Science fiction är naturligtvis lämplig för att diskutera, fundera över och analysera miljöproblem liksom ekologiska problem. Den första SF-roman som tog upp sådant och där det var en viktig del av handling och skeenden var förmodligen Frank Herberts Dune från 1965.
Andra tidiga exempel inkluderar Ursula K. Le Guins The Word for World is Forest från 1972 och The Dispossed från 1974, John Brunners Stand on Zanzibar från 1968. En del menar dock att Earth Abides från 1949, skriven av George R. Stewart var den allra första. Här i Norden har vi tidiga böcker som Knut Faldbakkens Oår, Aftonlandet från 1977 och PC. Jersilds Efter floden från 1982.
Tidiga SF-filmer med eko-teman är förstås Mad Max från 1979 och Mad Max 2, The Road Warrior, från 1981 liksom Soylent Green från 1973, Logan’s Run (Flykten från framtiden) från 1976.
Nuförtiden är ekologiska frågeställningar legio inom SF. En stor del av alla SF-filmer liksom många böckertar upp det på olika sätt. I själva verket kryllar det av böcker, och av filmer som ta upp ekologi, miljö, miljöförstöring, ekologiska katastrofer (ett exempel är Avatar), det förekommer i avsnitt i de flesta SF-tvserier osv.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Miljö, Ekologi, Dune, Stand on Zanzibar, The Dispossed, The Word for World is Forest, Earth Abides, Logan’s Run, Mad Max, Soylent Green, Avatar, Ursula K. Le Guin, Frank Herbert, Efter floden, P.C. Jersild, Knut Faldbakken, Oår, Film, Böcker, Science Fiction, TV, Samhälle, Politik