificiella intelligenser. De har tagit över , men inte skadat mänskligheten. En positiv vision som gör det bästa av utvecklingen.  I Fred Saberhagens Berserker-universum osv. Det finns naturligtvis också mängder med andra böcker, filmer, TV-serier osv som behandlar samma tema.

Ett vanlig tema som sagt och det behandlas på olika sätt. Om vi någonsin lyckas skapa AI så finns det det naturligtvis risker såväl som nyttor med det hela. Setphen Hawking tycks anse att det finns stora risker.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant film om genmanipulation

Gattaca4 out of 5 stars (4 / 5)

Gattaca, en film om en framtid där bara människor som är genmanipulerade och framställda på konstgjord väg har makt och kan få krävande intellektuella och betydelsefulla jobb. De människor som fötts utan genetisk manipulering och tillkommit på naturligt sätt är dömda till ett liv som arbetare och fattiga. Filmen handlar om en person som inte accepterar detta, hur han tar sig in i eliten och blir uttagen till en rymdresa. Kärlek och komplikationer följer. Filmens handling är intressant och tankeväckande. Det är bra gjort. Ethan Hawke, Jude Law och Uma Thurman spelar alla bra.

Samtidigt bygger huvudpersonens möjligheter att ta sig upp i samhället på en logisk lucka. Han köper nämligen sina identitet från en genetiskt perfekt människa som skadats i en trafikolycka. Problemet är att det i ett samhälle med så avancerade genetisk kunskap som det handlar om naturligtvis inte skulle vara ett problem att återställa honom i fullgott skick. Dvs de skulle  i praktiken finnas mycket få som var beredda att sälja sin identitet till nån annan.

Men oavsett denna logisk lucka är filmen en tankeväckande historia om vart genetisk manipulering och genetisk ingenjörskonst eventuellt kan leda. Till ett samhälle som inte är så kul. Ett samhälle som inte är så bra. Ett elitistiskt fascisiskt samhälle.

[imdblt]Gattaca[/imdblt]

Intressant?
Mer: Filmforum, Nöjesguiden, RT,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Rymdskepp som böjer rumtiden i verkligheten?

Rymdskepp som böjer rumtiden finns i hippieepokens mest lästa och spridda SF-bok, Frank Herberts Dune. Det är ett sätt att färdas snabbare än ljuset och att göra interstellära och intergalaktiska rymdfärder möjliga. I alla fall inom SF och i NASA:s teorier. Kanske funkar också Star Treks warpdrive på samma sätt.

Det vanligaste inom science fiction är annars konstgjorda maskhål som ett sätt att färdas snabbare än ljuset.. Stargate, Farscape och flera andra serier har detta transportsätt.

Sen 2010 tycks i all fall forskare på NASA ha funderat över hur ett rymdskepp som kan böja rumtiden kan konstrueras och nu har en konstnär tagit fram bilder på hur ett sådant rymdskepp skulle kunna se ut.  Verklighet? Knappast. Inte under mitt liv i alla fall. Är det sannolikt att människan nånsin kommer att kunna konstruera nåt sånt här skepp? Troligen inte. Men det vore häftigt.

IXS Enterprise (IXS-110)

IXS Enterprise (IXS-110)

IXS Enterprise (IXS-110)

IXS Enterprise (IXS-110)

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant om robotar och framtidens samhälle i ETC

Senaste ETC-Helg har en rad artiklar om robotar och framtidens samhälle. De som finns på nätet är alla mycket intressanta. Det handlar om feminism, teknik och robotar, en Robyn-robot och mycket annat. En artikel av Johan Ehrenberg menar att robotisering kräver ett annat samhälle. Socialism.

Även om Johan Ehrenberg överdriver i vissa hänseenden har han säkert rätt när han påstår att ett robotiserat samhälle kräver socialism och att klassklyftor motverkar utvecklingen:

Nu kommer robotrevolutionen. Den beror på teknisk mognad, den digitala tekniken gör smarta maskiner möjliga. Ny nanoteknologi gör produktionsprocesserna annorlunda, plötsligt kan maskiner växa och förändras, intelligenta datorer gör att de kan lära sig nytt och det är inte långt borta tills robotar gör barn, det vill säga nya robotar och programmerar om sig själva.

Människan får snart en ny vän, en ny varelse att umgås med, gräla på och utvecklas med.

