Samhällssyn, klass och religion i Battlestar Galactica

Att klass är ett viktigt tema i Battlestar Galactica har framgått av tidigare inlägg om serien som exempelvis Arbetarklasshjältar i Science Fiction och Arbetarkamp i Battlestar Galactica. Vidare har jag skrivit att det är den klart bästa SF-serien jag sett och känner till. Möjligtvis är Firefly i samma klass. Jag har nu ramlat över en uppsats om Battlestar Galactica, Battlestar Galactica – ett mänskligt universum. Nästan hela sammanfattningen i uppsatsen återger jag här, den är klart intressant och säger en del om både science-fiction och Battlestar Galactica:

Humanistiskt sett gestaltar BG mänskligheten som något flexibelt, något som hela tiden ändrar sin form och sitt innehåll, speciellt i relation till utomstående faktorer. Alltifrån sjukdomar, naturkatastrofer och maskinvarelser som tvingar mänskligheten att gå, oavsett om det är framåt eller bakåt – mänskligheten och det mänskliga är likt cylonerna under en oändlig transformation. Människan i BG är en kluven varelse, en varelse som kan vara både naiv, idealistisk och full av godhet. För allt bra i människan finns det oundvikligen en motsats som inte är lika smickrande. All godheten som existerar inom människan är skör och kan lätt bytas ut mot något kallare. Detta kan ses i hur det mänskliga samhället förändras i BG från att varit demokratiskt och fritt, till en militärdiktatur. Detta går även att se på en individuell nivå i BG, där enskilda människor förändras. Förändringen är dock inte total det finns alltid rester kvar från den person de tidigare var, exempelvis förändras Adama under serien till ledaren av en militärdiktatur, men under valet som Roslin manipulerade kan han inte acceptera valfusk – hans idealism gör sig påmind. Det är lätt för människorna i BG att lägga undan de så tidigare fina principerna om krig, när de ska rättfärdiga tortyr av fångar, samt den behandling de utsätter sin civilbefolkning för. Sett till den tortyr fångarna utsätts för och att de civila som militären anser bråka låsin utan en rättegång, är det oundvikligt att inte dra paralleller till det som pågår på Guantanamo och det som hände i Abu Ghurayb fängelset.

Ur ett feministiskt perspektiv sprider BG en till synes någorlunda jämlik bild av könen. BG har både kvinnliga såväl som manliga karaktärer på ledade positioner och kvinnorna är definitivt inte passiva i sitt beteende i BG utan väldigt aktiva exempelvis finns det kvinnliga stridspiloter och en kvinnlig president. Men sett till de beslut och de områden som delats upp mellan Adama och Roslin är det klart att hon tar hand om de mjuka frågorna såsom mat, sjukvård och mentalt välmående för befolkningen i flottan, medan Adama tar hand om kriget. När det gäller sexualitet gestaltar BG heterosexualiteten som något självklart medan homosexualiteten gestalts som något tveksamt, vilket kan ses i hur Caines relation med en kvinnlig cylon gestaltas.

Religionen i BG utgör en viktig del av gestaltningen av det mänskliga – det är inte nödvändigt att du har tro, men som människa har du alltid en relation till en tro. Som det mesta i BG gestaltas religion som något diffust det kan vara något både positiv som negativt. Allt beror på hur eller vad den används till. Om det används för att manipulera människor är det oundvikligen negativt men används den för att binda samma människor i en krissituation är det positivt, båda dessa exempel gestaltas i BG.

Från ett postmodernistiskt perspektiv går det se att BG gestaltar kropp och själsfrågan; kan en persons medvetande överförs från en kropp till en annan utan att det förändrar personen? I BG är svaret tillstor del JA, det finns dock en viss tveksamhet till hur starkt Jaet är. Cylonerna är så mänskliga man kan vara, alla brister och fördelar som finns hos de mänskliga karaktärerna finns hos cylonerna. Ett exempel på hur lika cylonerna och människorna i BG är varandra, är att cylonernas uppfattning om vad som är rätt och fel ändras under serien, i början var deras enda syfte att utrota mänskligheten, men under loppet av säsong två till fyra skiftar det och i slutet av säsong fyra, är delar av den cylonska befolkningen allierade med de mänskliga karaktärerna, dock inte alla cyloner. Något som även det liknar människorna då en del av dem ogillar samarbetet. Under samarbetet visas det exempel på att det är medvetandet som gör en till den person man är och inte kroppen,samt att personligheten inte påverkas bara för att man
byter kropp. Det som påverkar en persons personlighet är upplevelser eller minnen av upplevelser, exempelvis är Athenas reaktion av att komma tillbaka till Galactica en bieffekt av minnen från en helt annan person.

Ideologikritiskt jobbar BG till stor del med klass. Vilket är tydligt i avsnittet Dirty hands där det görs klart att de verkligen levde i en illusion om vad demokrati är. BG är en ambivalent gestaltning av mänskligheten, en gestaltning som tar ställningen men ändå inte. Det går dock inte undkomma att BG gestaltar en samtidsanda som existerar i dag – och speciellt sett till de teman som lyfts fram av den här under sökningen. I Sverige har vi till exempel en stor demokratidebatt om den ny så kallade FRA-lagen, i USA och Storbritannien har man haft och fortsätter att ha debatter kring deras patriot-lagar. Dessa exempel på debatter och inskränkningar på vår demokrati är det som gestaltas i BG.

[…]

I BG gestaltas mänskligheten som en skör varelse som förändrar sitt utseende och sin moral efter de minnen från de upplevelser de upplevt – människan är i en oändlig transformation. Människan gestaltas i BG som en varelse som har och kommer alltid att ha en relation till religion och andlighet, vare sig den enskilda människan har tro eller inte har tro. Cylonerna i BG gestaltas genom hela BG som en alternativform av människan, vare sig mer eller mindre mänsklig. Då alla de essentiella mänskliga drag som de mänskliga karaktärerna har, även går att finna hos cylonerna. Att påstå att cylonerna inte är människor är som att påstå att människor från Afrika inte är människor – alltså helt felaktigt!

Jag begriper dock inte vad han menar med att se på det hela på ett postmodernistiskt sätt. Vad jag kan se gör uppsatsförfattaren Oscar Larsson överhuvudtaget inte det. Inte nånstans. Jag är överens med honom om hur religion beskrivs, om att människor beskrivs som komplexa och föränderliga. Människor är varken goda eller onda. Både bra och dåliga. Dessutom anser jag att Battlestar Galactica är klart antirasistisk genom att cyloner och människor framställs som likadana. Visserligen finns det en mängd rasistiska fördomar på båda sidor serien igenom. Men så fungerar ju också verkligheten. Uppsatsen är skriven innan den avslutande säsongen av TV-serien så jag illustrerar med ett klipp från det avslutande avsnittet. Och kom ihåg jorden eller är inte jorden. Människan var eller är cyloner eller vice versa.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Klass, Jämställdhet, Rasism, Människan, Mänskligheten, Science Fiction, Battlestar Galactica, Samhälle, Politik