Rymdteleskopet Kepler söker igenom universum på jakt efter planeter runt andra stjärnor än vår sol. Framförallt används Keplertelskopet till att leta efter jordlika planeter. Under detta sökande har det gjorts en mycket märklig upptäckt kring stjärnan KIC 8462852, en stjärna som är ganska lik solen, men något mindre massiv. Det som hittats kan nämligen vara en enorm struktur, en så kallad Dyson-sfär.
Det finns också en naturligt förklaring till de fenomen och störningar som kan uppfattas med anledningen av den observerade himlakroppen runt KIC 8462852:
Det bisarra är att ljuset som observerats från KIC 8462852 har vid flera tillfällen varierat med mer än 10%. Men mer intressant är att storleksordningen på variationerna och hur ofta de uppstår verkar vara helt slumpat. Man har uteslutit möjligheterna att det är något fel i datan eller Kepler som orsakat detta bisarra beteende. En stoftskiva är också uteslutet på grund av att man i så fall borde observera mer infrarött ljus från stjärnan.
En av de kvarvarande teorierna är att en närliggande dvärgstjärna har stört systemets motsvarighet till solsystemets Oorts kometmoln så att mängder av kometer ligger skymmer stjärnan. Problemet är att det är svårt att förklara hur de kan skymma så mycket som 20% av stjärnans ljus, men det är fortfarande möjligt.
Den enda andra möjligheten som forskarn så här långt kommit upp med är att det handlar om en Dyson-sfär, dvs en enorm skapad konstruktion:
Jason Wright, astronom vid Penn State och förstaförfattarna till den andra artikeln som fokuserar på onaturliga och okända förklaringen till resultaten, kommenterar upptäckten.
– Utomjordiskt liv borde alltid vara den allra sista hypotesen som vi överväger, men detta ser ändå ut som något som en utomjordisk civilisation skulle kunna bygga.
Tabetha Boyajian arbetar nu tillsammans med Jason Wright och Andrew Siemion, chefen för SETI Research Center vid University of California, för att få observera med ett stort radioteleskop för att söka efter radiosignaler från KIC 8462852 som kan associeras med teknologisk aktivitet. En efter en kommer alternativ att uteslutas och förhoppningsvis får vi ett svar på vad som orsakar dessa mystiska ljusvariationer.
Dysonsfär är något, en så kallad megastruktur, som först beskrevs inom science-fiction men som vetenskapligt behandlades av Freeman Dyson varefter det blev vanligt i science-fiction:
A Dyson sphere is a hypothetical megastructure that completely encompasses a star and captures most or all of its power output. The concept was first described by Olaf Stapledon in his science fiction novel, Star Maker (1937), and later popularized by Freeman Dyson in his 1960 paper, ”Search for Artificial Stellar Sources of Infrared Radiation”.[1] Dyson speculated that such structures would be the logical consequence of the escalating energy needs of a technological civilization and would be a necessity for its long-term survival. He proposed that searching for such structures could lead to the detection of advanced, intelligent extraterrestrial life. Different types of Dyson spheres and their energy-harvesting ability would correspond to levels of technological advancement on the Kardashev scale.
Nu är det väl i och för sig inte sannolikt att en Dyson-sfär hittats, men det vore onekligen spännande om det faktisk var så.
Dysonbubbla, en variant av Dysonsfär med flera ringar
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Dysonsfär, Intelligent liv, Utomjordingar, NASA, Keplerteleskopet, Planeter, Astronomi, Science-Fiction
Ett svar på “Har astronomerna hittat en Dyson-sfär?”