Våra barnbarn kommer dansa med robotar och självklart kan intelligenta varelser lära sig att älska varandra. Men inte under nuvarande ekonomiska ordning. Robotarna är nämligen ett hot så länge vi har en värld där några få äger, där inkomstklyftorna ökar och där fattigdom handlar om att man inte får vara med som kreativ kraft i samhället. Robotar och arbetslöshet kan inte gå hand i hand. Då slås samhället sönder. Och för den delen robotarna.
[…]
De ekonomiska konsekvenserna av ett verkligt robotsamhälle är enorma. Så länge roboten kör din bil eller rensar ditt avlopp eller lagar din mat är det nog inget problem. Men när roboten tar ditt jobb krävs en samhällsförändring. För att inte ekonomin ska självdö i lånebubblor till konsumenter som inte får jobba, eller dö i en hysterisk klassklyfta mellan de som äger och de som inte ens längre har jobb, måste hela samhällets ägande förändras. Det går inte att utveckla robotsamhället utan någon typ av socialism. Alla måste ha samma rätt att leva, utvecklas, upptäcka och känna trygghet. Och i takt med att robotarna utvecklas kommer dessutom ägandet minska som makt över produktionsmedlen.
[…]
De stora tekniksprången i människans historia kommer från stora gemensamma investeringar. Offentlig sektor (antingen militär eller civil) är grunden för den mesta grundforskning och ny teknik. Datorer, internet, robotar… allt föds ut skattemedel från början. Lönekampen tvingar samtidigt kapitalägarna att effektivisera produktionen. Ny teknik hoppade från flygplanet Drakens radarsystem, och blev mobiler som blev del i ett giganät och nu sitter du i soffan och streamar fotbollsmatchen från andra sidan jorden och du kanske tror att det är privat entreprenörskap som ligger bakom vardagens förändring. Jag påstår att det kommer från människans skaparkraft och att ägandeformen idag hindrar mer än den befriar. För när roboten befriar människor från jobb de inte vill ha kommer den självklart också ta bort ägarens jobb.

Så vad återstår för dig att göra? Leva livet kanske? Tanken att meningen med livet skulle vara försörjning via jobb är ju absurd, meningen är gemenskap, att lära nytt, att älska nyfikenhet och förändring. Men varför skulle vi behöva organisera det som jobb? Det återstår bara ett stort problem med robotsamhället, ett problem som vi inte löst och faktiskt nästan aldrig diskuterat. Vad gör vi när robotarna inte längre vill jobba? Intelligenta maskiner kommer ju inte nöja sig med att sköta tvätten. De vill lära, diskutera och tänka som vi. Intelligens i maskiner gör dem till varelser vi kommer få samma problem med som med oss själva.

Precis som Johan Ehrenberg är jag inte oroad av en sådan utveckling. Den dagen vi inte längre behöver arbeta för vår försörjning utan kan låta maskiner arbeta är en bra dag. Mer Iain Banks än Terminator helt klart.  Men en sådan utveckling kräver ett annat samhälle. Ett samhälle utan klassklyftor.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Konstgjord stjärna?

Forskare vid Lawrence Livermore-laboratoriet i Kalifornien har efter två års misslyckade försök nu till slut lyckats utvinna mer energi genom fusion än vad som krävdes för att själva fusionsprocessen. Fast egentligen inte ändå. För räknas den laserstrålning som krävdes med i kalkylen så gick det åt mer energi för att starta processen än vad processen gav.

The metallic case (called a hohlraum) which holds the fuel capsule for NIF experiments. Lasers targeted on the outside of the holraum generate x-rays which bombard the fuel capsule filled with hydrogen isotopes within. Image courtesy LLNL.

Om det hela skulle kunna utföras i större skala skulle det kanske vara en annan fråga, för själva fusionsprocess, förutom startgnistan i form av laser gav ett överskott av energi. Ett steg framåt är det i alla fall:

”This is a very promising result,” said Dr. Peter J. K. (Jeff) Wisoff, acting principal associate director of NIF and Photon Science at LLNL. ”This experimental approach has produced results which align very well with our computer models; we’re still a long way from achieving a positive overall energy yield, but we know where we are on the map.”

The NIF facility, which has an annual budget of $329 million, was designed to study the dynamics of nuclear explosions for the National Nuclear Security Administration and to test the integrity of the country’s nuclear stockpile through simulations rather than exploding weapons. It uses 192 precisely targeted lasers with a peak power output of 500 trillion watts to heat up a small gold cylinder to millions of degrees. This produces X-rays which bombard a small spherical plastic shell filled with deuterium and tritium (hydrogen isotopes), causing some of the atoms to fuse and give off energy.

Because of the indirect means by which the energy of the lasers is transferred to the hydrogen, only a fraction of the lasers’ total output is imparted to the fuel. However, relative to the portion of the energy which was transferred, the fuel in these experiments gave off as much as 1.7 times more energy than it had taken in.

”We’re like the Wright Brothers of fusion power,” said Wisoff. ”At this point we have basically demonstrated that it can be done. We’re a long way from achieving sustained flight, but we’ve shown that we can get the air, so to speak.”

Fusion är den process som får stjärnorna att lysa genom att vätets atomkärnor slår sig samman för att bilda heliumkärnor. Då alstras oerhörda mängder energi. Lyckas man utnyttja vätet på liknande sätt här på jorden skulle energin räcka i tusentals år.

Experimentet som genomfördes på Lawrence Livermore-institutet kan alltså sägas ha inneburit att forskarna skapade en mini-stjärna. Uppförstorat och under kontroll skulle detta i så fall i framtiden kunna innebära nästan obegränsade energiresurser på jorden och möjlighet att skapa konstgjorda stjärnsystem och megastructures av olika slag som bland annat kan hittas i böckerna om The Culture.

En något kortare version av detta inlägg har jag publicerat på min nyhetsblogg.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om